Det nya betygssystemet är bra argument mot

Betygssystemet bör främja kunskapsutveckling samt betygen bör förbättrad spegla elevers kunskaper

Innehåll

Beslut nära regeringssammanträde den 26 april 2018

Sammanfattning

En speciell utredare bör utreda samt föreslå hur ämnesbetyg är kapabel införas inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan. Utredaren bör även utreda samt lämna förslag vid justeringar inom betygssystemet till samtliga skolformer.

Syftet existerar för att främja elevers, såväl flickors likt pojkars, kunskapsutveckling samt för att betygen förbättrad bör spegla elevers kunskaper.

Regeringens betygsutredning gör upp med både betygsinflationen och den skarpa F-gränsen

Utredaren bör bl.a.. föreslå enstaka modell på grund av ämnesbetyg till gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan,. analysera hur denna modell bör förhålla sig mot vuxenutbildningen,. analysera ifall, samt inom sålunda fall föreslå hur, kompensatoriska inslag bör införas inom betygssystemet på grund av samtliga skolformer liksom äger bedömning, . föreslå sätt för att synliggöra samt registrera elevens kunskapsutveckling då kunskapsnivån ej motsvarar en godkänt bedömning,.

analysera konsekvenserna från utredarens förslag till behörighet samt urval mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Uppdraget bör redovisas senast den 30 november 2019.

Betygssystemet inom detta svenska skolväsendet

Betygssystemet existerar mål- samt kunskapsrelaterat samt gemensamt till flera skolformer

Sedan 1994 existerar betygssystemet inom svensk utbildning mål- samt kunskapsrelaterat.

Dessförinnan användes en relativt betygssystem, vilket inom inledande grabb gav besked ifall hur ett enskild elevs kunskaper förhöll sig mot andra elevers kunskaper. Motivet mot införandet från detta nuvarande betygssystemet fanns för att detta skulle ge besked ifall hur elevens studieresultat förhåller sig mot kunskapsmålen. ett från dem bärande tankarna plats även för att detta nya systemet skulle äga större förutsättningar för att upplevas liksom rättvist eftersom betygen relateras mot kunskapsmål samt kriterier på grund av dem olika betygsstegen likt fastställts inom kursplanerna.

detta skulle fungera likt ett garanti på grund av kvaliteten samt därmed även på grund av jämförbarheten. Betygen skulle även ge förbättrad kunskap mot studenter, vårdnadshavare samt arbetsgivare ifall elevernas studieresultat. en mål- samt kunskapsrelaterat struktur skulle slutligen ge lärarna förbättrad redskap för att samtala tillsammans med eleverna ifall deras kunskapsutveckling (prop.

1992/93:250 s. 54). då systemet infördes användes betygsskalan erkänd (G), Väl erkänd (VG) respektive många väl erkänd (MVG). på grund av för att nå betyget G krävdes för att varenda kriterierna till betygssteget skulle existera fullbordade. detta fanns dock enstaka kompensatorisk regel på grund av dem numeriskt värde högre betygsstegen VG samt MVG.

Den innebar för att ifall enstaka skola uppfyllde några från kriterierna särskilt väl, kunde detta kompensera mindre väl fullbordade delar (SKOLFS 2000:134). Betygssystemet äger sedan dess reviderats, särskilt inom samband tillsammans större skolreformer. Systemet existerar dock ännu inom grunden detsamma, dvs. mål- samt kunskapsrelaterat.

dem senaste större förändringarna gjordes 2011 inom samband tillsammans införandet från dels kunskapskrav liksom anger vilka kunskaper likt behövs på grund av respektive betygssteg, dels enstaka färsk betygsskala. Kunskapskraven utgör ett sektion från nuvarande kurs- samt ämnesplaner samt ersatte dem tidigare betygskriterierna. Läraren utgår ifrån kunskapskraven nära bedömning.

Betygsskalan inom dagens struktur besitter sex steg ifrån A mot F, var F existerar icke godkänt. Kunskapskraven till betygen A, C samt E preciserar vilket liksom behövs på grund av respektive bedömning. dem existerar formulerade inom enstaka löpande ord samt uttrycker nivån tillsammans med hjälp från s.k. värdeord. Betygsstegen B samt D används då eleven möter kunskapskraven till närmast underliggande steg helt samt kunskapskraven på grund av en högre betygssteg mot övervägande sektion.

Betyget F sätts angående kraven på grund av betyget E ej existerar fullbordade. Betyget F används både då detta existerar långt kvar på grund av eleven för att nå kunskapskraven samt då kunskaperna redan möter delar från kravet på grund av betyget E. då underlag saknas används beteckningen horisontellt streck. Betygsskalan gäller till grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan samt kommunal vuxenutbildning.

inom grundsärskolan, gymnasiesärskolan samt inom speciell träning till vuxna finns betygsstegen A-E. till studenter liksom ej uppnår kraven på grund av betyget E inom dessa skolformer bör bedömning ej placeras.

Kursutformningen infördes till för att ge gymnasieeleverna ett ökad valfrihet

Samtidigt såsom detta kunskapsrelaterade betygssystemet infördes 1994 omvandlades gymnasieskolan mot en kursutformat struktur.

detta innebar ett helt färsk struktur tillsammans med schema, inom stället på grund av linjer, var eleverna delvis kunde skapa sin studieväg genom omröstning från kurser från olika omfattning (prop. 1990/91:85). Detta möjliggjordes även genom en stort utbud från kurser. Motiven mot ett kursutformad gymnasieskola fanns bl.a. ökad valfrihet på grund av eleverna, förbättrad möjligheter för att förnya utbildningarna, större möjligheter för att framhäva utbildningen lokalt, ökade möjligheter mot enstaka anpassningsbar förberedelse samt förbättrad möjligheter mot samverkan tillsammans med ett kursutformad vuxenutbildning.

inom stället till den tidigare timplanen liksom justerade undervisningstiden på grund av olika ämnen infördes en poängssystem samt enstaka total garanterad undervisningstid. en kursutformat struktur tillåter enstaka flexibilitet eftersom utbildningsanordnaren förmå organisera på grund av samläsning mellan studenter vid olika schema samt inriktningar.

Flexibiliteten medför dock även för att kurserna ges inom olika ordning nära olika skolor, vilket försvårar bl.a. på grund av studenter vilket ändrar bostadsort alternativt byter utbildningsinstitution. ett från grundtankarna på baksidan den kursutformade gymnasieskolans programstruktur plats för att varenda treåriga nationella schema skulle ge primär behörighet mot högskolestudier (prop.

1990/91:85). Detta möjliggjordes genom enstaka gemensam bas tillsammans med obligatoriska kurser inom s.k. kärnämnen, bl.a. engelska, matematik, samhällskunskap samt svenska. inom varenda utbildning ges kursbetyg liksom samtliga dokumenteras inom elevens slutbetyg samt sedan räknas samman mot en poäng för meriter likt förmå användas på grund av urval mot högskolestudier.

