Rösträttskongressen i stockholm 12 17 juni 1911

Selma Lagerlöfs bostad samt Stat

Talarstolen: Selma Lagerlöfs anförande nära rösträttskongressen inom huvudstaden, juni .

År , då Selma Lagerlöf höll detta anförande vilket oss denna plats visar upp delar från, plats denna sedan flera tid enstaka älskad samt internationellt uppburen författare.

numeriskt värde tid tidigare ägde denna fått ta emot Nobelpriset – rösträtt ägde denna däremot ej. ­

Selma Lagerlöf framförde talet till kvinnans medborgerliga rättigheter inför deltagare inom den största kongress såsom någonsin hållits inom landet, den sjätte internationella rösträttskongressen till kvinnor. denna utvecklar denna plats bilden från “det goda hemmet” likt kvinnorna bygger upp samt ansvarar för.

Analogin mellan detta goda hemmet samt den goda staten, var kvinnorna borde erhålla ta lika stort ansvar, användes gärna redan inom detta sena talets kvinnliga rösträttsrörelse.

Bilden levde vidare inom den allmänna politiska diskursen samt omvandlades senare mot folkhemsvisionen.

---

Selma Lagerlöfs anförande nära rösträttskongressen inom huvudstaden, 13 juni

“Låt se,” sade jag mot mig egen, “vi kvinnor fordrar rösträtt. vilket besitter oss då för att åberopa oss vid, såsom förmå berättiga oss för att ta sektion inom riksstyrelsen?”

[…] Skulle jag draga fram detta sysselsättning, liksom oss kvinnor äger utfört samt utför likt sjuksköterskor, vilket diakonissor, liksom slumsystrar, såsom frivilliga vid fattigvårdens område?

Man skulle svara mig, för att just detta visar vilken kraft tro utövar ovan kvinnorna. Rösträtt åt kvinnorna, detta skulle betyda en återupp­ståndet prästvälde.

Eller skulle jag betona, för att kvinnan är kapabel avlägga akademiska examina, denna såväl likt mannen, för att denna besitter vunnit rykte vilket upptäckare samt forsknings­resande, för att denna förestår affärer, samt yttra, för att då denna vid dessa områden är kapabel tävla tillsammans med mannen, därför skall denna säkert även visa sig äga förmåga för att sätta sig in inom detta parlamentariska livet?

Jag vet, för att man skulle svara mig, för att angående detta än finns ett samt ytterligare kvinna, likt man gärna skulle bevilja rösträtt, sålunda finns detta tusental, liksom man ej önskar unna den, samt såsom man ej kunna lagstifta till undantagen, måste samtliga bli utan.

»Men äger oss då ingenting gjort, liksom kunna berättiga oss mot identisk fordringar vid tillvaron såsom mannen?» började jag fråga mig egen.

[…] Jag ser vid tavlor samt vid kopparstick, bilder från gamla kvinnor ifrån gamla tider. Deras ansikten existerar tärda samt stränga, deras sker knotiga. dem äger ej setat vilket slöa fångar inom harem, dem äger haft sin strävan samt sitt nyfikenhet. vilket äger dem gjort?»

Jag ställer mig framför Rembrandts gamla borgarkvinna, denna tillsammans med dem tusen rynkorna inom detta kloka ansiktet, samt jag frågar hon varför denna äger levat.

Säkert ej till för att dyrkas från flera män, ej på grund av för att styra enstaka stat, ej till för att vinna ett lärdomsgrad.

Kongresserna tog en vecka och var omfattande projekt som demonstrerade en internationell enighet bland de olika nationella rörelserna för kvinnlig rösträtt

samt dock är kapabel detta sysselsättning, vilket denna besitter ägnat sig åt, ej existera något obetydande. denna äger ej gått tom samt dum genom världen. Mäns samt kvinnors blickar vilar hellre vid hennes åldriga ansikte än vid den ljuvaste unga skönhets. Hennes liv måste äga haft en innehåll.

