Hur planeter kretsar i rymden

En planet existerar en rundfomat klot liksom kretsar kring enstaka himlakropp (det finns även struktur tillsammans med numeriskt värde solar). Långt ifrån samtliga stjärnor äger dock planetsystem samt numera beräknas detta finnas planeter kring omkring 10 % från universums stjärnor.

Grundläggande fakta

termen planet kommer ifrån detta grekiska plaʹnētes likt betyder ”vandrare”.

termen besitter sedan via latinets planeʹtae fått betydelsen vandringsstjärnor då dem ser ut liksom stjärnor vid natthimlen såsom ”vandrar” då dem ifrån jordens synfält skiftar positioner betydligt snabbare än dem avlägsna stjärnorna.

ett planet existerar uppbyggd från berg, metall samt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, fryst vatten alternativt gas.

Främst skiljer man vid stenplaneter samt gasplaneter.

Merkurius, Venus, jorden och Mars räknas som de inre planeterna och de yttre utgörs av Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus

Stenplaneter existerar planeter vilket jorden samt Mars medan Jupiter samt saturnus existerar numeriskt värde modell vid gasplaneter.

dem flesta planeter besitter ej vätska överhuvudtaget, åtminstone ej inom flytande struktur.

Oftast befinner sig planeten vid en således resehandling långt avstånd ifrån himlakroppen för att flytande dricksvatten ej existerar ett chans. Gasplaneter äger ingen fast yta. vad likt även utmärker dem existerar en ringsystem från stoft likt går inom omloppsbana runt himlakroppen.

De fyra yttre planeterna är gasplaneter och kallas ibland för gasjättar

en sådant ringsystem existerar framför allt synligt kring saturnus. Gasplaneterna besitter täta skikt från atmosfär liksom skapats genom för att dem stora kropparnas gravitation dragit mot sig mängder från gas inom samband tillsammans med planeternas tillkomst.

enstaka sak vilket utmärker planeter existerar för att dem existerar klotformade, klotformade. då enstaka himlakropp blir tillräckligt massiv kommer dess personlig gravitationskraft för att pressa inåt ifrån dess yta mot kroppens centrum, vilket tillsammans skapar former en klot.

Den klotformade formen existerar ej ständigt helt regelbunden. Genom för att planeten roterar uppstår en tryck ifrån insidan såsom fullfölja för att planeten tenderar för att bukta ut något nära sin ekvator.

Uppkomst

Planeter tros äga bildats från överblivet ämne, planetesimaler, inom bildningen från stjärnor likt klumpats samman mot protoplaneter samt tillsammans tiden formas runda från gravitationen (förutsatt dem uppnår ett viss storlek) samt hamnat inom rotationsbanor kring solen.

En planet är en himlakropp som kretsar kring solen och som har tillräcklig massa för ha blivit sfärisk samt har rensat sin egen omloppsbana från mindre objekt

detta sker ej ständigt beneath lugna former, enstaka sektion planeter är kapabel inom stället på grund av för att hamna inom ett stadig omloppsbana krascha in inom solen alternativt slungas ut ifrån solsystemet.

Planeternas banor

Planeternas banor kring solen existerar ej cirkulära vilket länge troddes utan elliptiska. Detta påvisades inledningsvis från astronomen Johannes Kepler vid 1600-talet.

vad liksom även inledningsvis påvisades från Kepler plats för att planeterna rörde sig fortare då deras position plats närmare solen.

för att planeter går inom väg eller spår kring solen samt rör sig linjärt samt ej kastas omkring oförutsägbart inom rymden visste man dock ej förrän Newton vid andra hälften från 1600-talet lagt fram sina teorier ifall tyngdlagen.

Newtons tyngdlag förutsade gravitationen liksom den faktor såsom håller planeterna samt andra himlakroppar kring enstaka större fast inom omloppsbana.

Dvärgplaneter

Dvärgplaneter (eller småplaneter) existerar ett kategori var bland annat Pluto ingår.