Kursutformningen behölls inom gymnasiereformen 2011

År 2011 genomfördes Gy11, ett grundlig reformering från gymnasieskolan. Då infördes bl.a. nya programtyper samt nya nationella schema. Gymnasieskolan fick tolv yrkesprogram, sex högskoleförberedande schema samt fem introduktionsprogram. Dessutom infördes ett gymnasieexamen samt en gymnasiearbete.

Gymnasiearbetet visar vid förberedelse till kommande arbetsliv respektive högskolestudier. tillsammans gymnasieskolan liksom modell reformerades även gymnasiesärskolan 2013, då bl.a. nio nationella schema, individuella schema samt en gymnasiesärskolearbete infördes. inom Gy11 behölls kursutformningen samt kursbetygen.

Nya betygsskalan

Frågan ifall ämnesbetyg ägde tidigare varit aktuell inom samband tillsammans med dem förändringar från gymnasieskolan såsom plats avsedda för att träda inom kraft 2007 (Gy07). Gy07 byggde vid förslagen inom propositionen insikt samt standard - elva steg på grund av utvecklingen från gymnasieskolan (prop. 2003/04:140). Regeringen föreslog för att ämnesbetyg skulle införas på grund av för att flytta fokus ifrån enskilda kurser mot hur väl eleven kontrollerar eller är skicklig i ämnet.

dem nya ämnesbetygen skulle införas inom ramen på grund av enstaka kursutformad gymnasieskola. Propositionen ägde beslutats från riksdagen samt Gy07 höll vid för att implementeras då detta blev regeringsskifte 2006. Den tillträdande regeringen avbröt reformen eftersom man planerade till större förändringar från gymnasieskolan. Regeringen tillsatte Gymnasieutredningen (U 2007:01) likt skulle lämna förslag vid ett reformerad gymnasieskola samt vilket även fick inom uppgift för att fundera tre alternativ till hur bedömning inom ett kursutformad gymnasieskola skulle fungera (dir.

2007:08). inom betänkandet Framtidsvägen - enstaka reformerad gymnasieskola (SOU 2008:27) bedömde utredningen för att systemet tillsammans kursbetyg borde kvarstå. Utredningen motiverade sin granskning tillsammans med för att studenter likt utredaren träffat föredrog kursbetyg, för att lärarna ej framfört någon direkt bedömning mot systemet samt för att kursbetyg fungerar förbättrad än ämnesbetyg inom vuxenutbildningen.

inom dem förarbeten liksom nedsänkt mot bas på grund av Gy11 uttryckte regeringen även för att kursbetygen besitter den fördelen för att eleverna får enstaka snabb återkoppling vid sina studieresultat samt för att flera studenter uppskattar för att behärska lägga avklarade kurser på baksidan sig (prop. 2008/09:199).Med Gy11 ersattes dem dåvarande kursplanerna inom gymnasieskolan tillsammans ämnesplaner.

detta plats uttalat för att kurserna inom detta nya systemet tydligare skulle ingå inom ett större totalitet, ämnet. Därav kom den nya benämningen ämnesplaner (prop. 2008/09:199). inom ämnesplanen anges till ämnet likt totalitet dess avsikt samt vilka kurser likt ingår inom ämnet.

Detta är en ledarartikel som uttrycker Barometern-OT:s politiska linje

på grund av varenda utbildning anges även en centralt innehåll samt kunskapskrav (1 kap. 4 § gymnasieförordningen [2010:2039]). Ofta finns detta flera kurser inom en kurs, från vilka enstaka sektion bygger klart vid varandra, även angående detta ej finns något formellt krav vid för att eleven måste äga betygssatts inom ett lektion på grund av för att vandra vidare mot nästa.

detta finns även kurser såsom existerar mer fristående samt likt kunna läsas sidled. varenda utbildning omfattar en visst antal poäng likt visar kursens studieomfattning. Den vanligaste omfattningen existerar 100 gymnasiepoäng dock detta förekommer för att kurser äger såväl mindre likt större omfattning. en fullständigt nationellt schema existerar inom ljus 2 500 gymnasiepoäng.

Vanligen fördelas kurser samt poäng ovan tre skolår vid gymnasieskolans nationella schema, var ett skola såsom exempelvis avslutat samhällsvetenskapsprogrammet inom medelvärde besitter 26 kursbetyg efter tre års studier. detta existerar ej nationellt reglerat då inom period eleverna bör studera ett klass alternativt ovan hur utdragen tidsperiod kurserna bör sträcka sig.

– Det stora problemet i dag är att betygen inte är rättvisa och att vi

detta förekommer för att enstaka lektion angående 100 gymnasiepoäng läggs ut ovan enstaka termin. detta vanligaste existerar dock för att kurser ifall 100 gymnasiepoäng läggs ut ovan en skolår. Gymnasiesärskolans kunskapsinnehåll existerar strukturerat vid motsvarande sätt likt gymnasieskolans, inom kurser samt tillsammans en gymnasiesärskolearbete.

inom gymnasiesärskolan finns utöver ämnesplaner även s.k. ämnesområdesplaner på grund av individuella schema. Ämnesplanerna på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan gäller även på grund av vuxenutbildningen vid motsvarande nivå tillsammans undantag på grund av några ämnesplaner likt särskilt utformats till ett viss skolform.

Fragmentisering samt stress inom gymnasieskolan

Gy11-reformen innebar bl.a.

mer nationellt styrda utbildningsvägar samt ett ökad klarhet samt totalitet inom utbildningen (prop. 2008/09:199). Den innebar även enstaka mer sammanhängande styrkedja: läroplan - examensmål - ämnesplaner, likt även tydliggjordes från Statens skolverk inom implementeringen från reformen. Trots detta upplever flera studenter samt pedagog kvar gymnasieskolan vilket fragmentiserad.

enstaka bidragande orsak förmå existera för att fokus kvar inom upphöjd grad läggs vid enskilda kurser, kunskapskrav samt vid bedömning. Stress bland gymnasieskolans studenter besitter även beskrivits inom flera rapporter, t.ex. Attityder mot skolan (Skolverket, redogörelse 438, 2015). i enlighet med denna undersökning upplever flera studenter stress, särskilt unga kvinnor.

vid högskoleförberedande schema uttryckte fem från tio studenter våren 2015 för att dem oftast alternativt ständigt känner sig stressade. Motsvarande andel till studenter vid yrkesprogram existerar tre från tio. för att betygssättas efter varenda utbildning, innan man existerar färdig tillsammans studierna inom ämnet, är kapabel artikel ett bidragande orsak mot elevers stress.

en struktur tillsammans med ämnesbetyg är kapabel bidra mot för att minska stressen, eftersom detta totalt sett skulle innebära färre samt glesare betygstillfällen.

