Hur ser man skillnad på glas och diamant
Diamant
Diamant (grekiska αδάμας adamas, oövervinnerlig) existerar ett allotrop från grundämnet kol. mot skillnad ifrån grafit samt fulleren (som även består från kol) existerar den många hård. Diamant existerar ett ädelsten samt tackar vare sin hårdhet använd inom industrin liksom skär- samt slipmedel.
Oslipade diamanter kallas rådiamanter. Inom industrin används syntetiska diamanter inom stället på grund av naturliga.
Fysiska egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Ett ämnes hårdhet mäts ofta inom Mohs hårdhetsskala, vilket existerar baserad vid tio naturligt förekommande mineraler. denna plats definieras mineralet talk mot för att äga värdet 1 samt diamant likt detta hårdaste tillsammans med värdet
Diamant existerar den hårdaste mineralen likt förekommer inom naturen, inom ljus kunna man industriellt tillverka några erhålla ämne vilket existerar strängare.
Diamanter kommer i alla tänkbara färger och det hör till ovanligheterna att en diamant är helt färglösen sådant tema existerar kolmolekyler, vilket beneath extrema tryck- samt temperaturförhållanden kunna forma ämnet ACNR (Aggreted Carbon NanoRods), vilket existerar 11&#;% svårare för att pressa ihop än diamant. detta finns emellertid andra ämne såsom även existerar strängare än diamant dock ej baserade vid kol. en modell existerar rheniumdiborid.
Den stabila formen från kol nära dem tryck såsom råder vid jordens yta existerar grafit. Diamant, vilket bildas inom jordens övre mantel samt snabbt transporterats tillsammans vulkaniska magmor mot jordens yta, bibehåller dock sin kristallstruktur genom för att den låga temperaturen nära jordytan förhindrar för att atomstrukturen förändras mot grafit.
Sålunda existerar diamant vad man kallar metastabil. mot skillnad ifrån andra ädelstenar existerar den dock ej något som tål hög värme utan att skadas, samt nära &#;°C börjar den angripas från syret inom luften samt omvandlas mot koldioxid. Därför är kapabel diamanter försvinna spårlöst efter bränder.
Diamant existerar god värmeledare samt elektriskt isolerande.
en undantag existerar den azurblå varianten, liksom existerar halvledare. Diamant besitter en många högt brytningsindex, vilket ger detta speciella glittrande utseendet.
Densiteten existerar 3,,53&#;g/cm³ tillsammans med en värde vid 3,52&#;g/cm³ på grund av extremt rena diamanter. Brottsegheten besitter beräknats mot 3,4&#;MNm-3/2&#;[1] vilket existerar högt på grund av ädelstenar dock lågt på grund av konstruktionsmaterial.
vid bas från kristallstrukturen existerar diamanterna sprödare inom vissa riktningar samt segare inom andra. Detta besitter massiv innebörd, då man bör att fatta beslut eller bestämma något hur man bör klyva ett massiv rådiamant på grund av vidare bearbetning.
Kristallstrukturen existerar således kraftfull för att bara kväve-, bor- samt väteatomer existerar små nog för att ta sig in inom strukturen samt orsaka färgskiftningar.
Kväve existerar den vanligaste föroreningen samt ger upphov mot enstaka citrongul, brun alternativt rosa nyans. Bor orsakar gråblå nyanser samt väte röda, olivfärgade, blå samt violetta färgnyanser. Gammastrålning kunna ge gröna nyanser, samt plastisk deformation ger rosa samt röda nyanser.
Bildande
[redigera | redigera wikitext]Diamanter bildas beneath högt tryck samt upphöjd temperatur inom jordens övre mantel vid – kilometers djup.
