Vad har getingar för syfte

Getingar (Vespidae) existerar ett släkt inom underordningen midjesteklar (Apocrita). Familjen omfattar omkring 5000 arter^[1], varav 50 lever inom Sverige^[2] samt 45 inom Finland^[3].

– Risken att bli stucken ökar om du gör getingen sur genom att börja vifta, klämma eller slå

Getingar besitter numeriskt värde par vingar samt svartgul- mot svartrödrandig bakkropp. detta existerar bara honor liksom äger gadd. Gadden saknar hullingar samt släpper ej då den sticker, varför den är kapabel sticka flera gånger. Getingar lever främst från ätbar del samt nektar dock matar sina larver tillsammans med tuggat animaliskt protein. Getingarna förekommer ovan nästan bota världen; dock ej nära polerna.

detta finns både sociala samt ensamlevande arter.

Familjen omfattar omkring 5000 arter [1], varav 50 lever i Sverige [2] och 45 i Finland [3]

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna besitter numeriskt värde par vingar likt inom viloläge hålls hopvikta längs tillsammans kroppen. Fasettögonen existerar njurformiga. Vuxna getingar äter fruktbarhet samt nektar, dock matar sina larver tillsammans med animaliskt protein, främst tuggade insektslarver^[4], dock även animalisk föda, vattendjur, skaldjur, ägg^[4] samt andra flygande insekter^[5].

Rå vattenlevande djur samt fiskrens existerar ett många uppskattad föda.^[4] Flygande insekter fångas vanligen inom flykten från getingarna, liksom existerar goda flygare tillsammans förhållandevis god synförmåga.

Läs mer om pollinatörer

inom likhet tillsammans andra gaddsteklar, utom honungsbin, besitter getinghonorna ett gadd kopplad mot ett giftkörtel såsom ej släpper nära stick inom hud samt liknande vävnader; därför förmå gadden användas gång vid gång.^[4] Gadden utgörs från den ombildade äggledaren.^[6]

Getingsamhället består från hanar, honor samt person som arbetar (sterila honor).

Svärmningen (parningen) sker beneath sommaren varefter hanarna dör. Efter övervintringen söker den befruktade honan upp enstaka fräsch boplats var denna lägger dem inledande äggen. då dessa kläckts mot larver matar denna dem tills dem utvecklats mot person som arbetar, vilka sedan övertar driften från getingsamhället. Därmed förändras honan mot för att bli samhällets drottning, vilket betyder för att denna helt ägnar sig åt för att bli försörjd (av särskilda arbetare) samt lägga ägg.^[7]

De getingar såsom bygger bon utför detta oftast från tuggat virke likt blandats tillsammans saliv.

Vissa arter bygger sina bon från lera inom stället. Boet existerar antingen underjordiskt alternativt är kapabel byggas frihängande alternativt inom olika typer från håligheter vilket fågelholkar, ihåliga stammar av träd, inuti väggar alternativt vindsutrymmen. då bobygget samt uppfödningen från larverna existerar ovan samt drottningen existerar kläckt (i landet inom slutet från augusti) behöver getingarna snabb energi samt dem ger sig ut vid jaktverksamhet efter sötningsmedel.

Getingar sticker oftast då dem känner sig hotade, exempelvis fastklämda. Sting från geting kunna existera farligt till människan, speciellt till den liksom drabbats från getingallergi. inom land dör ungefär ett människa per tid från getingstick.^[8]

Getingarnas svartgulrandiga bakkropp existerar en modell vid aposematism, varningsfärger likt signalerar för att den äger försvar mot köttätare.

Getingbo

[redigera | redigera wikitext]

Ett getingbo existerar någonting likt (sociala) getingar bor inom samt finns inom olika utseenden samt placeringar. Boet byggs genom för att getingen tuggar avgnagt virke tillsammans med sin saliv därför för att detta papperslika materialet bildas. Fritt upphängda bon besitter sin öppning nedtill.

inom boet finns våningar från sexkantiga celler tillsammans med öppningen neråt samt såsom innehåller vanligtvis för fortplantning hos djur, larver samt puppor. en stort bo förmå rymma flera tusen getingar.^[7]

Vanliga getingar bygger sina bon antingen beneath mark alternativt likt bollformat tuggat blad liksom mot modell är kapabel hänga beneath överbyggnad alternativt beneath trädgrenar.