Ämnesbetyg leder mot flera förbättringar i enlighet med Gymnasieutredningen

Den 19 mars 2015 fick enstaka speciell utredare inom uppgift för att bl.a. analysera samt föreslå åtgärder på grund av för att varenda ungdomar bör påbörja samt fullfölja ett gymnasieutbildning (dir.

Nationella betygskriterier finns för betygen A, C och E

2015:31). Utredningen, vilket tog sig namnet Gymnasieutredningen (U 2015:01) fick därefter genom tilläggsdirektiv inom övning för att analysera för- samt nackdelar tillsammans ämnesbetyg jämfört tillsammans kursbetyg samt för att utreda möjligheterna för att införa ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan (dir. U 2015:141). Utredningen konstaterar inom betänkandet enstaka gymnasieutbildning på grund av samtliga - åtgärder till för att varenda unga bör påbörja samt fullfölja enstaka gymnasieutbildning (SOU 2016:77) för att en insättning från ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan förmå leda mot flera förbättringar på grund av studenter samt pedagog.

i enlighet med utredningen förmå elevers kunskapsutveckling förbättrad samt mer hållbart stödjas tillsammans ämnesbetyg. angående lärandet sker ovan längre period blir ej varenda bedömningstillfälle lika kritisk på grund av elevens bedömning. bedömning liksom sätts efter avslutade ämnesstudier är kapabel tillsammans med större säkerhet spegla elevernas kunskaper inom ämnet.

Likaså kunna lärarnas jobb underlättas ifall dem ej behöver börja angående tillsammans med varenda färsk utbildning inom en material, utan är kapabel bedriva undervisningen mer hållbart samt utifrån enstaka större helhetssyn, såväl vid elevernas kunskapsutveckling såsom vid ämnet. ett sektion studenter uttrycker för att dem upplever systemet tillsammans med kursbetyg såsom motiverande alternativt belönande, dock uppger samtidigt för att systemet begränsar deras vilja samt förmåga för att lära sig.

inom stället på grund av för att skolan uppmuntrar samt skapar förutsättningar på grund av utbildning upplever dem alltså för att målet tillsammans med skolan blir för att "beta från samt avsluta kurser". Kursindelningen förmå i enlighet med Gymnasieutredningen dessutom uppfattas liksom konstlad, särskilt då detta gäller kurser vilket klart bygger vid varandra.

Gymnasieutredningen uppger vidare för att ämnesbetyg förmå bidra mot för att utföra läraryrket mer attraktivt samt minska den stress likt lärarna är kapabel uppleva inom sitt jobb vid bas från dagens grundlig sysselsättning tillsammans bedömning samt bedömning.Det totala antalet bedömning inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan skulle minskas nära enstaka passage mot ämnesbetyg.

ett passage mot ämnesbetyg skulle dock ej innebära för att varenda bedömning sätts inom årskurs 3. ett sektion ämnen skulle noggrann liksom inom ljus äga mindre omfattning än andra samt vissa bedömning skulle därmed även inom fortsättningen placeras tidigare beneath utbildningstiden.

Betyg besitter ett betydelsefull roll inom detta svenska systemet vilket ställer krav vid ett rättssäker samt likvärdig bedömning

Det svenska betygssystemet äger inom dygn flera funktioner.

detta ger kunskap mot eleven, vårdnadshavaren samt eventuella arbetsgivare ifall studieresultat. detta fungerar även såsom urvalsinstrument nära antagning mot högre studier samt liksom en mått vid rum samt nationell nivå. bedömning tillmäts alltså enstaka betydande roll inom landet, bl.a. just eftersom dem existerar sålunda kritisk på grund av behörighet samt antagning mot vidare studier vid gymnasial samt eftergymnasial nivå.

dem bedömning såsom existerar godkända alternativt högre räknas ifall mot en samlat poäng för meriter. på grund av gymnasial kurs gäller detta samtliga kursbetyg, alltså även kursbetyg liksom sätts tidigt efter start studier inom ämnet. Betygens funktion vilket urvalsinstrument ställer höga krav vid likvärdig bedömning. Rättssäkra bedömning existerar kritisk på grund av elevers kommande.

vid nationell nivå existerar detta viktigt för att betygssystemet existerar likvärdigt samt stabilt. Skolverket äger i enlighet med förordningen (2015:1047) tillsammans instruktion till Statens skolverk inom uppgift för att stödja kommuner samt andra huvudmän inom deras utbildningsverksamhet samt för att bl.a. kontinuerligt värdera nödvändigheten från samt förbättra bedömningsstöd.

Myndigheten besitter genom stödmaterial, kommentarmaterial, allmänna råd samt webbkurser gett stöd mot skolor inom deras sysselsättning tillsammans med utvärdering samt bedömning.

Stödet omfattar bl.a. beskrivningar från hur kurs- samt ämnesplanerna existerar tänkta för att läsas samt hur betygsskalan bör användas inom förhållande mot kunskapskraven. vid plats nivå besitter flera skolor sedan 2011 arbetat fokuserat tillsammans kompetensutveckling då detta gäller analys samt bedömning. på grund av för att öka likvärdigheten samt rättssäkerheten inom detta nationella stödet till kunskapsbedömning samt bedömning besitter skollagen (2010:800) nyligen ändrats på grund av för att tydliggöra för att effekt vid nationella test särskilt bör beaktas nära betygssättningen inom dem ämnen var sådana test ges.

Denna förändring träder inom kraft den 29 juni 2018 (prop. 2017/18:14. bet. 2017/18:UbU5, rskr. 2017/18:44). Regeringen besitter även gett Skolverket inom uppgift för att bl.a. förbättra gemensamma ramverk på grund av nationella test samt bedömningsstöd samt för att genomföra ett försöksverksamhet tillsammans extern utvärdering (U2017/03739/GV).

Uppföljningar från grundskolans samt gymnasieskolans betygssystem pekar vid brister

Förändringarna inom betygssystemet äger utvärderats sedan dem trädde inom kraft 2011. Skolverket besitter bl.a. vid uppgift från regeringen redovisat enstaka evaluering från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (U2015/05782/S) samt enstaka analys från bedömning ifrån årskurs 6 (U2015/03990/S).

Skolverket besitter även följt upp reformerna inom rapporten Skolreformer inom praktiken ifrån 2015.Skolverkets uppföljningar visar bl.a. för att detta finns bedömning mot kunskapskravens utformning samt bekymmer inom användningen från betygsskalan. i enlighet med Skolverkets bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning ifrån 2016 uttrycker studenter ofta för att dem ej får äga ett dålig dygn samt för att dem ej får misslyckas vid en enda test på grund av då blir betyget satt utifrån den sämsta prestationen.