Pluto, som länge räknades som den nionde planeten i solsystemet, klassificeras sedan 2006 som en dvärgplanet

vilket såsom definierar enstaka dvärgplanet existerar för att den existerar tillräcklig massiv till för att formas mot en runt klot från sin personlig gravitation, dock ej tillräckligt stort till för att rensa undan sin omloppsbana ifrån planetesimaler.

Den största från dem funna dvärgplaneterna existerar Eris. Den existerar belägen tre gånger längre ut inom solsystemet än Pluto samt behöver 557 till för att vandra en varv runt solen.

Den besitter enstaka månen, Dysnomia.

enstaka ytterligare från dem kända småplaneterna existerar Ceres belägen mellan Mars samt Jupiter tillsammans med ett diameter vid cirka 1000 km. Den upptäcktes 1801 samt betecknades ursprunglig vilket ett asteroid, den allra inledande upptäckta asteroiden.

Exoplaneter

termen exoplanet existerar ett hopsättning från exo- (prefix på grund av utanför) samt planet.

dem definieras från för att existera planeter inom omloppsbana kring ett stjärna utanför vårt eget solsystem.

inledande exoplaneten upptäcktes 1995 cirka 60 ljusår försvunnen ifrån jorden. Idag besitter tusentals exoplaneter upptäckts.

För närvarande ingår ett tjugotal planeter, småplaneter och kometer

ett sektion från dessa existerar jordlika samt potenziell för att hysa möjligheter till liv. detta existerar oftast omöjligt för att direkt tillsammans observatorier titta exoplaneterna samt vad liksom finns vid ytan, dock dem största teleskopen kunna ta bilder från exoplaneter förutsatt för att dem existerar tillräckligt stora samt för att deras position existerar sådan för att den näraliggande himlakroppen existerar tillräckligt nära till för att dess ljus bör tänka planeten, dock ej således nära för att planeten helt upptas från stjärnans ljus.

Exoplaneter existerar vida omtalade då detta är kapabel finnas möjligheter för att liv uppstått vid några från dessa. på grund av för att behärska hysa liv måste flera grundförutsättningar uppnås:

• En stadig samt lagom temperatur.
• Den himlakropp dem kretsar kring bör artikel enstaka typ såsom besitter utdragen livstid, särskilt på grund av för att evolutionen bör låta mer komplexa livsformer bli till.
• En nästan rund omloppsbana kring himlakroppen inom stället på grund av enstaka alltför elliptisk likt bland annat medför stora temperaturskillnader.
• Planeten förmå ej artikel på grund av små då den ej kommer för att behärska hålla kvar en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig alternativt enstaka tillräckligt tjock atmosfär.
• Ett skyddade magnetfält.

Den distrikt vilket ligger vid en visst avstånd ifrån himlakroppen samt utgör förutsättningar på grund av temperaturer liksom är kapabel skänka flytande en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt liv existerar relativt smal samt ett alternativt högst numeriskt värde sådana planeter existerar troliga för att finnas inom en solsystem.

Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa

(Ett undantag ifrån detta existerar månar likt kretsar kring större planeter samt kunna finnas utanför den egentliga beboliga zonen då den större planeten är kapabel höja temperaturen genom dess starka tidvattenkrafter.)

Hyceanplaneter

Namnet existerar ett hopsättning från engelskans hydrogen samt ocean till väte respektive ocean.

detta rör sig ifall planater vilket existerar täckta från ocean samt vars atmosfär främst består från väte. för att detta finns flytande vätska existerar förutsättning till organiskt liv inom den struktur oss känner detta samt därför anses dessa planeter intressanta ur perspektivet angående möjligheter mot liv inom rymden.

detta maximalt troliga organiska liv vilket kunna finnas vid hyceanplaneter existerar mikrober eftersom planeterna inom stort sett saknar syre, vilket existerar nödvändigt till för att mer avancerade livsformer bör existera.