Lösningar på konflikten i jemen

Den 11 januari inledde amerikanska samt brittiska styrkor, tillsammans med stöd från Australien, Bahrain, Kanada samt Nederländerna, sina angrepp mot mål inom Jemen.

President Joe Biden sade inom en uttalande för att angreppen syftar mot för att trygga den internationella handeln samt skydda amerikanska styrkor inom regionen.

Huthierna besitter lidit en hårt stöt samt fler lär utdelas den kommande tiden. dock detta är högst oklart angående hotet mot den viktiga internationella sjöfarten på Röda havet verkligen kunna elimineras från luften.

Detta resulterade i den så kallade Stockholmsöverenskommelsen, ett viktigt steg i arbetet för en politisk lösning på konflikten

Huthierna lär fortsätta försöka anfalla ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig – samt dem äger svurit för att ej avsluta förrän Israel avbryter sin offensiv inom Gazaremsan.

USA plats tvunget för att besvara huthiangreppen på något sätt, dock man stod inför idel usla alternativ.

för att ignorera huthierna skulle inom praktiken ge dem vetorätt över världshandeln. dock direkta angrepp mot mål inom Jemen innebär ett farlig stegring från spänningarna samt för in USA inom enstaka konflikt man ej kunna vinna enbart tillsammans med vapenmakt. Washingtons bästa väg framåt kunna visa sig existera för att söka diplomatiska lösningar vilket trappar ner den israelisk-palestinska konflikten, vilket också vore värdefullt från andra skäl.

Men enbart militära insatser lär inte lösa vare sig det problemet eller regionens nya komplexa kriser

dock även angående USA:s insatser skulle lyckas förmå Röda havet äga förändrats för alltid.

Försvagning utan avskräckning

Den USA-ledda kampanjen är kapabel många väl lyckas tillsammans för att slå ut många från huthiernas avfyrningsramper, vapenlager samt radaranläggningar.

angående den vidmakthålls över tidsperiod är detta möjligt för att den allvarligt försvagar gruppens möjligheter för att skada sjöfarten.

Däremot verkar detta osannolikt för att flygbombningar samt robotangrepp skulle behärska avskräcka huthierna från för att försöka hota Rödahavssjöfarten tillsammans dem tillgångar dem äger kvar.

Anfallet inleds.

en brittiskt Typhoon-plan lyfter från Cypern mot mål inom Jemen den 11 januari. Foto: överste Lee Goddard, Storbritanniens försvarsdepartement via AP/TT

USA:s förhoppningar ifall för att genom militär övermakt tvinga huthierna för att dra sig ur konflikten stupar på detta faktum för att dem två parterna äger helt skilda infallsvinklar.

Den amerikanska regeringen äger ända sedan våldsamheterna utbröt inom Israel-Palestina inom oktober försökt undvika sidokonflikter, eftersom den oroar sig för för att Gazakriget bör färgglad växtdel ut inom ett större regional kris.

Den amerikanska ledningens primära mål inom Mellanöstern är stabilitet, samt när Joe Biden trädde in inom Vita huset plats detta tillsammans enstaka förhoppning angående för att behärska minska spänningarna gentemot Iran samt inom Syrien, Irak samt Jemen.

Det har funnits djupa konflikter i Jemen långt före de senaste årens krig

Presidenten önskar för att USA bör ägna sig åt internationella bekymmer från större vikt för den egna säkerheten, främst Rysslands invasion från Ukraina samt Kinas aggressiva attityd inom Östasien. detta ägde varit omöjligt för USA för att bortse från utmaningen inom Röda havet samt släppa principen angående havens frihet, dock detta är tydlig för att Biden ej önskar ägna sig åt en utdraget konflikt inom Jemen – särskilt ej beneath en valår.

Huthierna, däremot, verkar rent förtjusta inom tanken på en vältajmat litet konflikt tillsammans med USA.

för att kämpa för Palestina ökar deras folkliga stöd samt för att konfrontera USA är helt inom linje tillsammans huthirörelsens grundteser, såsom brukar sammanfattas inom enstaka något farsartad dock många innerlig femrading:

Gud är större!
Död åt USA!
Död åt Israel!
Förbannelse över judarna!
Seger åt islam!

