beckdraw.pages.dev









Tvär och längs åkeri ab

Sök inom tre ordböcker vid ett gång

TVÄRS tvär4s, förr äv. TVÄRTS, adv. o. prep.

Ordformer

(tvers (-w-, -ss) 1541 (: twers emoot)–1847 (: Twers genom). tverts (-u-, -w-, -tz) 1603–1766 (: twerts igenom). tvärs (-w-, -z) 1541 osv. tvärts (-w-, -z) 1685–1782 (: tvärtsframom))

Etymologi

[fsv.

þvärs; motsv. ä. d. tvær(t)s, d. tværs, nor. tvers, fvn. þvers, mlt. dwers, lt. dwass, dwars, adj., adv., mht. twërhes, mnl. dwers (nl. dwars), adj., adv., feng. þwēores; eg. gen. från rak, adj.; formen tvärts eg.

Fair Transport hjälper transportköpare att välja rätt och stärker samtidigt seriösa, ansvarstagande åkeriföretag i en allt hårdare konkurrens

adverbiell gen. (jfr jämn, adv.). — Jfr TVÄRSAN]

motsv. rak, adj. 2.

I. ss. adv. (numera nästan bl. inom vissa förb. l. uttr.): tillsammans med l. inom riktning vinkelrätt (mot ngt) l. rakt ovan (ngt); vid tvären; ngn gg äv.: rakt från. Spegel GW 49(1685). Hwarföre jag min ansökan denna plats tillsammans med twärts afslutar samt ödmjukast insinuerar.

VDAkt. 1749, nr 270. Folio- octav- alternativt liknande formater, der raderna löpa twers, alternativt ifrån wenstra mot högra handen. Täubel Boktr. 1: 140(1823). ett massiv Crocodil .. simmade utför vattendrag grepp ett död Negrinna tvers inom sitt ofantliga gap. Gosselman Col. 2: 377(1828). — jfr NED-TVÄRS. — särsk.

a) (ngt vard.) (i substantivisk anv.) inom uttr.

vid tvärs, vid tvären (jfr rak, sbst.2); äv. (o. numera inom sht) bildl., inom fråga angående direkt motsatsförhållande, inom uttr. vandra o.

Tvärs eldstaden gick en grov stång

d. vid tvärs mot l. tillsammans ngt l. ngn, strida mot ngn l. vandra stick inom förpartiet av en båt mot l. tillsammans ngt. (Klingan) slijpade vid twärs medh Karpetungor. Alm BlVap. 67(cit. fr. c. 1720). (Masken har) beneath buken ut tillsammans sidan, 2 puncter inom hvar led vid tvärs. VetAH 1769, s. 317. enstaka åtgärd vilket går vid tvärs mot dem reformtankar liksom den stora skatteberedningen existerar inne vid.

DN(A) 20 ⁄ 1 1964, s. 3. Jag förklarade .. för att varenda struktur från obligatorium inom denna fråga måste förkastas eftersom detta går vid tvärs tillsammans med en konsekvent utfört parlamentariskt struktur. SvD 4 ⁄ 1 1977, s. 3. Allt fler kulturarbetare tar saken inom egna sker samt går vid tvärs mot storbolagen likt önskar styra vår smakförmåga.

GbgP 26 ⁄ 4 1995, s. 57.

b) inom uttr. tillsammans med bet.: åt olika håll, hit o. dit l. vid skilda ställen, denna plats o. fanns, särsk. härs samt tvärs, titta HÄRS samt TVÄRS, kors samt tvärs, titta KORS 9 a ζ, b α, kryss samt tvärs, titta KRYSS, sbst.3 3 c; jfr rak, adj. 3 a, TVÄRSAN.

c) inom sådana (äv.

bildl.) uttr. vilket längs (förr äv. långs) samt tvärs, titta LÄNGS inom a, förr äv. tvärs samt ändalångs (äv. ändes l. ändelångt), vid längden o. tvären, inom ngts all längd l. bredd; jfr rak, adj. 3 b. Dragh genom landet, twärs samt endalångs. 1Mos. 13: 17(Bib. 1541). Landzförrädhare .. slijtas sönder twertz samt endes medh fyra hästar.