Vi vet varenda vad den gamla svarar vid min fråga. oss läser svaret inom hennes milda samt goda leende: “Jag besitter ingenting annat gjort än skapat en gott hem.”

Och titta var vilket dem skulle svara, kvinnorna, ifall dem kunde stå upp ur sina gravar, släktled efter släktled, detta en tusen detta, den en millionen efter den andra: “Vi äger ingenting annat gjort än strävat efter för att producera en gott hem.”

Hur erhålla från dem skulle svara något annat!

ett samt ytterligare klostersyster skulle ropa, för att hennes livsmål ägde varit för att tjäna Gud, ett samt ytterligare regentinna skulle förklara, för att denna ägde tjänat staten. dock deras gestalter skulle försvinna inom kvantiteten. Deras röster skulle ej höras bland varenda dem, liksom svarade: “Vår strävan besitter varit för att producera en gott hem.”
oss vet samtliga, för att detta existerar sant.

Selma Lagerlöf framförde talet för kvinnans medborgerliga rättigheter inför deltagare i den största kongress som någonsin hållits i Sverige, den sjätte internationella rösträttskongressen för kvinnor

oss vet, för att angående oss frågade männen, ifall oss kunde ställa upp dem släktled efter släktled, tusental samt milliontal efter varandra, skulle ingen komma vid den tanken för att svara, för att dem besitter varit mot på grund av för att producera en bostad. detta äger varit kvinnans sak. detta finns ingen man, liksom utför krav vid äran för att äga skapat hemmet.

[…] detta existerar till hemmet, vilket oss äger varit stora, till hemmet besitter oss även varit småaktiga.

ej flera från oss besitter stått tillsammans Kristina Gyllenstierna vid Stockholms murar samt försvarat ett tätort, än färre äger dragit ut tillsammans Jeanne d&#;Arc på grund av för att kämpa på grund av fäderneslandet.

Due to a planned power outage on Friday, 1/14, between 8am-1pm PST, some services may be impacted

dock ifall fienden kom ända fram mot den egna porten, då stod oss var tillsammans disktrasan samt kvasten, tillsammans den vassa ­tungan samt den klösande handen, färdiga, för att strida mot detta yttersta till för att försvara vår verk, hemmet.

Och denna lilla byggnad, liksom äger kostat sålunda flera bemödanden, existerar den lyckad alternativt misslyckad?

existerar denna kvinnans bidrag inom kulturen ringa alternativt värdefull? existerar den uppskattad alternativt föraktad?

Man behöver ju, på grund av för att ett fåtal svar, bara lyssna mot yttranden, liksom oss ständigt hör omkring oss.

Varför går detta enstaka människa väl inom världen? Därför för att denna besitter haft en gott bostad. ett ytterligare misslyckas. detta beror återigen vid den uppfostran, vilket denna äger tagit tillsammans ifrån sitt bostad. Hur besitter den mannen kunnat bära sina, olyckor? detta existerar därför, för att hans fru ständigt besitter berett honom en gott hem.

[…]Men då detta för tillfället existerar således, då oss erkänner, för att allt annat kvinnoarbete existerar från försvinnande innebörd, jämfört tillsammans detta utomordentliga, såsom denna besitter utfört inom hemmet, då oss ser hur envist den kvinn­liga begåvningen riktar sig åt detta håll, måste oss ej från allt vårt hjärta beklaga kvinnorörelsen, detta kvinnornas uppbrott ifrån hemmet, deras emigra­tion, skulle jag vilja yttra, ifrån detta egna, vanda verksamhetsområdet in vid mannens arbetsfält?

[…] Man utför inom dessa dagar dem maximalt vittgående undersökningar ovan emigrationens orsaker.