Intentionerna ifall för att reformerna skulle leda mot fördjupat utbildning, totalitet samt standard inom undervisningen tenderar för att försvinna inom resonemang angående påverkan vid enstaka data samt tolkningar från formuleringar inom kunskapskraven. detta är kapabel bli ännu mer påtagligt inom korta kurser alternativt mindre grundlig ämnen, var undervisningstiden existerar begränsad.

detta framgår även från rapporten för att detta finns vissa skillnader mellan hur olika grupper från studenter upplever systemet. Pojkar svarar t.ex. inom högre utsträckning än flickor för att dem klart får reda vid vilket såsom behövs till för att ett fåtal olika bedömning. studenter vid skolenheter tillsammans en genomsnittligt högt poäng för meriter anser inom högre utsträckning än studenter vilket studera vid skolenheter tillsammans lågt poäng för meriter för att dem klart får reda vid vad vilket behövs på grund av för att ett fåtal olika bedömning.

i enlighet med Skolverket minskade antalet betygsfrågor mot myndighetens tjänst för information något beneath 2017 dock fanns kvar stort. i enlighet med inkomna problem att diskutera ifall bedömning liksom besvaras vid Skolverkets webbplats fråga pedagog bl.a. angående dem nära bedömning behöver ta hänsyn mot data såsom lämnas in sent alternativt mot elevers krav vid för att erhålla utföra angående test.

detta kunna producera ett svår arbetssituation på grund av lärarna samt orättvisa emellan eleverna.I Skolverkets narrativ bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (2016) framkommer även många bedömning mot bristen vid kompensatoriska aspekter alternativt inslag inom betygssystemet. Detta äger även påtalats från bl.a. Utredningen ifall nationella test (SOU 2016:25) samt inom delbetänkande från 2015 års Skolkommission (SOU 2016:77).

studenter upplever för att systemet bidrar mot för att dem straffas till sina brister snarare än premieras till förtjänster. Orsaken mot detta existerar bestämmelsen angående för att kunskapskraven till E samt C bör existera fullbordade inom sin totalitet på grund av för att eleven bör behärska erhålla en högre bedömning (6 kap.

7 § skolförordningen samt 8 kap. 2 § gymnasieförordningen). detta innebär exempelvis för att ett student likt möter stora delar från kunskapskravet till A ändå ej förmå erhålla en högre bedömning än D ifall denna alternativt han inom någon sektion ej når upp mot betyget C. Drygt hälften från lärarna inom Skolverkets analys anger för att detta försvårar betygssättningen.

Åtta från tio pedagog uppger för att detta existerar svårt för att sätta bedömning då eleverna uppvisar olika kunskapsprofiler, dvs. olika kunskaper inom förhållande mot kunskapskraven. ett student är kapabel t.ex. visa kunskaper vid enstaka många upphöjd nivå (A) inom vissa delar dock vid ett betydligt lägre nivå (E) inom andra. tillsammans anledning från resultaten inom utvärderingarna äger Skolverket utvecklat sitt stödmaterial angående betygsskalan samt tagit fram stöd inom ramen till nationella skolutvecklingsprogram till för att implementera systemet ytterligare.

Myndigheten äger även meddelat för att den till närvarande arbetar tillsammans nya allmänna råd på grund av bedömning samt planerar på grund av ett översyn från hur kunskapskraven existerar formulerade. Kunskapskraven bör i enlighet med myndighetens granskning ses ovan ifrån flera perspektiv, bl.a. omfattning samt detaljeringsgrad samt för att den begreppsapparat vilket används inom sålunda upphöjd grad såsom möjligt ligger inom linje tillsammans med dem olika ämnenas bedömningstraditioner.

Samtidigt kvarstår brister inom systemet. Myndigheten besitter därför påtalat för att ändringar inom betygssystemet behöver utredas vidare. detta gäller kompensatoriska inslag inom betygsskalans tillämpning, konsekvenserna från den s.k. skarpa godkäntgränsen, samt alternativ mot den, t.ex. införandet från fler underkända betygssteg.

Även alternativ mot detta nuvarande systemet tillsammans med skrivna kunskapskrav vid olika nivåer bör i enlighet med myndigheten utredas vid sikt. (Utvärdering från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning, 2016).Betygssystemet besitter även analyserats från vetenskapsman. inom SNS-rapporten Policyidéer på grund av svensk utbildning från Jan-Eric Gustafsson, Sverker Sörlin samt Jonas Vlachos (2016) påtalas bekymmer tillsammans med för att betygssystemet fokuserar vid elevers svagheter, vilket även framgår från Skolverkets bedömningar.

en annat bekymmer existerar i enlighet med rapportförfattarna för att en bedömning vid ett enskild lektion finns kvar inom detta slutliga betyget oavsett hur eleven utvecklas därefter. detta finns därför, menar dem, ett motsättning mellan kursbetygen samt ambitionen för att via betygen fånga dem kunskaper såsom eleven äger tillsammans med sig ifrån sin skolgång.

Även angående insatser gjorts på grund av för att stödja lärarna inom arbetet tillsammans med för att sätta bedömning samt Skolverkets uppföljningar visar för att detta skett ett viss positiv tillväxt till hur reformen samt betygssystemet förstås, verkar detta finnas enstaka diskrepans mellan hur betygssystemet fanns avsett för att fungera samt hur detta äger kommit för att uppfattas från flera studenter samt pedagog.

Uppföljningarna visar för att detta finns brister såsom behöver analyseras samt utredas vidare. detta existerar i enlighet med regeringens utvärdering många problematiskt ifall betygssystemet ej besitter acceptans hos pedagog samt studenter, samt angående regelverket tillämpas olika, inom synnerhet då bedömning inom detta svenska systemet äger många större konsekvenser än inom flera andra länder inom samt tillsammans med den urvalsfunktion dem äger nära antagningen mot nästa nivå inom utbildningssystemet.

Uppdraget för att föreslå ett modell till ämnesbetyg

Ämnesbetyg bör främja elevers kunskapsutveckling

Det finns pedagogiska vinster tillsammans för att utföra längre, mer sammanhållna studier inom en tema, bl.a. genom för att detta ökar lärarnas möjligheter för att ge återkoppling inom formativt avsikt på grund av för att eleverna bör nå således långt såsom möjligt inom sin kunskapsutveckling.

tillsammans med ämnesbetyg förmå undervisningen bedrivas mer hållbart samt utifrån mer från enstaka helhetssyn inom dem ämnen var detta inom dygn sätts flera kursbetyg. Ämnesbetyg motverkar vid därför sätt fragmentisering. detta är kapabel även artikel positivt tillsammans med delvis mer styrda studievägar på grund av studenter liksom t.ex. behöver byta utbildning samt på grund av likvärdigheten inom undervisningen.

Även studenter tillsammans sen mognad alternativt bristande förkunskaper ifrån tidigare skolgång förmå vinna vid ämnesbetyg, eftersom dem får mer period innan detta slutliga betyget sätts. Dessutom är kapabel en slutbetyg inom en kurs sannolikt spegla elevernas kunskaper inom ämnet vid en förbättrad sätt än separata kursbetyg. Ämnesbetyg kunna alltså bidra mot för att tydliggöra skolans bildningsuppdrag, premiera utbildning samt öka likvärdigheten inom utbildningen samt betygssättningen samt bidra mot för att minska stress till studenter samt pedagog.

detta gäller ej minimalt på grund av unga kvinnor liksom existerar maximalt stressade. Minskad stress förmå producera förbättrad förutsättningar till elevers utbildning samt till lärarna för att fokusera vid undervisningen. Sammantaget finns alltså goda skäl till för att införa ämnesbetyg.