Schroderus Comenius 669(1639). Bonden betygade, at .. (ingen) Stengård vid Vålstads ägor inom hans tidsperiod varit upkastad .. till at likväl något försöka, anstäldes ett utredning inom denna Hage, ursprunglig inom Dagen tvärs samt ändelångt, sedan mera vid djupet. Schück VittA 5: 163(i handl. fr. 1763).

d) sjöt. inom riktning vinkelrätt mot fartygs o.

d. blad l. klass (jfr TVÄR-SKEPPS); särsk. inom fråga ifall vind- l. vågriktning; äv. inom fråga angående fartygs position: tillsammans med vinden rakt ifrån sidan; särsk. dels. (i substantivisk anv., ifall linje liksom delar fartygssida) inom uttr. akter angående tvärs (se AKTER inom c slutet slutet) l. på grund av angående tvärs (jfr till, adv.2 Islutet), till angående den räta linje såsom ifrån ett punkt mitt vid ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig tänkes utdragen vinkelrätt mot längdriktningen, dels inom uttr.

VLitt

slå tvärs till stort insjövatten (se SLÅ, v. inom 2 r ε), dels inom förb. tillsammans efterföljande adv. (särsk. in l. ut) l. prep.

(jfr e). (Kaptenen) låter .. giöra goda peijlingar, därför twärs såsom långs. Siöregl. 1741, 2: E 2 b. samt vilket fartyget plats svårlastadt samt nedsänkt tvärs inom stort insjövatten spolade vattnet oupphörligt in. Trolle Sjöoff. 1: 173(1869). Kommer stort insjövatten förifrån alternativt förom tvärs, besitter man .. obehaget af vattnet, vilket spolar öfver minbåten ifrån den en ändan mot den andra.

KrigVAH 1886, s. 154. Då fyren existerar tvärs läses loggen af. Stenfelt Skepp. 109(1903). (Han) tog in vid skoten .. samt fick vinden tvärs. Engström 1Bok 13(1905). Ligger fartyget stilla, intar detta vanligen en läge tillsammans stort insjövatten tvärs alternativt nära tvärs. Weinberg Sjömansk. 201(1954). Tvärs ut .. (dvs.) inom 90 graders riktning ifrån långskeppsriktningen.

Andersson Knop 44(2002).

e) inom förb. tillsammans efterföljande prep. l. adv. (stundom sammanskrivet) (jfr d): rakt; särsk. inom förb. tvärs från, rakt l. mitt från, förr äv. bildl.: alldeles, fullkomligt; förr särsk. inom förb. tvärs efter, vid tvären utmed l. längsefter (ngt). Twerss ifrån Sandstranden hafwer man ett banck inom Nordost.

Månsson Siöb. 18(1644). Låtit trycka min Disp: Gradualem dem Succedaneis Promotore H(er)r Doct: Roberg, såsom dock till Medellösshet .. kommit twärtz åf at stadna.

butter, kort, ovänlig, avig, motig, avvisande, motsträvig, vresig, barsk, brysk, vrång, ogin

HdlCollMed. 29 ⁄ 9 1741. H: K: Höghet ägde .. detta obehageliga tilfället, at .. både Garde dem Robes samt kökswagnen gingo Sönder samt bakaxlarne twärts af. NoraskogArk.

längs och tvärs, längs med o

oss. 1: 8(1768). (Järnvägs)Skenorna lågo vid trädbjälkar, liksom voro placerade tvärsefter vägen. geolog VSmSkr. 191(1845). Bommarna behärska uppställas såväl efter (gymnastik)salens längd vilket tvärs ut ifrån salens långväggar. Bergqvist UndPlanRealsk. 180(1905). — särsk. inom (de vanl. sammanskrivna) förb.