Man finner, för att den beror från ekonomiskt tryck, från lust mot lika rättigheter samt frihet, från längtan efter ombyte, från lockande exempel&#;

Men besitter man därmed sagt nog? Känner oss ej varenda, för att detta våldsamma lösslitande ifrån fädernejorden tyckes förorsakat från en oförklarligt samt oemotståndligt tvång?

oss liknar detta nära sjuk­dom, detta, vilket driver tusen samt åter tusen ifrån kända omgivningar samt omtyckt anförvanter försvunnen mot främmande nation för att justera sig efter enstaka färsk natur, lära en nytt tungomål, tillägna sig nya arbetsmetoder. inkomst enstaka står oviss, dock obehagen samt svårigheterna existerar säkra samt oundvikliga.

Måste detta ej existera ett massiv naturens team, likt sätter utvandrarskarorna inom rörelse?

Vi andra vågar knappt utföra något på grund av för att hejda, ty oss vet, för att sålunda länge detta ­finns enstaka sträcka obruten mark vid jordens yta, sålunda länge skall detta finnas nybyggare, likt söker sig dit. Man skall inte någonsin behärska förbjuda människor för att uppfylla jorden samt utföra hon beboelig.

[…] dock innan oss vågar förutsäga något ifall framtiden, låt oss titta mot vad mannen äger utfört vid detta arbetsfält, liksom denne äger ägnat sig åt!

Rösträttskongressen i Stockholm juni 12 studentmarskalkar utanför en byggnad (Stockholms stadshus?), i mitten ett standar med texten International Woman Suffrage Alliance - Hustice

samt ursprunglig från allt: Vari äger hans jobb bestått? beneath dem tusental från tid, likt kvinnan äger ar­betat vid sin lilla verk, hemmet, vilket besitter mannen verkat främst samt störst?

Det kunna ej artikel någon tvekan ifall svaret. Mannen besitter skapat staten. på grund av den äger denne tjänat, till den äger han lidit.

han besitter gett den sitt övermänskliga jobb såsom dess styresman, denne besitter vågat existensen på grund av för att reformera den. han äger skänkt den sina djupsinnigaste tanker, ställt sig framför kanonmynningen på grund av för att försvara den. han besitter sammanfört dess zon, utarbetat dess lagar, inordnat folkklasserna inom denna oändligt konstrika alster, liksom omfattar oss varenda samt förenar oss vilket lemmar inom ett kropp.

Aldrig skall man förneka mannen hans stora ära liksom samfundsdanare.

ej bara den stora helstaten, utan varenda dessa små samt stora organisationer, såsom den innefattar, existerar hans verk. sålunda snart oss går utanför hemmets fyra väggar, möter oss honom samt endast honom. denne äger skapat gården, byn, kommunen, staden; han äger upprättat kyrkan, universitetet, industrisamhället; samtliga dem stater inom staten, liksom oss känner, existerar ifrån start hans verk.

denne existerar den stör­sta, byggaren från mänskliga myrstackar, denne står inte någonsin isolerad, tillhör ständigt enstaka sammanslutning.

HEM OCH STAT ur Troll och människor I (Tal vid rösträttskongressen i Stockholm, 12–17 juni ) Mina herrar och damer!Först och främst har jag att frambära ett tack till Kongressledningen, som har inbjudit mig att tala vid detta tillfälle, och i detta

ingen man existerar således ärad likt diplomat, vilket den stora regenten, därför för att oss känner samt för­står, för att mannens främsta gåva mot kulturen existerar den välordnade, starka, skyddande staten.

Men för tillfället må väl oss kvinnor fråga oss: “Är detta möjligt till oss för att jämföra vår lilla verk, hemmet, tillsammans med mannens stolta verk, staten ?”

[…] Dessa våra stora bostad, således svåra för att bygga, resta tillsammans med sådan hårt arbete, vattnade från således många blod samt tårar, uppförda tillsammans hjälp från dem största karaktärer; dem djärvaste snillen, finns detta alternativt besitter detta funnits någon bland dem, likt äger tillfredsställt samtliga sina medlemmar?

existerar dem ej mitt uppe inom en ständigt reformarbete? önskar man ej än inom solens tid omforma dem ifrån bottnen samt ända upp? Inrymmer dem ej konstanta skäl mot missnöje samt bitterhet?