Utredaren bör därför

. analysera samt fundera alternativ mot dagens kursbetyg samt föreslå enstaka modell på grund av ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan.

Modellen till ämnesbetyg samt dem nationella programmen

Gymnasieutredningens förslag innebär bl.a.

för att dem nationella programmens programstrukturer, ämnesplanernas utformning samt inom viss utsträckning indelningen inom skolämnen förmå behöva revideras. detta behöver analyseras angående detta finns behov från ändringar inom programstrukturer inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan samt inom ämnesplanernas konstruktion. detta handlar ifall ämnesplanernas uppbyggnad, ämnenas indelning samt hur ämnen bör konstrueras på grund av för att fungera inom olika studievägar.

Utgångspunkten bör dock artikel för att innehållet inom utbildningarna ej bör ändras. detta existerar även viktigt för att modellen till ämnesbetyg utformas vid en sätt såsom ej bidrar mot för att studenter till för att maximera sitt poäng för meriter inom högre grad väljer försvunnen schema likt från flera förmå uppfattas såsom krävande, t.ex.

på grund av för att dem innehåller grundlig studier inom matematik. detta existerar vidare från massiv innebörd för att bestämmelserna på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan harmonierar således för att bl.a. samverkan samt samläsning underlättas. på grund av dem nationella programmen finns enstaka total garanterad undervisningstid, dock ingen timplan.

Frågan ifall om enstaka passage mot ämnesbetyg fullfölja för att detta behövs ett timplan även till gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan behöver analyseras. detta förmå vidare behövas någon form eller gestalt från register från avklarade prestationer, t.ex. omdömen, delbetyg alternativt motsvarande. detta förmå dels underlätta nära t.ex.

byte från schema alternativt utbildning alternativt eventuella avbrott, dels synliggöra elevens kunskapsutveckling. Vidare behövs ett bedömning från vilka konsekvenser ämnesbetyg är kapabel äga till angränsande ämnen samt bestämmelser, t.ex. prövning på grund av studenter inom samt utanför gymnasieskolan, elevers riktig för att vandra angående enstaka klass, bedömning på grund av studenter liksom genom studier inom utlandet förvärvat kunskaper inom ämnet (8 kap.

samt 9 kap. gymnasieförordningen) samt bestämmelsen angående för att läraren nära bedömning får bortse ifrån enstaka delar från kunskapskraven ifall detta finns särskilda skäl (15 kap. 26 § skollagen).

Utredaren bör därför

. analysera samt föreslå hur programstrukturer, ämnesplaner samt andra styrdokument behöver omarbetas tillsammans anledning från den föreslagna modellen på grund av ämnesbetyg,.

ta ställning mot nödvändigheten från register från avklarade prestationer, t.ex. inom form eller gestalt från omdömen, delbetyg alternativt motsvarande samt nära behov lämna förslag vid hur dessa bör utformas, . ta ställning mot nödvändigheten från en återinförande från enstaka timplan på grund av gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan samt nära behov lämna förslag vid hur sådana bör utformas,.

analysera vilka ändringar likt kunna behöva göras inom angränsande ämnen nära enstaka passage mot ämnesbetyg, t.ex. avseende prövning, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.

Ämnesbetyg på grund av studenter vid introduktionsprogram samt individuella program

Det finns fem olika introduktionsprogram inom gymnasieskolan. Programmen fyller år enstaka nödvändig funktion till flera ungdomar, däribland nyanlända studenter.

samtliga schema vänder sig mot studenter likt ej existerar kvalificerade mot gymnasieskolans nationella schema, dock dem besitter delvis olika syften. till introduktionsprogrammen existerar detta ej inom detalj reglerat vilka ämnen liksom bör ingå inom elevernas kurs. detta ger ett flexibilitet genom för att detta blir möjligt för att utforma utbildningen utifrån elevernas behov samt förutsättningar.

studenter vid introduktionsprogram kunna analysera såväl grundskolans ämnen såsom gymnasiekurser.

Både i sociala medier och på SVT:s Din röst

Utbildningen är kapabel även utformas såsom sammanhållna yrkesutbildningar, s.k. yrkespaket. Dessa består från en antal kurser, såsom kunna läsas både inom introduktionsprogrammen samt inom vuxenutbildningen. Den modell liksom utredaren bör fundera på grund av ämnesbetyg behöver analyseras inom förhållande mot introduktionsprogrammen. detta existerar angeläget för att ämnesbetygen tillåter för att studenter vid introduktionsprogram, utöver grundskolans ämnen, även inom fortsättningen förmå analysera ämnen vilket finns inom gymnasieskolans nationella schema.

detta existerar även viktigt för att modellen ej hindrar övergångar ifrån introduktionsprogrammen mot nationella schema alternativt vuxenutbildning, alternativt för att elevernas träning förlängs. kurs vid individuella schema inom gymnasiesärskolan bör erbjudas studenter likt ej är kapabel följa undervisningen vid en nationellt schema.

vid individuella schema läser eleven s.k. ämnesområden, t.ex. tungomål samt överföring, inom stället på grund av ämnen.

Betyget F bör skrotas och betygssystemet ändras

Dessutom kunna eleven äga erfarenhet angående skolchef bedömer för att detta existerar mot nytta på grund av eleven. Ämnesområden kunna kombineras tillsammans kurser ifrån nationella schema inom en individuellt schema. vid ämnesområden bör bedömning ej placeras, dock angående enstaka student besitter läst enstaka utbildning inom en material sätts bedömning (19 kap.

14 samt 15 §§ skollagen). ett modell på grund av ämnesbetyg behöver därför utformas därför för att studenter vid en individuellt schema bör behärska gå vidare sammanföra ämnen samt ämnesområden.

Utredaren bör därför

. analysera vilka konsekvenser övergången mot ämnesbetyg kunna äga till introduktionsprogram samt individuella schema, samt utforma modellen på grund av ämnesbetyg inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan sålunda för att den ej hindrar övergångar ifrån alternativt flexibiliteten inom introduktionsprogram samt individuella schema, .

analysera angående samt nära behov föreslå hur ämnesbetyg samt ett eventuell timplan bör gälla till dessa programtyper, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.

Betygssystemen inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen behöver harmoniera

I ljus används identisk betygssystem inom gymnasieskolan samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) vid gymnasial nivå.

inom förarbetena mot gymnasiereformen konstaterade regeringen (prop. 2008/09:199) för att kursbetyg existerar för att föredra inom vuxenutbildning, bl.a. eftersom utbildningen ofta ej följer gymnasieskolans nationella schema utan existerar individuellt utformad efter individens behov samt förutsättningar. Även speciell träning till vuxna (särvux) vid gymnasial nivå existerar kursutformad samt bör utgå ifrån individens behov samt förutsättningar.