Ett konflikt tillsammans USA verkar möjligen ej ens särskilt riskabelt ur huthiernas perspektiv.

dem må artikel en gäng reaktionära fundamentalister, dock dem läser tidningarna likt samtliga andra: dem vet många väl för att Washington ej önskar ödsla tillgångar på Jemen. Dessutom är dem, efter två årtionden från konflikt samt kriser samt åratal från saudiska samt emiratiska flygbombningar, tryggt förvissade angående sin personlig förmåga för att uthärda konflikt.

FN-organisationer har beräknat att 20 miljoner jemeniter riskerar svält om kriget inte upphör och stora mängder av förnödenheter kan föras in

detta verkar därför troligt för att huthierna från första början tog höjd för för att USA skulle behärska svara tillsammans vapenmakt. samt idag när interventionen påbörjats verkar dem övertygade angående för att den kommer för att förbli tillräckligt begränsad för för att dem bör behärska tugga inom sig skadorna samt segra politiskt.

Satellitbild visar hur enstaka radaranläggning nära flygplatsen inom Jemens huvudstad Sanaa träffats från robotar den 12 januari.

Foto: Maxar Technologies via AP/TT

Detta kommer heller ej, oavsett hur många USA skulle vilja detta, för att existera en enkelriktat konflikt. Huthierna besitter allierade inom region, däribland Iran, likt är kapabel hjälpa dem för att steg upp motståndet på noggrann dem sätt vilket USA önskar undvika.

ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig samt luftfart skulle behärska utsättas för min-, robot- samt drönarangrepp även långt från Jemen samt Röda havet, samt USA:s allierade kunna börja drabbas från mystiska angrepp utan känd upphovsman.

Flera från huthiernas fiender inom Mellanöstern verkar oroas från risken för kaos inom samt kring Jemen.

Det uttalade målet var att besegra huthierna, men det underliggande motivet var att förhindra att Jemen graviterade in i Irans intressesfär

Saudiarabien ledde år 2015 enstaka misslyckad regional intervention mot huthierna, dock kungariket verkar idag mer intresserat från för att hålla liv inom den inomjemenitiska vapenvilan samt lösgöra sig från en konflikt man ej kunde vinna. detta är ej bara detta för att arabstaterna fruktar för att huthierna bör beskjuta deras egna städer ifall dem ställer upp på Washingtons linje, dem oroar sig också för för att få skulden för vad många från deras medborgare betraktar såsom en USA-lett konflikt mot försvar för Israel.

Alla vägar leder mot Gaza

Det är nämligen dit varenda vägar inom slutändan leder: Gaza.

Tiotusentals palestinier äger dödats alternativt sårats, städer besitter lagts inom ruiner samt svälten griper ifall sig. Huthiernas krav på vapenvila äger ej bara stöd inom Jemen utan över bota Mellanöstern, samt även bortom den.

Anhängare mot huthirörelsen protesterar inom Sanaa den 12 januari mot dem USA-ledda anfallen.

Foto: AP/TT

Bidenregeringen besitter slagit dövörat mot dem internationella protesterna, försvarar den israeliska militärens brutala metoder samt skeppar in vapen för för att driva offensiven vidare.

För mer information se: Jemen – fördjupning

Uppseendeväckande nog besitter man mot samt tillsammans med börjat avleda ammunitionsleveranser från Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

USA:s chef må existera inom otakt tillsammans med den internationella opinionen, dock dem är ej omedvetna angående hur Israels offensiv besitter skadat deras regionala ställning.

på baksidan kulisserna äger amerikanska diplomater försökt övertyga Israels statsmakt ifall för att byta mot mindre hårresande metoder från samt tillsammans med januari. Israeliska beslutsfattare verkar villiga för att skal ner insatsen, dock dem lovar samtidigt för att fortsätta kriget inom någon form eller gestalt samt varnar dessutom för att dem är kapabel invadera Libanon.

En hållbar lösning på krisen inom Röda havet verkar osannolik så länge blodsutgjutelsen fortsätter inom Gazaremsan.

USA samt dess allierade är kapabel självklart fortsätta angreppen på obestämd period samt skjuta försvunnen radaranläggningar samt avfyrningsramper inom identisk takt likt dem lokaliseras, medan man håller örlogsfartyg inom beredskap inom Röda havet. dock detta riskerar för att bli en långvarigt åtagande, utan självklart slut.

samt angående USA oroade sig för regional upptrappning så äger den risken för tillfället ökat.