[…] plats finns den stat, liksom kunna ta artikel vid varenda begåvning? fanns den, var den olycklige blir lika omhuldad vilket den framgångsrike?

fanns finns den stat, vilket ej hyser inom sig främmande folkslag, likt den ej förmå lyckliggöra? plats den stat, vilket ger samtliga situation för att leva sitt eget fria liv, därför länge dem ej stör harmonien inom detta hela? plats den stat, var ingen från dess medlemmar får vandra mot spillo inom lathet, inom dryckenskap, inom skamlig levnad?

Man svarar mig möjligen, för att detta ej existerar detta, liksom staten önskar.

Den önskar ordning samt försvar. dock inom således fall: varför sysslar den tillsammans allt detta andra? Den fullfölja detta, därför för att den vet, för att den stat ej är kapabel hålla sig uppe, likt ej önskar producera lycka. Den måste detta, därför för att den behöver för att bli älskad från upphöjd samt nedsänkt. Staten måste existera en redskap på grund av trevnad, säkerhet, uppfostran, traditioner, förädling.

detta existerar genom den, likt mänsk­ligheten skall ett fåtal sina högst spända förhoppningar förverkligade.

Bristen ligger ej heller däri, för att staterna ej ställer nog stora fordringar vid sig själva, utan däri, för att detta hittills från något skäl äger varit dem omöjligt för att genomföra dem.

[…] samt titta nu! Just inom detta ögonblick inom tiden, då staterna vacklar, sålunda beun­dransvärt dem än existerar uppförda, då den sociala omstörtningen synes stå på grund av dörren, då existerar detta den stora kvinnliga invasionen in vid detta manliga arbetsfältet, in vid statens mark tar sin början!

Har detta något för att betyda?

alternativt betyder detta endast, för att kvinnan önskar sig förbättrad levnadsvillkor, likställighet, ombyte, frihet, makt? Varför kom den då just nu? Man skall existera blind till för att ej titta, döv på grund av för att ej höra.

Eller hör denna inom sig något, vilket kallar samt manar? “Gå ut inom nytt, hårt arbete! Tag platsen nära järnvägsbommen, städa gatan, skriv rent vid byrå, sälj frimärken vid posten, undervisa långt ner inom &#;förberedande&#;, sitt nära telefonluren, fanns hantlangare nära operationerna, fullfölja allt detta obetydliga sysselsättning, samt plats viss, för att detta ej existerar bortkastat!

Var övertygad framför allt, för att detta besitter varit nödvändigt!

ni måste in överallt, ni måste finnas mot hands överallt, angående staten enstaka gång skall behärska bli älskad vilket en bostad.

Hon utvecklar här bilden av “det goda hemmet” som kvinnorna bygger upp och ansvarar för

fanns viss, för att din arbetskraft, likt för tillfället existerar därför ringaktad, snart skall bli uppskattad samt eftersökt, ja, tagen inom krav ovan förmågan. fanns viss för att vid identisk sätt, liksom läkaren ej mera kunna reda sig utan sjuksköterskan, skall prästen samt fattighusföreståndaren begagna sig från diakonissan, fabriks­ägaren från den kvinnliga inspektrisen!

plats viss, för att oss snart skall finnas ­överallt, inom obygder samt inom städer, tillsammans med flera för tillfället okända titlar samt yrken, dock samtliga ar­betande till detta gemensamma målet!”

Ack, oss kvinnor existerar inga fullkomliga varelser, ni män existerar ej fullkomliga mera än oss. Hur skall oss nå fram mot detta, liksom existerar stort samt gott, utan för att hjälpa varandra?

[…]

---

Från RetorikMagasinet #1

---