beckdraw.pages.dev









Hur påverkar anabola steroider hjärnan

• Ökad kroppsbehåring – och ökat håravfall

Fortfarande oklart ifall steroider framkallar eget beroende

Frågan angående den beroendeframkallande effekten hos anabola androgena steroider besitter diskuterats inom ovan numeriskt värde decennier. flera brukare av anabola androgena steroider har rapporterat känslor från eufori inom samband tillsammans med sina kurer.

då detta påvisades för att den opioida antagonisten naloxon förmå framkalla abstinenssymtom såsom liknar dem vilket detekteras hos heroinberoende, drogs slutsatsen för att anabola androgena steroider är kapabel ge en opioidlikt beroende [1]. inom flera påföljande studier kom detta för att tonas ned samt man talade mer ifall en beroende kopplat mot dem fysiska fenomen vilket steroiderna gav upphov mot.

Steroiderna gav inga rus likt heroin alternativt ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken. då djurexperimentella modeller på grund av studier från steroidernas effekter blev tillgängliga blev frågan åter aktuell. inom försök tillsammans med hanråttor visade detta sig för att anabola androgena steroider förmå öka frisättningen av β-endorfin inom hjärnans belöningssystem [2], samt dopaminblockerare kunde klart minska självadministrering från testosteron hos hamstrar [3].

Slutsatsen drogs för att beroende från anabola androgena steroider bör gälla liksom enstaka betydelsefull bedömning, dock detta behövs vissa anpassningar till för att ett fåtal den helt likställd tillsammans substansberoende [4].

Vid tullens samt polisens beslag från anabola androgena steroider finner man inom dem flesta fall enstaka uppsjö från olika preparat.

detta handlar ifall medicin liksom gonadotropinfrisättande substanser, aromatashämmare, 5α-reduktashämmare, β-adrenerga agonister tillsammans med flera, preparat likt huvudsakligen används till för att minimera biverkningar samt optimera träningsresultat. Utöver detta finner man även olika narkotikaklassade medicin vilket opioida preparat samt bensodiazepiner, dock även sedvänja droger likt cannabinoider samt centralstimulerande medel.

Flera studier vilket utförts nära olika beroendekliniker inom land rapporterar dessutom för att just blandmissbruk existerar vanligt hos steroidanvändare. Nyligen redovisade t ex vetenskapsman nära Beroendecentrum inom Örebro läns landsting för att ovan 80 andel från steroidanvändarna besitter använt cannabis, 50 andel använder centralstimulantia regelbundet samt ovan 25 andel någon gång har använt opioida medicin dock även heroin [5].

Liknande effekt verifieras ifrån flera andra regioner inom landet, samt bilden verkar existera densamma inom städerna götet, huvudstaden samt Örebro [6].

Med kunskap ifall omfattningen från dessa kombinationer från medicin samt droger inser man för att detta är kapabel existera svårt för att erhålla en helhetsgrepp angående missbruket från anabola androgena steroider inom bota dess vidd.

existerar detta steroiderna vilket existerar huvuddrogen samt enstaka ingång mot andra missbrukssubstanser alternativt existerar detta tvärtom? kunna detta artikel bruk från anabola androgena steroider likt leder mot bruk från övriga droger alternativt existerar detta andra faktorer? ett förklaring likt gjorts gällande existerar för att steroidanvändare liksom startar träningsaktiviteter tar centralstimulantia på grund av för att behärska orka tillsammans varenda resehandling, för att dem använder bensodiazepiner till för att erhålla utmärkt sömn samt opioider till för att mildra smärtsymtom ifrån eventuella skador.

Detta är kapabel artikel enstaka möjlig förklaring mot kopplingen tillsammans med andra droger. enstaka ytterligare möjlig förklaring existerar för att anabola androgena steroider ger ett synergistisk påverkan vid andra drogers påverkan. Detta skulle teoretiskt behärska ge upphov mot exempelvis ökat välbefinnande alternativt påverkad toleransutveckling.

flera från effekterna förefaller dock existera högst individuella. Hur ett viss individ svarar varierar, samt detta förmå bero vid genetiska skillnader. dem personlighetstyper liksom äger större tendens för att nyttja droger existerar även överrepresenterade bland dem liksom uppger för att dem tar anabola androgena steroider [7]. Bland ärftliga faktorer liksom associerats tillsammans fara till tillväxt från drogberoende finns en flertal genvariationer vilket besitter innebörd till funktioner inom belöningssystemet.

ett viss genpolymorfi likt förekommer inom den opioida μ-receptorn (A118G) äger t ex visats artikel överrepresenterad hos individer tillsammans alkohol- samt opiatberoende [8, 9]. då detta gäller motsvarande genpolymorfi hos brukare från anabola androgena steroider finns erhålla angående ens några studier publicerade.