Diamanter är mest kända som ädelstenar men används även i skärverktyg för glas och i borrindustrin som borrspetsardetta finns huvudsakligen numeriskt värde typer från diamanter liksom bildas genom metasomatiska processer inom bergarterna peridotit samt eklogit. Peridotitiska diamanter bildades på grund av cirka 3,5 miljarder tid sedan samt eklogitiska äger bildats inom olika generationer liksom existerar mellan miljoner samt 2,9 miljarder tid gamla. Diamanterna förvaras inom jordens övre mantel inom upp mot flera miljarder tid innan dem transporteras mot jordens yta tillsammans vulkaniska magmor, vanligtvis kimberlit-magma.
ett "perfekt" diamant liksom bildats långsamt består från rent kol, existerar färglös, besitter oktaedrisk struktur samt existerar många hård. detta såsom äger hänt existerar för att kolatomen äger bundit sig mot fyra andra kolatomer inom struktur från enstaka tetraeder runt sig. Kolatomerna hålls ihop tillsammans med hjälp från många starka bindningar.
Diamantens andra grundform existerar kubisk samt bildas snabbare än oktaedriska diamanter. Sålunda existerar kubiska diamanter ofta mer oregelbundna samt besitter mer mineral- samt vätskeinkluderingar vilket drar ner dess värde.
Lyckligtvis finns det några enkla saker att lägga på minnet, som gör det enklare att se skillnad på en kubisk zirkonia och en diamantAtomära föroreningar från olika stöt ger diamanter tillsammans med olika färger, sålunda kallade "fancies".
Diamanter är kapabel även skapas naturligt nära meteoritnedslag. detta plötsliga tryck samt den snabba temperaturhöjningen såsom uppstår nära en nedslag kunna artikel tillräckligt på grund av för att producera mikrodiamanter samt förmå användas vilket ett markör vid för att en nedslag besitter ägt lokal.
Konstgjorda diamanter
[redigera | redigera wikitext]Metoden för att tillverka konstgjorda diamanter uppfanns inom månad på grund av svenskt industriföretag från Erik Lundblad samt hans medhjälpare. dem konstgjorda diamanterna kunde framställas tillsammans med hjälp från högtrycksmaskiner utvecklade vid svenskt industriföretag inspirerade från Baltzar von Platens modell.
dem således kallade syntetiska diamanterna, vilket främst används inom industrin, blir ofta ej lika stora såsom dem naturligt bildade samt äger oftast ett gulaktig färg alternativt skiftar inom grönt. Dock besitter detta vid senare period utvecklats metoder till för att framställa större färglösa diamanter såsom endast är kapabel skiljas ifrån naturliga diamanter tillsammans med hjälp från många sofistikerade analystekniker.[2][3][4]
Exempel vid diamantimitationer:
Metoden tillsammans kombination från högt tryck samt upphöjd temperatur anges ofta tillsammans akronymenHPHT.
inom litteraturen förmå man ibland titta HTHP på grund av identisk sak. HPHT existerar dock vanligast.
Ett annat sätt för att tillverka diamant existerar genom processenkemisk förångningsdeposition, CVD (Chemical Vapor Deposition). ett kolhaltig gas beneath lågt tryck joniseras elektriskt från spänning samt dras från elektriska krafter mot ett diamantskiva, vilket därvid efter grabb blir allt grövre.
Utforska skillnaderna mellan labbodlade och naturliga diamanterDärefter förmå plattan slipas mot önskad struktur. ägde tillsammans denna teknik tillverkats enstaka diamant vid läka 3,09 carat (0,&#;g). Klassificeringsinstitutet HRD gav den betyget VS2 (se segment Renhet nedan), vilket existerar nära nog perfekt, dock man kunde konstatera för att den plats syntetisk,[5] vilket sänker detta ekonomiska värdet betydligt.
Icke desto mindre existerar den, såsom nära den tidpunkten plats världens största syntetiska diamant, långt ifrån värdelös.
Laserborrade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Laserborrade diamanter existerar vanligt förekommande inom bland annat USA, dock inom landet besitter branschen ett helt ytterligare samt tillsammans med betydligt mer restriktiv ögonkontakt vid denna teknik för att manipulera diamanter.
dem diamanter såsom denna teknik ofta används vid existerar diamanter tillsammans med större tydliga inneslutningar var man tillsammans med hjälp från laserborrning kunna borra försvunnen dessa samt sedan fyllning igen hålrummet tillsammans med enstaka fyllning likt besitter identisk ljusbrytningindex (2,42) liksom diamanten. Dessa stenar existerar dock förrädiska då mot modell enstaka fingerprydnad likt hettas upp nära storleksändring förmå leda mot för att stenen spricker.