Bålgetingarnas bon existerar väldigt stora samt grovt byggda tillsammans flera synliga ingångshål.

Getingar (Vespidae) är en familj i underordningen midjesteklar (Apocrita)

Jordgeting existerar ej ett art, utan detta namn vilket används till getingar liksom oavsett art byggt sitt bo beneath mark. Flera arter fullfölja detta mer alternativt mindre regelbundet, inom land vanlig geting, tysk geting (som båda även bygger bo ovan jord) samt rödbandad geting liksom därför gott likt uteslutande bygger beneath mark.

Även vissa solitära getingar bygger bon, dock betydligt mindre sådana; titta nedan.

Fiender

[redigera | redigera wikitext]

Getingars främsta fiender existerar grävlingar, björnar, rävar samt vissa fåglar. dem ger sig vid getingbon till för att anlända åt getinglarver samt puppor.^[9]Grävlingen klarar ej från för att ta enskilda larver/puppor utan äter all cellkakan efter för att äga grävt fram en getingbo inom marken.^[9] Även brunbjörn samt rödräv beter sig vid en liknande sätt.^[9] enstaka bevingat djur liksom tillsammans sina klor gärna gräver fram getingbon inom marken existerar bivråken.^[9] Den äter sedan larver samt puppor ur cellerna tillsammans näbben.^[9] beneath häckningstid kunna bivråken ta tillsammans med sig bota cellkakan tillsammans med innehåll likt att ge liv mot sina ungar.^[9]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Getingarna delas upp inom en antal underfamiljer:

• Sociala getingar (Vespinae) existerar den bobyggande varianten likt oss inom dagligt anförande associerar tillsammans med getingar.

  dem flesta underarter existerar eusociala, d.v.s., detta finns enstaka hierarki tillsammans drottning, hannar samt person som arbetar utan fortplantningsförmåga. detta finns även snyltande arter.

• Solitära getingar (Eumeninae), även kända vilket lergetingar, bygger inga gemensamma bon, utan lever vilket individer från reguljära han- alternativt honkön.

  Honorna bygger små bon till sin personlig avkomma, likt matas tillsammans personer som inte kan röra sig på grund av förlamning larver. detta finns ovan 3 000 arter från solitära getingar. från dessa återfinns 36 inom landet, bland annat krukmakargetingar (Eumenes). Solitära getingar räknades tidigare (före 2005) mot enstaka personlig släkt, Eumenidae.

  Fakta om getingar

  Denna betraktas emellertid numera liksom föråldrad samt Dyntaxa besitter meddelat för att den ej skall användas, utan varenda tidigare grundlig taxa hör numera mot underfamiljen solitära getingar (Eumeninae).^[10]

• Masarinae existerar ett underfamilj tillsammans solitära getingar liksom bygger lerbon samt såsom innehåller cirka 230 arter.

  Den finns ej representerad inom Sverige.

• Pappersgetingar (Polistinae) existerar sociala getingar liksom bygger små bon tillsammans med oftast endast ett cellkaka samt utan ytterhölje.
• Euparagiinae, denna underfamilj består från endast en släkte tillsammans med nordamerikansk utbredning.
• Stenogastrinae, existerar enstaka underfamilj tillsammans både sociala samt solitära arter såsom lever inom den orientaliska region samt vid Nya Guinea.

Arter såsom förekommer inom Norden

[redigera | redigera wikitext]

Nedanstående arter finns representerade inom Norden.^[11]

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Ordet geting existerar etymologiskt enstaka diminutiv från termen get, samt syftar vid stekelns hornliknande antenner^[12].

Källor

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]