Alla spår leder hit. enstaka lösning på Gazakriget lär krävas för för att lösa flera knutar. Foto: Ariel Schalit/AP/TT

En dämpning från konflikten inom Gaza, inom form eller gestalt från enstaka långvarig vapenvila vilket möjliggör gisslan- samt fångutbyten samt ett uppskalad hjälpinsats, skulle däremot behärska låta huthierna ta en steg åter inom Röda havet utan för att förlora ansiktet.

Å andra sidan: ifall ett lösning är avhängig från för att både huthierna samt Israel – som ännu är inom chock efter den 7 oktober – ska uppträda förnuftigt samt återhållsamt, då är detta nog lättare sagt än gjort för att åstadkomma.

En permanent förändring

På längre sikt är kapabel detta maximalt bekymmersamma tillsammans med huthiattackerna existera för att dem representerar en nytt normalläge.

Sedan den 19 november 2023 äger huthierna demonstrerat för att dem är kapabel blockera sjöfarten inom Röda havet.

Även ifall USA skulle lyckas begränsa hotet besitter en prejudikat för tillfället etablerats: eftersom huthierna äger gjort detta enstaka gång kommer dem för att behärska göra detta igen.

En lösningen på konflikten i Jemen har blivit än mer avlägsen efter de senaste dagarnas bombattacker

Förmågan för att störa sjöfarten kommer för att finnas kvar inom deras repertoar så länge dem förmå känna igen mål samt äger vapen tillsammans med lång räckvidd.

Huthierna använder sig från ballistiska robotar samt kryssningsrobotar vilket införskaffats tillsammans med hjälp från Iran.

detta är vapen såsom varken är lättillgängliga på den globala krigsmaterielmarknaden alternativt lätta för att snickra ihop för enstaka ickestatlig aktör. dock dem flesta från deras angrepp utförs tillsammans med iranskt skapade drönare som inte nödvändigtvis är lika svåra för att kopiera likt robotarna.

Ny teknik är svår för att stoppa åter inom lådan.

detta verkar troligt för att långräckviddiga precisionsvapen kommer för att fortsätta spridas bland rebeller samt milisgrupper inom framtiden, samt detta kommer för att ge dem helt nya möjligheter för att hota statliga samt affärsmässig intressen. Kring smala vattenvägar liksom Röda havet kunna detta handla angående för att hota sjöfarten.

inom andra fall är kapabel detta röra sig angående förmågan för att slå ut flygplatser, regeringsbyggnader, kraftverk samt ytterligare känslig infrastruktur.

Huthierna får iranska vapen såsom möjliggör enstaka färsk typ från svårstoppade angrepp.

Denna foto från USA:s militär uppges visa vapendelar vilket beslagtagits på väg från Iran mot huthirebellerna. Foto: U.S. huvud Command via AP/TT

Huthiernas förmåga för att påverka Rödahavssjöfarten lär tillsammans andra mening ej upphöra, även angående den kunna brytas på begränsad sikt.

beneath större delen från mänsklighetens bakgrund plats detta helt enkelt ej möjligt för att sänka skepp inom Röda havet från den jemenitiska landremsa vid havet. dock i dag går detta på bas från framstegen inom robot- samt drönartekniken. samt eftersom sådana vapen nått huthiernas händer samt bevisligen är verksamma är detta för tillfället lika osannolikt för att problemet försvinner vilket för att huthierna själva skulle göra det.

Att hantera denna långsiktiga förändring inom Röda havets säkerhetsmiljö kommer för att kräva förebyggande åtgärder samt förberedelse, för för att producera militära verktyg samt ekonomiskt rimliga alternativ för dem internationella transporterna, dock detta kommer också för att kräva politik.

Oavsett angående oss talar ifall Jemen alternativt angående område inom bred fras handlar detta ifall för att försöka lösa – eller annars mildra samt avskärma – de konflikter likt skulle behärska leda mot för att dessa vapen återigen tas inom bruk.

Fotnot: Detta är ett översatt samt redigerad utgåva från ett skrivelse vilket först publicerades från Century International den 12 januari 2024.