Didring Malm 1: 87 (1914)

tvärs emot, till, före, igenom, angående, ovan, titta TVÄRS-EMOTosv.

II. ss. prep.: (i sht inom fackspr.) vinkelrätt mot, vid tvären mot; rakt ovan, tvärsöver; särsk. inom uttr. längs samt tvärs, längs tillsammans o. tvärsöver. Trafiksäkerheten längs samt tvärs vägen skall förbättras. VLitt. 2: 68(1887). Tvärs eldstaden gick ett grov stång.

Didring Malm 1: 87(1914). Manöverutrymmet på grund av bilarna tvärs lastkajerna existerar minimalt 25 m. TT 1960, s. 1173. enstaka utlastare tillsammans utliggande remtransportörer anordnade tvärs tillförselriktningen. TT 1963, s. 634.

Ssgr (i allm. mot inom e slutet. Anm. Ssgrna förekommer äv. särskrivna.): TVÄRS-EMOT. (vard.) tvärtemot; inom motsats till; förr äv.

(o. urspr.) inom fråga ifall läge: mitt emot. The boodde twers emoot theras brödher j Jerusalem. 1Krön. 8 (”9”): 32(Bib. 1541). Än gäller detta för att inom detta kritisk ögonblicket ej följa (lek)ledaren, alternativt för att utföra tvärsemot hans befallning. Celander NordJul 1: 303(1928). (Vi ägde lovat) för att inte någonsin ..

besvära varandra tillsammans med våra oro. Tvärs emot vilket likt brukar sägas existerar detta enstaka ganska solid bas till en äktenskap. Gustafsson FamF 215(1975). —

-FÖR.

I. ss. prep.: tvärsöver l. mitt på grund av. Hauswolff Nav. 301(1756). nära middagstiden d. 4 voro oss tvärs på grund av Helsingborg.

Skogman Eug. 1: 8(1854). Större vridningsvinkel kunna blott inträffa nära ett avspårning, samt då utbildning kedjorna hindra boggin för att ställa sig tvärsför spåret. SJ 3: 143(1906).

II. ss.


  • tvär  samt längs åkeri ab

  • adv.: inom tvärriktningen (av ngt), tvärsöver, vid tvären. inom några af .. (rostgroparna) inlägges veden längs efter, inom andra tvärsför samt inom andra åter korssvis. LBÄ 44–50: 338(1801). en tvärsför liggande rör. TT 1878, s. 206.(Ibland) gick detta liksom tvärsför, ingenting fanns var synligt af (Storsjöo)djuret mer än hufvudet. AB 24 ⁄ 12 1898, s.

    3(1893). då bruden tillsammans sin diminutiva tramp tog inledande steget vid mattan .. kommo gästerna tågande tvärsför, vid väg ned mot källaren. Taube Bröll. 28(1925).

    III. ss. adj.: (vard.) likt existerar motvalls l. omedgörlig l. tjurig o. d. ni blir mer samt mer omöjlig samt tvärsför, sade denne, dock ni menar ej något tillsammans detta.

    Hultenberg Hamsun MarkGröd. 2: 29(1918). Teaterskribenten Wahlund, sirlig, frän samt tvärsför recensent inom Svenska Dagbladet. Idun 1957, nr 7, s. 4.—

    -FÖRE. (†) vinkelrätt mot l. vid tvären l. ifrån l. vid sidan. Jag sade, at då Stångjärnet skal smidas ut beneath Knip-hammaren til gröfre samt smalare tenar, måste detta ingalunda ske ändlångs efter, utan twärsföre.

    Polhem Test. 53(c. 1745). inom synnerhet sker .. (att människor blir omkullkörda) då långa slädor .. hastigt wändas in vid ett ytterligare väg, då dem taga enstaka därför kraftfull swängning .. för att dem bota stycket vandra nästan twärsföre samt draga ridhäst samt kusk tillsammans med sig. AJourn. 1814, nr 17, s. 3. ett vall mot muren (uppfördes) sålunda, för att man af trävirke, lagdt både tvärsföre samt längsefter, byggde liksom väggar.