Inom vuxenutbildningen behöver kurser behärska kombineras vid en friare sätt, vilket utför för att en struktur tillsammans ämnesbetyg ej nödvändigtvis existerar eftersträvansvärt. enstaka passage mot enbart ämnesbetyg inom vuxenutbildningen skulle riskera för att minska utbildningens flexibilitet samt tillfälle mot individanpassning.

Utgångspunkten bör därför existera för att komvux samt särvux även inom fortsättningen bör äga en struktur tillsammans kursbetyg, dock utredaren behöver fundera angående detta även bör finnas ämnesbetyg. detta existerar angeläget för att den flexibilitet liksom bl.a. kursutformningen ger finns kvar, samt för att dem sömlösa övergångarna mellan ungdomsskolan samt vuxenutbildningen är kapabel behållas.

ett modell på grund av ämnesbetyg får därför ej utformas således för att den hindrar alternativt försvårar elevers passage mot kommunal vuxenutbildning samt speciell vuxenutbildning, varken till individer tillsammans med ämnesbetyg alternativt äldre kursbetyg. enstaka utgångspunkt nära utformning från en struktur tillsammans ämnesbetyg existerar för att studierna ifrån gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan fortsatt bör behärska kompletteras inom vuxenutbildningen vid en enkelt sätt.

detta behöver artikel klart samt överblickbart hur systemen inom ungdomsskolan samt vuxenutbildningen förhåller sig mot varandra.

Utredaren bör därför

. analysera hur enstaka modell till ämnesbetyg bör förhålla sig mot vuxenutbildningen samt föreslå hur studier inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan bör behärska kompletteras inom vuxenutbildningen samt analysera ifall, samt inom därför fall föreslå hur, ämnesbetyg bör behärska utfärdas inom komvux samt särvux, samt .

lämna nödvändiga författningsförslag.

Kraven på grund av prov samt tillträdessystemet kunna komma för att påverkas

För enstaka gymnasieexamen ifrån en yrkesprogram behövs för att enstaka student äger följt en fullständigt schema ifall 2 500 gymnasiepoäng samt besitter godkända bedömning inom minimalt 2 250 gymnasiepoäng inklusive inom kurserna svenska alternativt svenska såsom andraspråk 1, engelska 5, matematik 1a samt 400 gymnasiepoäng inom programgemensamma ämnen.

Vidare behövs en godkänt gymnasiearbete, dvs. en större sysselsättning likt visar vid förberedelse till valt yrkesområde. till ett högskoleförberedande prov behövs identisk totala poängantal, godkända bedömning inom kurserna svenska alternativt svenska liksom andraspråk 1, 2 samt 3, engelska 5 samt 6 samt inom matematik 1b alternativt 1c.

Utöver detta behövs även på denna plats en godkänt gymnasiearbete (16 kap. 26-28 §§ skollagen, 8 kap. 5-7 §§ gymnasieförordningen). Examenskraven bygger inom ljus vid bedömning inom enskilda kurser liksom varierar mellan schema. enstaka passage mot ämnesbetyg till tillsammans med sig behov från ett granskning även från kraven på grund av gymnasieexamen.

detta behöver utredas vilka olika alternativa lösningar såsom är kapabel bli aktuella nära en insättning från ämnesbetyg, detta behöver vidare analyseras hur förändringarna inom betygssystemet kommer för att påverka tillträdet mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar. ett utgångspunkt på grund av utredaren bör artikel för att ett passage mot ämnesbetyg ej bör leda mot för att bestämmelserna angående behörighet samt urval mot högskole- samt yrkeshögskoleutbildningar blir komplexa samt svåra för att överblicka.

Elevers möjligheter samt rättigheter för att studera in behörighetsgivande kurser inom komvux behöver även bevaras. Vidare bör individer tillsammans ämnesbetyg varken gynnas alternativt missgynnas jämfört tillsammans med individer såsom äger andra typer från bedömning ifrån gymnasieskolan alternativt komvux. Tillträdet är kapabel även komma för att påverkas från andra justeringar såsom utredaren föreslår, t.ex.

kompensatoriska inslag inom betygssystemet.

Utredaren bör därför

. analysera samt föreslå dem ändringar inom kraven på grund av gymnasieexamen vilket behövs tillsammans med anledning från föreslagna ändringar inom betygssystemet, . analysera konsekvenserna från utredarens förslag på grund av behörighet samt urval mot högskoleutbildning samt yrkeshögskolans utbildningar, .

klargöra vilka bestämmelser såsom behöver anpassas mot föreslagna förändringar, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.

Ämnesbetyg är kapabel ett fåtal konsekvenser på grund av lärares behörighet samt legitimation

Ämneslärarutbildning regleras inom högskoleförordningen (1993:100) samt förordningen (2011:686) ifall kompletterande lärorik kurs.

inom högskoleförordningens bilaga 4 anges vilka ämnen liksom kunna ingå inom enstaka ämneslärarutbildning likt leder mot ett ämneslärarexamen. Ämneslärarexamen tillsammans med inriktning mot sysselsättning inom gymnasieskolan avläggs vid sofistikerad nivå. från examensbeviset framgår bl.a. vilket alternativt vilka undervisningsämnen likt test omfattar.

detta existerar dessa ämnen vilket läraren existerar behörig för att undervisa inom (2 kap. 21 samt 22 §§ förordningen [2011:686] ifall behörighet samt legitimation till pedagog samt förskollärare). Genom ett kompletterande lärorik träning är kapabel ett pedagog även erhålla behörighet inom övriga ämnen. ett passage mot ämnesbetyg förmå ett fåtal vissa konsekvenser till ämnesindelningen inom gymnasieskolan samt gymnasiesärskolan vilket inom sin tur kunna påverka vilka ämnen såsom ämneslärare behöver behörighet till, samt vad dessa innehåller alternativt omfattar.

Övergången får ej betyda för att pedagog såsom inom solens tid äger ämnesbehörighet alternativt lärarlegitimation drabbas negativt. ett utgångspunkt till utredaren bör artikel för att förslagen ej bör leda mot förändringar inom ämneslärarutbildningen. Förslagen bör ej heller påverka lärarutbildningens samt läraryrkets attraktivitet negativt.

Utredaren bör därför

. analysera angående detta existerar nödvändigt för att utföra följdändringar då detta gäller lärares behörighet inom ämnen samt lärarlegitimation, samt. nära behov lämna nödvändiga författningsförslag.

Uppdraget för att föreslå justeringar inom betygssystemet till samtliga skolformer

Betyg bör ge ett rättvisande foto från elevers kunskaper

I rapporten bedömning från den nya betygsskalan samt kunskapskravens utformning (2016) redovisar Skolverket för att studenter inom såväl grundskolan likt gymnasieskolan upplever för att detta existerar motiverande tillsammans fler betygssteg inom betygsskalan.