I enstaka amerikansk forskning ifrån 1999 rapporterades för att ca 10 andel från enstaka samling heroinberoende patienter ägde inlett sitt substansmissbruk tillsammans med intag från anabola androgena steroider.

detta fanns ett mångdubbling från den siffra vid bara 0,5 andel liksom identisk vetenskapsman noterat tio kalenderår tidigare [10]. ifrån dessa studier började man tillsammans med större allvar diskutera om anabola androgena steroider kunde artikel ett ingång mot en beroende från opioider. Flertalet andra studier äger senare även demonstrerat för att detta tycks finnas påtagliga kopplingar mellan anabola androgena steroider samt dem endogena opioida systemen.

detta existerar även känt för att dessa struktur besitter funktionell innebörd såväl för smärtmodulering likt på grund av processer såsom styr beroendeutveckling. då detta gäller tillväxt från en beroende står detta tydligt för att hjärnans belöningssystem är kapabel tillskrivas ett huvud roll samt äger ställts inom en särskilt fokus nära studier från samband mellan anabola androgena steroider samt beroende [11].

För för att producera medvetande till mekanismer såsom ligger på baksidan anabola androgena steroiders effekter inom samband tillsammans beroende får studier från belöningssystemet enstaka särställning.

för att utföra studier vid mänskliga individer inom detta sammanhanget besitter sina självklara begränsningar, både ur tekniska samt etiska aspekter. dock vilket inom således flera andra försök för att analysera funktioner inom detta centrala nervsystemet kommer även denna plats dem djurexperimentella modellerna mot massiv hjälp. dem beteenden vilket studeras – belöningsberoende, impulsivitet, nyfikenhet samt tvångsbeteenden – existerar väldigt primitiva samt väl bevarade ur evolutionsgenetiska aspekter.

dem mekanismer vilket styr belöningsberoende hos primater existerar ur nervkemi synvinkel inom stort sett identiska tillsammans dem hos t ex gnagare. detta finns således starka skäl för att anta för att dem forskningsresultat liksom tas fram nära studier från råttor samt möss inom flera avseenden existerar överförbara mot människa.

Steroiderna samt belöningssystemet

Ett flertal studier, dem flesta utförda vid råtta, besitter kunnat visa för att anabola androgena steroider inom flera avseenden påverkar dem områden inom hjärnan vilket förknippats tillsammans lön samt beroende.

Steroiderna ger hos gnagare upphov mot effekter vid beteende, inom likhet tillsammans med beroendeframkallande droger. inom t ex Conditioned place preference (CPP), likt existerar ett vanlig modell till test från beroendepotentialen hos droger, besitter anabola androgena steroider visats äga ett klar utfall [12]. andra studier äger kunnat visa för att experimentdjur upprätthåller en fortsatt intag från testosteron även angående detta leder mot negativa effekter vid deras välmående [12, 13].

Vad händer när de anabola steroiderna kommer in i hjärnan, och hur påverkas signalsystem som styr aggressioner, belöning, minnesfunktioner, med mera?

detta existerar även demonstrerat för att numeriskt värde veckors tillförsel från anabola androgena steroider inom höga doser leder mot ett minskad tillväxt från morfintolerans hos möss [14]. Vidare: inom studier var råttor ges fritt omröstning för att antingen förtära en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt alkohol, således dricker råttor vilket utsatts på grund av långvarig behandling tillsammans höga doser från anabola androgena steroider (nandrolon) betydligt mer alkohol än råttor vilket ej förbehandlats tillsammans med steroider [15].

Belöningssystemet ingår inom s k limbiska strukturer, var dopamininnehållande nervceller agerar enstaka huvudroll. Ökning från dopamin inom ett kärna vilket kallas nucleus accumbens ger upphov mot eufori samt välbefinnande. Dopaminaktiviteten inom detta plats kontrolleras från endorfiner liksom signalerar via inhiberande GABA-celler. detta finns endorfiner (enkefaliner samt β-endorfin) vilket ser mot för att dopamin ökar samt ger eufori, dock samtidigt moduleras alternativt motverkas denna ökning från endorfiner (dynorfiner) såsom ger motsatt effekt.

Genom för att sammanföra beteendemodeller, likt CPP samt andra självadministreringsmodeller, tillsammans med biokemiska analyser är kapabel man fastställa vid vilket sätt anabola androgena steroider interagerar tillsammans med hjärnregionernas signalsystem från relevans på grund av belöningsupplevelser samt beroende.

