Hur fungerar ett vattenverk steg för steg

I en vattenverk renas alternativt behandlas råvatten ifrån enstaka vattentäkt bestående från grundvatten alternativt ytvatten.^[1] Undantagsvis används havsvatten alternativt avloppsvatten liksom måste genomgå enstaka dyr avsaltning på grund av för att behärska drickas.

Vattenkraft är ett av våra viktigaste områden, och vi är öppna för de tillväxtmöjligheter som finns i Europa

Vilka reningssteg liksom vattnet måste genomgå förmå titta olika ut beroende vid vilken standard råvattnet äger. Grundvatten besitter oftast högre standard än ytvatten samt kräver därför vanligen ej lika grundlig rening. modell vid vilket råvattnet behöver renas ifrån existerar bakterier, virus, organiskt ämne, miljögifter samt tungmetaller.

Råvatten ifrån grundvatten måste ofta renas ifrån järn samt mangan.^[2]

Gränsvärden på grund av detta vatten såsom når konsumenterna finns inom Livsmedelsverkets föreskrifter ifall dricksvatten.^[3] Även krav vid dricksvattenberedningen samt underhåll från vattenverket återfinns inom dessa föreskrifter.

Reningsprocess

[redigera | redigera wikitext]

Varje vattenverk äger enstaka personlig process anpassad efter råvattnets kvalité samt dem krav likt ställs vid svenskt vatten från livsmedelsverket.

Kvaliteten hos grundvattnet avgör angående detta behövs någon behandling alternativt angående detta förmå pumpas direkt ut vid distributionsnätet. Ofta förekommande reningssteg till grundvatten är: luftning, filtrering, avhärdning, pH-justering samt UV-desinfektion

Reningsprocessen på grund av ytvatten äger allmänt sett fler steg än den på grund av grundvatten då grundvatten redan äger genomgått ett naturlig filtrering genom marken.

Enstaka alternativt samtliga från nästa processer används inom kombination till ytnavvet:

1. Först sker enstaka grovfiltrering från större objekt samt organismer sålunda likt fiskar samt alger genom enstaka sil.
   Forskning visar att vattenkraften påverkar miljön och biologisk mångfald mest av alla förnybara energislag

   detta oönskade materialet likt tar sig igenom grovfiltreringen hamnar därefter inom ett flockningskammare.

2. I flockningskammaren tillsätts fällningskemikalier, mot modell aluminiumsulfat likt utför för att suspenderade partiklar klumpar ihop sig samt bildar flockar.
3. Efter flockningen förs vattnet vidare mot enstaka sedimenteringsbassäng var flockarna sjunker mot botten samt avskiljs.
4. För för att erhålla försvunnen dem sista resterna från flock filtreras vattnet genom en snabbfilter.

   inom snabbfiltret passerar vattnet genom ett cirka &#;meter djup sandbädd tillsammans enstaka hastighet från cirka 5&#;m/h. Därefter är kapabel vattnet ledas genom en sålunda kallat långsamfilter – vattnet passerar denna plats även genom ett sandbädd, dock tillsammans bara tillsammans med enstaka hastighet från cirka 0,1–0,2&#;m/h, vilket betyder för att filtret tar massiv plats.

5. Synliga partiklar existerar idag avlägsnade efter filtreringen samt vattnet kunna föras genom en aktivt kolfilter antingen till för att ta försvunnen eventuell dålig doft samt smakupplevelse, alternativt till för att adsorbera miljögifter samt andra oönskade kemiska föreningar^[4].
6. Vattnet desinficeras därefter genom dosering från klor, klordioxid alternativt genom belysning tillsammans med UV-ljus, numera ofta enstaka kombination från UV-ljus samt monokloramin.
7. Som en sista steg alkaliseras vattnet tillsammans natriumhydroxid (NaOH), natriumkarbonat (Na₂CO₃) alternativt kalciumhydroxid (Ca(OH)₂) på grund av för att minska risken på grund av korrosion inom ledningsnätet.

   ett små dos monokloramin kunna tillsättas dricksvattnet till för att förhindra tillväxt från mikroorganismer inom ledningsnätet.

Efter detta existerar vattnet tillräckligt rent på grund av för att skickas ut mot distributionsnätet, ifrån vilket vattnet via ledningsnät når våra hem, färdigt för att drickas.^[5]

Vattenverk inom Sverige

[redigera | redigera wikitext]

I land finns drygt 1  kommunala vattenverk ^[6], varav flera existerar många små.

Ungefär hälften från den producerade dricksvattenmängden inom kommunala vattenverk kommer ifrån ytvatten, ca 25% ifrån konstgjort grundvatten (ytvatten tillförs en grundvattenmagasin genom artificiell infiltration) samt 25% naturligt grundvatten.

Ozon är ett kraftigt oxidationsmedel som bryter ner organiska ämnen

Man kunna yttra för att svenska tätorter mot 75% existerar beroende från ytvatten till sin produktion från vatten.

Enligt enstaka utredning från Svenskt dricksvatten möter vattenverk (32 ytvattenverk samt 91 grundvattenverk) ej Livsmedelsverkets rekommendationer. 1,44 miljoner svenskar får sitt vatten ifrån dem vattenverken.^[7]

Rening tillsammans membranteknik från olika stöt tillämpas idag vid flera vattenverk inom land, mot modell inom Lackarebäck inom Göteborg^[8].

inom framtiden kommer detta troligen bli vanligare inom svenska vattenverk vid bas från ett ökad brunifiering från ytvattentäkter.^[9]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]