Samtidigt framgår detta från rapporten för att både pedagog samt studenter upplever för att kunskapskraven existerar otydliga, samt detta riktas bedömning mot hur systemet existerar designat. Kunskapskraven existerar skapade liksom ett löpande ord samt bör precisera vad liksom behövs på grund av respektive bedömning.

detta ställer höga krav vid klarhet. Regleringen innebär för att kunskapskravet till respektive bedömning A, C samt E inom dess totalitet behöver existera uppfyllt på grund av för att eleven bör behärska erhålla betyget. på grund av D samt B gäller för att kunskapskravet på grund av detta underliggande betyget (E respektive C) inom dess totalitet måste artikel uppfyllt samt för att kravet på grund av nästa bedömning bör existera mot övervägande sektion uppfyllt.

enstaka skola såsom nära tidpunkten till bedömning möter kravet på grund av en E, dock likt ej fullt ut möter kravet på grund av en C kunna ej ett fåtal högre bedömning än D även ifall läraren bedömer för att elevens kunskaper motsvarar större delar från kunskapskravet till A. detta innebär för att eleven får identisk bedömning vilket enstaka skola liksom besitter uppfyllt kunskapskravet till E samt mot övervägande sektion kunskapskravet till C, dock ej mer.

flera pedagog uppger för att detta existerar svårt för att sätta bedömning då studenter uppvisar ojämn kunskaper inom förhållande mot kunskapskraven. i enlighet med lärarna tillåter ej ständigt dem nuvarande bestämmelserna en bedömning vilket ger ett rättvisande foto från dessa elevers kunskaper. inom sin bedömning beskriver Skolverket detta likt enstaka tröskeleffekt.

Principen upplevs i enlighet med Skolverket såsom orättvis samt hård, samt den riskerar för att medföra för att pedagog utför olika tolkningar vilket kunna leda mot mindre likvärdig samt rättvis bedömning.

Kompensatoriska inslag inom betygssystemet

Problemet likt beskrivs ovan beror vid kunskapskravens utformning inom kombination tillsammans bestämmelserna angående betygsskalan.

detta finns ett bristande vid kompensatoriska inslag inom betygssystemet, genom för att systemet ej tillåter avvikelser ifrån principen angående för att kunskapskraven till C samt A bör artikel helt fullbordade. på denna plats handlar detta alltså ej ifall dem brister inom användningen såsom detta ibland rapporteras ifall, t.ex.

för att enstaka enstaka, tidig prestation påverkar en bedömning negativt, trots för att eleven demonstrerat för att den utvecklat kunskaper vid enstaka högre nivå nära andra tillfällen. detta tar visserligen utdragen tidsperiod innan nya betygsskalor besitter etablerats samt innan varenda liksom bör nyttja en betygssystem fullt ut besitter utvecklat förtrogenhet tillsammans systemet.

dock regeringen bedömer för att dem bekymmer likt beskrivs ovan existerar inbyggda inom systemet samt ej går för att åtgärda tillsammans med implementering samt mer stöd ifrån Skolverket. inom utvärderingen från betygsskalan samt kunskapskraven påtalar även Skolverket för att enstaka analys likt allsidigt belyser konsekvenserna från för att införa mer kompensatoriska inslag inom betygssystemet existerar nödvändigt på grund av för att anlända mot rätta tillsammans med bristerna inom systemet.

Även 2015 års skolkommission (U 2015:03) uttrycker även detta inom sitt delbetänkande session på grund av skolan - Nationella målsättningar samt utvecklingsområden till insikt samt likvärdighet (SOU 2016:38 s. 157). Regeringen delar bedömningen för att en insättning från kompensatoriska aspekter inom betygssystemet behöver utredas.

Betygen bör spegla elevers kunskaper inom ämnet. dem ändringar vilket föreslås behöver bl.a. analyseras utifrån perspektiven likvärdighet, klarhet på grund av studenter samt pedagog samt konsekvenser på grund av urval mot studier vid högre utbildning alternativt yrkeshögskola.I motsats mot vad liksom gäller nära bedömning bedöms elevlösningar vid nationella test mer kompensatoriskt, dvs.

samtliga kunskapskrav såsom prövas behöver ej artikel fullbordade vid enstaka viss nivå på grund av för att eleven bör ett fåtal provbetyget till den nivån. Detta existerar något vilket lyfts fram från Utredningen ifall nationella test (U 2015:02) inom betänkandet Likvärdigt, rättssäkert samt effektivt - en nytt nationellt struktur på grund av kunskapsbedömning (SOU 2016:25).

Utredningen ser inga möjligheter för att tillämpa enstaka icke-kompensatorisk analys vid proven, eftersom detta ej går för att genom en test testa samtliga förmågor inom ett sådan omfattning för att resultaten på grund av respektive förmåga blir tillförlitliga. Denna skillnad inom bedömningen mellan test samt bedömning skapar i enlighet med utredningen förvirring hos flera pedagog, samt bedömning riktas mot betygssystemet eftersom detta uppfattas för att bedömning sätts utifrån elevernas sämsta prestationer.

inom propositionen Nationella test - rätt och jämlikhet, likvärdiga, digitala (prop. 2017/18:14) äger regeringen gjort bedömningen för att eftersom dem nationella proven bör äga en betygsstödjande avsikt bör bedömningsgrunderna vid sikt artikel desamma nära rättning från nationella test samt nära bedömning samt för att frågan angående betygssättningen även inom fortsättningen bör artikel icke-kompensatorisk bör utredas.

Utredaren bör därför

.

analysera angående, samt inom således fall föreslå hur, kompensatoriska inslag bör införas inom betygssystemet, samt. lämna nödvändiga författningsförslag.Hur bör elevens kunskapsutveckling synliggöras då kunskapsnivån ej motsvarar en godkänt betyg?Regeringen avgjorde inom juli 2016 för att tillsätta enstaka speciell utredare tillsammans med uppgift för att bl.a.

föreslå hur utbildningen på grund av nyanlända studenter såsom kommer mot land beneath grundskolans senare årskurser är kapabel anpassas på grund av för att öka elevernas möjligheter för att nå behörighet mot gymnasieskolans nationella schema (dir. 2016:67). Utredningen, såsom tog sig namnet Utredningen ifall studenter likt kommer mot landet beneath grundskolans senare årskurser lämnade sitt betänkande Fler nyanlända studenter bör att nå ett mål eller resultat behörighet mot gymnasiet (SOU 2017:54) inom femte månaden i året 2017.

från betänkandet framgår för att nyanlända studenter existerar enstaka heterogen samling, såsom består från allt ifrån studenter vilket ej är kapabel studera samt nedteckna mot studenter tillsammans med avancerade ämneskunskaper. Vilka skolämnen såsom existerar svårast på grund av nyanlända studenter varierar beroende vid elevernas bakgrund samt övriga förutsättningar dock några ämnen sticker ut likt extra svåra, däribland svenska vilket andraspråk.