Hjärnans celler kommunicerar med varandra via så kallade transmittorer, som frisätts från en cell och sedan binder till mottagarenheter, så kallade receptorer, på nästa cell

Steroidframkallade effekter vid belöningssystemet besitter inom djurförsök kunnat blockeras tillsammans endorfinantagonisten naltrexon [12, 13] samt dopaminantagonister såsom klozapin [12]. inom humanförsök kunde enstaka opiatlik abstinens provoceras tillsammans med endorfinantagonisten naloxon [1].


  • hur påverkar anabola steroider hjärnan

  • inom djurexperimentella försök äger man dessutom påvisat för att olika steroiderpreparat besitter enstaka påtaglig påverkan vid dem viktiga endorfinsystem vilket balanserar hjärnans belöningssystem. detta besitter således publicerats rapporter såsom beskriver hur anabola androgena steroider, ifall dem tillförs experimentdjur inom höga doser, förmå producera enstaka snedställning inom belöningssystemet såsom existerar inom överenstämmelse tillsammans den beteendeförändring liksom observerats [15, 16].

    Anabola androgena steroider förmå alltså påverka flera endogena signalsubstanser (GABA, glutamat, endorfiner, dopamin m fl) inom hjärnans belöningssystem samt åstadkomma ett förändring såsom redogör ett ökad känslighet till andra beroendeframkallande droger [17].

    Anabola steroider påverkar hjärnans signalsubstanssystem

    detta existerar även tydlig för att anabola androgena steroider äger ett euforiskapande påverkan samt ett viss beroendepotential. Man bör dock inom detta kontext poängtera för att steroidernas utfall ej står inom paritet tillsammans dem klassiska rus-/drogeffekter såsom är kapabel uppkomma nära intag från amfetamin, ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken alternativt heroin.

    detta handlar mer ifall enstaka långsiktig utfall, var även den ökade muskelmassan ifrån psykologisk synpunkt blir enstaka bidragande orsak mot belöningen.

    Inkörsport mot beroende från opioider samt centralstimulantia

    Under dem senaste 15 år äger en antal studier publicerats såsom visar interaktioner mellan anabola androgena steroider samt dem endogena endorfina (opioida) systemen.

    inom huvuddelen från dessa studier äger steroidpreparatet nandrolondekanoat använts. Denna sålunda kallade prekursor existerar enstaka från dem vanligast förekommande samt maximalt populära från dem olika anabola androgena steroidpreparat likt finns tillgängliga. Dekanoatet existerar avsett för att injiceras intramuskulärt samt äger enstaka halveringstid vid ca sex dagar [18].

    Den som använder anabola steroider kan drabbas av svår akne under och efter en steroidkur

    detta existerar intressant för att notera för att denna ester besitter ett påtaglig inverkan inom jämförelse tillsammans med grundsubstansen nandrolon, vars halveringstid inom plasma bara existerar 30–40 minuter (Figur 1) [19]. inom flera djurexperimentella studier äger olika gnagare fått anabola androgena steroider inom ett dos liksom beräknas artikel ca 40 gånger högre än den terapeutiskt verksamma.

    Denna suprafysiologiska dos motsvarar inom flera fall den likt brukas från steroidanvändare ute inom samhället [20].

    I fråga angående steroideffekter på hjärnans belöningssystem besitter studier inom djurexperiment demonstrerat för att kronisk behandling tillsammans med höga doser från anabola androgena steroider ger enstaka kraftig ökning från nivåerna från β-endorfin [2, 21], vilket inom sin tur torde svara på grund av ökade nivåer från detta euforiserande dopaminet.

    Försök vid råttor äger dessutom demonstrerat för att kronisk behandling tillsammans med anabola androgena steroider inom höga doser även skapar enstaka obalans mellan dem endorfiner liksom kontrollerar dopaminnivåerna. Balansen mellan dynorfin, liksom bromsar dopaminfrisättning, samt detta dopaminförstärkande enkefalinet inom belöningssystemet förändrades [16]. ett klar utfall noterades även inom dopaminsystemet, var steroiderna klart påverkade förhållandet mellan dopaminreceptorerna D1 samt D2 [22].

    Även dem enzymer liksom kontrollerar nivåerna från dem aktuella endorfinerna genomgick ett steroidinducerad aktivitetsförändring [23].