    2VittAH 20: 54(1849, 1852). Schulthess 1545(1885). —

    -GENOM, titta -igenom. —

    (I) -GÅENDE. tvärgående. Retzius Djurr. 204(1772). —

    -IGENOM, äv. -GENOM. rakt (fram) igenom; äv. oeg. l. bildl.

    I. ss. prep. enstaka ränna tvertsigenom Ugnen. SvSaml. 6: 339(1766). ett ytterligare ljus körde oss flyttlass tvärsgenom byn. TurÅ 1910, s. 254.

    Tvärs genom all sjaskighet samt ynkedom rör sig .. den okuvliga Zahra. DN 21 ⁄ 12 1988, s. 4.

    II. ss. adv. Dalin 584(1855). (Grottans tak) hvilar vid enstaka .. sned samt tvärsigenom remnad, fristående stenpelare. geolog GotlSkildr. 334(1882). enstaka kuslig, mörk samt tvärsigenom spansk general. GHT 1948, nr 7, s.

    7. ni tror för att ni känner mig tvärsigenom. Wästberg Luftb. 196(1969). —

    -OM. (numera ngt vard.) tvärtom. HSH 7: 258(c. 1800). nära landet byter vinden inom detta varma luftstrecket därför besynnerligen angående, för att den ifall dagen, då hettan ökas, blåser ifrån stort insjövatten mot landet på grund av för att afsvala luften, samt angående natten tvärsom ifrån landet mot stort insjövatten.

    Synonymer till

    Hartman Geogr. 50(1806). ingen visshet blev honom given, tvärsom blevo tvivlen svårare tillsammans med plats dygn likt gick. Wägner ÅsaH 181(1918). —

    -ÖVER. [fsv. thvärs ivir]

    I. ss. prep.: rakt över; mitt emot (på andra sidan). oss bor tvärsöver vägen. dem red tvärsöver fältet. Skriv tvärsöver sidan. Tidningen nedsänkt uppslagen tvärsöver bordet. 1Mos. 23: 17(Bib.

    1541). Den stora vattenväg, likt tvärs öfver Europa bildas af Rhen samt Donau. Svensén mark. 309(1886). Snabbt tassade denna tvärsöver rummet. Mazetti GrabbGrav. 145(2000).

    II. ss. adv.: (vard.) rakt ovan (på mitten); äv.: mitt emot, vid andra sidan; jfr rak, adj. 3 c ζ. Dela kakan tvärsöver. (Hagar) kastade .. pilten vnder ett buska, samt gick försvunnen samt satte sigh twärs offuer longt jfrå.

    1Mos. 21: 16(Bib. 1541). då .. linet bultas, krossas sprinten samt sönderdelas längsefter, hvarefter bråkningen bryter den tvärs öfver. QLm. 3: 27(1833). Plattans storlek inom medeltal omkring 0,5 m. tvärsöfver. SvFmT 11: 115(1900). idag växer dem fort, astrakanerna. enstaka fin mårron ligger var ett inom gräset, mogen, tillsammans med enstaka rämna tvärsöver. Eklundh människor 114(1918).

    Avledn.: TVÄRSA, v.

    [med anslutning mot korsa] (vard.) vandra l. färdas o. d. ovan (land l. vattendrag o. d.), överkorsa (se d. o. 6 a), tvära (se TVÄRA, v.1); särsk. inom uttr. tvärsa ovan ngt. Efter för att äga traskat ovan myrar samt tvärsat vårstrida vattenflöden fanns oss varenda genomvåta samt frusna. Lindström LeendGud. 133(1951). (De) gjorde vid trevligt, amerikanskt sätt ett samtal tillsammans med den var svenske baptistpastorn, liksom beneath tre månader korsat samt tvärsat deras väldiga nation ifrån kust mot kust.

    LD 1959, nr 133, s. 4. Jag tvärsar ovan Drottningtorget. GbgP 27 ⁄ 6 2003, s. 45.