många huvudmän liksom utredningen varit inom förbindelse tillsammans framhåller vikten från för att behärska synliggöra elevers progression samt uppnådda delmål på grund av eleverna. Utredningen konstaterar för att detta inom synnerhet gäller på grund av nyanlända studenter vilket äger flera F-betyg dock för att detta även vore god till varenda studenter för att behärska följa sin kunskapsutveckling.

inom ett jämförelse mellan olika länders betygssystem redovisas för att flera betygssteg beneath godkäntgränsen ej existerar ovanligt inom andra länders betygssystem (Betygssystem inom internationell belysning, Skolverket, 2016). inom rapporten refereras även mot OECD såsom konstaterat för att angående gränsen på grund av godkänt bedömning enbart innehåller en steg samt ett massiv andel studenter får underkända bedömning, bör detta övervägas för att antingen sänka gränsen alternativt förbättra fler underkända skalsteg.

vid således sätt gynnas arbetet tillsammans med samt situationen på grund av dem studenter likt ligger långt ifrån godkäntgränsen. till dessa är kapabel detta annars enkel bli således för att både pedagog samt studenter ger upp då steget mot detta godkända betyget upplevs likt ouppnåeligt (Grade Expectations: How Marks and Education Policies Shape Students' Ambitions, OECD, 2012).I solens tid existerar detta reglerat till grundskolan samt specialskolan för att enstaka student såsom fått en icke godkänt bedömning inom en avslutat material även bör erhålla ett skriftlig analys från sin kunskapsutveckling inom ämnet (10 kap.

22 § samt 12 kap. 22 § skollagen). detta gäller enbart avslutade ämnen, samt bedömningen kompletterar alltså en icke godkänt bedömning. identisk regler gäller på grund av studenter liksom läst grundskoleämnen inom ramen på grund av en introduktionsprogram (20 § 8 kap. gymnasieförordningen). till ett enskild student tillsammans med en alternativt flera underkända bedömning kunna sannolikt motivationen öka angående fokus ligger vid vad eleven lärt sig samt hur denne alternativt denna utvecklats.

Betygssteg beneath nivån till godkänt är kapabel artikel en alternativ på grund av för att synliggöra elevens individuella kunskapsutveckling samt progression. andra alternativ förmå t.ex. existera bedömningsmatriser alternativt skriftliga omdömen.

Utredaren bör därför

. föreslå hur elevens individuella kunskapsutveckling bör synliggöras samt dokumenteras då hans alternativt hennes kunskapsnivå ej motsvarar kraven till en godkänt bedömning samt inom vilka skolformer samt årskurser detta bör göras, samt .

lämna nödvändiga författningsförslag.Behöver riktlinjer på grund av bedömning tydliggöras inom läroplanerna?Enligt läroplanernas riktlinjer på grund av evaluering samt bedömning bör lärarna nära bedömning utnyttja all tillgänglig kunskap angående elevernas kunskaper inom förhållande mot dem nationella kunskapskraven samt utföra enstaka allsidig utvärdering.

nära betygssättningen bör läraren således analysera varenda underlag denna alternativt denne äger ifrån t.ex. klassrumsdiskussioner, arbetsuppgifter samt provsvar. detta existerar rimligt för att läraren fullfölja ett sådan allsidig utvärdering dock regeringen besitter dock uppmärksammat för att detta existerar oklart hur riktlinjerna bör tolkas då detta gäller lärarnas skyldighet för att ta hänsyn mot underlag liksom kommit in efter exponerad period, alternativt utan för att artikel efterfrågat från läraren.

för att då behöva ta hänsyn mot varenda underlag kunna producera enstaka orimlig arbetssituation på grund av läraren, dock även på grund av eleverna vilket förmå ett fåtal svårt för att sätta gränser på grund av sitt sysselsättning. Eleverna bör inom enlighet tillsammans läroplanerna genom sin skolgång förbättra en allt större ansvar på grund av sina studier, vilket bl.a.

Betygen A – E är de godkända nivåerna och F motsvarar icke-godkänt

inbegriper för att behärska organisera samt genomföra data inom period. ifall riktlinjerna till bedömning tolkas många olika, både lokalt samt vid individnivå, kunna detta uppstå enstaka rättsosäker situation till eleverna samt fara till bristande likvärdighet.

Utredaren bör därför

. kartlägga användningen från läroplanernas riktlinjer då detta gäller lärarens skyldighet för att utnyttja all tillgänglig upplysning ifall elevernas kunskaper nära bedömning, .

fundera samt nära behov föreslå eventuella förändringar, samt . lämna nödvändiga författningsförslag.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren bör redogöra på grund av ekonomiska samt praktiska konsekvenser från sina förslag. Utöver vilket liksom följer från 14-15 a §§ kommittéförordningen (1998:1474) bör utredaren redovisa konsekvenserna ur en barnrättsperspektiv samt en funktionshinderperspektiv utifrån FN:s överenskommelse ifall barnets rättigheter samt FN:s överenskommelse ifall rättigheter till personer tillsammans med funktionsnedsättning samt konsekvenserna utifrån principen ifall icke-diskriminering.

Utredaren bör även redovisa eventuella konsekvenser till lärarnas administrativa arbetsuppgifter. Redovisningen bör även omfatta enstaka bedömning från förslagens konsekvenser till olika grupper från studenter samt hur förslagen påverkar uppföljningen samt utvärderingen från elevernas kunskapsutveckling, inklusive eventuella konsekvenser på grund av detta nationella provsystemet.I 14 kap.

3 § regeringsformen anges för att enstaka inskränkning från den kommunala självstyrelsen ej bör vandra utöver vilket vilket existerar nödvändigt tillsammans med hänsyn mot ändamålen. detta innebär för att enstaka proportionalitetsprövning bör göras beneath lagstiftningsprocessen. ifall något från förslagen inom betänkandet påverkar detta kommunala autonomi bör därför, utöver förslagets konsekvenser, även dem särskilda avvägningar liksom lett fram mot förslaget särskilt redovisas.

Arbetsformer samt rapportering från uppdraget

Utredaren bör inhämta synpunkter ifrån Statens skolverk, Statens skolinspektion, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Sameskolstyrelsen, Universitets- samt högskolerådet, Institutet till arbetsmarknads- samt utbildningspolitisk granskning (IFAU), Skolforskningsinstitutet, Sveriges Kommuner samt Landsting, Friskolornas riksförbund, Idéburna skolors riksförbund samt andra myndigheter samt organisationer, t.ex.

elevorganisationer, tillsammans med relevans till uppdraget. Utredaren bör även hålla sig informerad ifall arbetet inom relevanta utredningar inom kommittéväsendet, t.ex. Komvuxutredningen (U 2017:01) inom dem delar likt berör utredarens uppdrag.Uppdraget bör redovisas senast den 30 november 2019. (Utbildningsdepartementet)