    Steroider tas ofta tillsammans med tillväxthormon i avsikt att förstärka dopningseffekten

    dem effekter likt tillförsel från anabola androgena steroider åstadkom vid endorfin- samt dopaminsystemen inom dessa studier fanns dessutom helt inom överensstämmelse tillsammans dem förändringar inom beteende likt djuren uppvisade samt liksom även observerats hos män såsom frekvent tar anabola androgena steroider. detta handlar då ej minimalt angående individer såsom börjat tillsammans steroider samt vilket därför småningom hamnat inom en beroende från opioider.

    detta bör dock framhållas för att flera, samt mot samt tillsammans med fler, steroidanvändare hamnar inom en missbruk från centralstimulantia, likt amfetamin samt ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken. Studier från steroidanvändare inom Örebro visade för att, utöver opioider, även cannabis samt amfetamin intogs [5]. Djurexperimentella studier besitter även demonstrerat för att förbehandling tillsammans anabola androgena steroider fullfölja djuren mer känsliga till just amfetamin [24] samt för att steroiderna neurokemiskt förstärker effekten från ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken vid hjärnan [25].

    Slutsatsen existerar alltså för att anabola androgena steroider inom höga doser åstadkommer ett förändring inom endorfina samt dopaminerga struktur liksom leder mot för att individen känsliggörs till missbruk från andra droger [11].

    När detta gäller interaktionen mellan anabola androgena steroider samt nervcellerna vid molekylär nivå kunna steroiderna verka vid olika målproteiner.

    detta klassiska existerar för att dem tränger igenom cellmembranet samt binder mot intracellulära receptorer vilket inom sin tur påverkar cellens proteinsyntes, dvs steroidreceptorkomplexet binder mot DNA samt inducerar enstaka avskrift samt därpå ett translationsprocess. dem proteiner såsom därvid bildas svarar sedan till effekten. flera steroideffekter, ej minimalt dem såsom utövas inom CNS, uppkommer inom tidsintervall såsom existerar avsevärt mindre än dem likt enstaka proteinsyntes skulle ta inom krav.

    Därför äger detta föreslagits för att anabola androgena steroider även förmå utöva sina effekter genom för att påverka cellytereceptorer (membranbundna), likt medierar effekter avsevärt snabbare.

    Det endorfina struktur liksom nämnts ovan existerar nära kopplat mot andra struktur, likt GABA-, glutamat- samt ej minimalt detta ovan beskrivna dopaminsystemet.

    GABA-systemet, samt framförallt GABA-A-receptorerna, besitter även demonstrerat sig påverkas från behandling tillsammans med anabola androgena steroider [26]. Man vet dessutom för att detta finns bindningsställen på grund av neurosteroider vid just GABA-A-receptorer.

    Anabola androgena steroider verkar känsliggöra hjärnan för andra droger som opiater, centralstimulantia och alkohol, men frågan om steroidernas egen beroendeframkallande potential återstår ännu att utreda

    flera från dem kända neurosteroiderna interagerar tillsammans med identisk enzymsystem vilket vissa anabola androgena steroider. Enzymet 5α-reduktas existerar t ex viktigt på grund av metabolismen från såväl nandrolon samt testosteron såsom allopregnanolon, ett från dem maximalt välkända neurosteroiderna. detta existerar rimligt för att anta för att höga doser från anabola androgena steroider då även omväg kommer för att påverka kända bindningsställen på grund av neurosteroider liksom detta vid NMDA-receptorn, dock framför allt dem vid GABA-A-receptorer.

    Detta skulle förklara dem snabba effekter vid vissa beteenden som observerats efter intag från anabola androgena steroider. om snabba effekter inkluderar interaktion tillsammans dopaminsystemet existerar ej helt klarlagt, dock metabolismen från dopamin undersökts inom en flertal studier. Bland annat besitter detta visats för att anabola androgena steroider är kapabel påverka dopaminmetabolismen inom nucleus accumbens [27-29].

    Effekter vid området utanför belöningssystemet

    Anabola androgena steroider påverkar förutom belöningssystemet även en antal andra områden inom hjärnan såsom existerar associerade tillsammans med beteenden nära beroende samt missbruk.

    Studier äger t ex demonstrerat för att gnagare likt behandlats tillsammans nandrolondekanoat uppträder mer dominant inom tävlingssituationer [30]. Dessutom uppvisar dessa vilt enstaka lägre grad från fruktan samt ångestliknande beteende inom modeller var flykt- samt frysbeteende studerats [15]. Vidare visar beteendestudier för att gnagare blir aggressiva från anabola androgena steroider [15, 24, 31].

    inom flera fall existerar låga serotoninnivåer kopplade mot en ökat våldsamt beteende hos försöksdjur. Behandling tillsammans med testosteronpropionat besitter även demonstrerat sig sänka serotoninnivåerna inom vissa hjärnregioner. Viktiga endogena substanser, liksom dem ovan nämnda enkefalinerna, glutamat samt GABA, dock även substans P, vilkas nivåer påverkas från steroidbehandling, äger vidare demonstrerat sig artikel från huvud innebörd nära mediering från våldsamt beteende.

    Anabola androgena steroider förefaller dessutom behärska ge såväl additiva liksom synergistiska effekter inom närvaro från andra droger samt medicin. Den ovan nämnda kombinationen från nandrolondekanoat samt amfetamin såsom rapporterats ge upphov mot enstaka påtaglig synergistisk resultat avseende våldsamt beteende inom försöksdjur [24] existerar en modell vid detta.

    Kombinationen steroider samt tillväxthormon

    Flera studier äger demonstrerat för att flera brukare från anabola androgena steroider kombinerar sitt steroidintag tillsammans andra hormonpreparat liksom insulin, IGF-1 (insulin-like growth factor 1) samt tillväxthormon [5].

    för att t ex tillväxthormon inom likhet tillsammans med anabola androgena steroider även används liksom dopningsmedel existerar känt inom vida kretsar. vad såsom existerar mindre känt existerar för att tillväxthormon dessutom analogt tillsammans anabola androgena steroider uppvisar påtagliga effekter vid CNS. Tillväxthormon kunna mot samt tillsammans interagera tillsammans steroideffekter vid vissa CNS-relaterade beteenden [32].

    nära sidan ifall förstärkande effekter vid minne samt kognition [33] finns dokumenterade tillväxthormoneffekter vid livskvalitet [34]. Hormonets förhöjande utfall vid livskvalitet inkluderar enstaka stimulerande konsekvens vid välmående såsom rapporterats även nära tillväxthormonterapi. inom samband tillsammans tillväxthormonbehandling äger ökade koncentrationer från β-endorfin kunnat påvisas inom cerebrospinalvätska, vilket ledde mot slutsatsen för att hormonet via endorfiner stimulerar dopaminfrisättning inom belöningssystemet samt därmed ger upphov mot välbefinnande [35].

    Tillväxthormoneffekten vid välbefinnande är kapabel även komma ifrån hormonets resultat vid nervcellstillväxt [36]. Tillväxthormon är kapabel alltså förstärka vissa effekter från anabola androgena steroider, medan andra effekter förefaller behärska reverseras [32].

    Steroider samt DSM-kriterier

    Det står således uppenbart för att djurstudier beneath detta senaste årtiondet har visat för att anabola androgena steroider påverkar hjärnans belöningssystem vid en sätt därför för att beroende förmå uppkomma.

    Beteendestudier styrker biokemiska effekt liksom samlats in sidled inom dessa studier. Bland människor äger detta uppskattats för att ca 25–30 andel från användarna från anabola androgena steroider utvecklar en långvarigt beroende från steroider [4, 37]. detta finns dock stora skillnader då detta gäller hur droger likt alkohol samt ett starkt stimulerande medel som utvinns ur kokabusken ger upphov mot beroende nära jämförelse tillsammans med anabola androgena steroider.

    dem befintliga DSM-IV-kriterierna på grund av beroende existerar ej skapade på grund av anabola androgena steroider, utan dessa ligger beneath kategorin övriga droger. detta besitter föreslagits för att anabola androgena steroider nära lanseringen från DSM-5 borde haft enstaka personlig kategori, även ifall således ej blev fallet. en anpassat klassificeringsförslag besitter dock utarbetats vid dem nio befintliga DSM-IV-kriterierna på grund av beroende [38].

    Denna nya modell besitter testats samt demonstrerat sig fungera väl. Diagnostiseringen från steroidberoendet tillsammans denna modell bedöms äga identisk tillförlitlighet likt andra former från beroende [39].

    Andra besitter föreslagit för att anabola androgena steroider bör artikel sektion från enstaka större lag från utseendeförbättrade droger, därför kallade APED (appearance-enhancing drugs) [40], detta då dem traditionell drogkriterierna blir alltför förenklade eftersom en antal andra faktorer, vilket blandmissbruk, störd kroppsuppfattning samt ätstörningar, existerar frekvent förekommande bland brukare från anabola androgena steroider.

    inom denna APED-grupp skulle man förutom anabola androgena steroider även hitta tillväxthormon, insulin, koffein, efedrin samt flera andra substanser [40, 41]. APED-användare äger föreslagits bli klassade efter vilket slags utseende dem eftersträvar, t ex maximal muskelmassa alternativt enstaka »slimmad« muskulös kropp.

    Potentiella bindningar alternativt jävsförhållanden: Inga uppgivna.

    Läkartidningen.

    2013,110:CERA

    Läkartidningen 38/2013

    Lakartidningen.se