Är du intresserad av att läsa om diamantens resa innan den är redo att bäras av generationer? Här kan du läsa mer om de olika stegeninom landet förekommer denna salg från stenar ej ovan platta dock fara kunna dock finnas vid andrahandsmarknaden från stenar vilket importerats ifrån fri import utan ursprung. detta likt inom USA kallas på grund av "treated diamonds" existerar vanligt förekommande dock accepteras ej inom land utan ett sådan berg klassificeras ej i enlighet med GIA-regler.
Användningsområden
[redigera | redigera wikitext]Diamanter existerar maximalt kända vilket ädelstenar dock används även inom skärverktyg på grund av kopp samt inom borrindustrin liksom borrspetsar.
Ett annat plats existerar slipskivor, liksom ytterst äger försetts tillsammans med en grupp från mässing tillsammans med ingjutet "diamantgrus". Maskiner tillsammans med liknande slipskivor används från bl&#;a optiker på grund av kantslipning från ögonglas nära tillpassning inom glasögonbågar från varierande form eller gestalt.
Kvalitetsklassning
[redigera | redigera wikitext]Inom diamantbranschen kvalitetsgraderas samt värderas diamanter efter fyra olika attribut, diamantens 4C:
- Color (färg)
- Clarity (renhet)
- Cut (slipning)
- Carat (vikt)
De maximalt kända klassningssällskapen är:
Färg
[redigera | redigera wikitext]Färgen bör artikel helt genomskinlig, ofärgad (kallas gemenligen vit), helst tillsammans skiftning inom blått (blåvit), såsom existerar den finaste kvaliteten).
Gul- samt brunaktiga skiftningar nedsätter värdet. Man brukar rangordna egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser inom enstaka skal ifrån D mot Z. Klasserna A mot C användes tidigare mot illa definierade struktur. till för att undvika missförstånd omdefinieras ej dessa klasser, utan överges numera helt. inom äldre litteratur kunna man förstås ännu hitta dem, dock man måste artikel vid sin vakt nära tolkningen.
Wesselton existerar ett traditionell grupp på grund av kvalitetsindelning från färglösa, helt klara, genomskinliga diamanter. Benämningen kommer från staden Wesselton inom Sydafrika, var enstaka diamantgruva finns. Den helt renaste kvaliteten kallas Top Wesselton, därnäst Wesselton. detta såsom kommer sen kallas ej längre färglösa.
Nyare graderingar besitter ett finare indelning, såsom framgår från detta nästa.
Det finns diamanter såsom skiftar inom olika färger.
Färgerna kommer från för att spår från vissa grundämnen ingår inom diamanten. Helt homogent nyanserade diamanter existerar många sällsynta inom naturen, storleksordningen 1 vid 10&#; ofärgade, oavsett storleken.
varenda kulör förmå knytas mot ett viss fyndort. detta hänger samman tillsammans stöt från bergarter vid fyndorten.
Det finns tekniska möjligheter för att inom efterhand bibringa enstaka ifrån start ofärgad diamant enstaka viss ton. då sådant fusk upptäcks blir prisfallet stort. Naturfärgade diamanter kallas fancy-diamanter (fantastiska, extrafina).
dem existerar många sällsynta, hittas möjligen 1 vid 10&#; vanliga, ofärgade diamanter. Priset blir även därefter. angående däremot målade partier finns vilket inneslutningar (klumpvis) inom ett inom övrigt ofärgad diamant anses detta likt enstaka defekt. Redan små inneslutningar äger massiv effekt vid priset.
| Spårämne | Resultat |
|---|---|
| Bor | Gråblå |
| Järn | Brun, mörk |
| Kväve | Gult, brun, rosa |
| Väte | Röd, olivgrön, azurblå, violett |
Man existerar ej riktigt trygg vid vad liksom utför diamanter röda.
detta verkar ej bara bero vid för att något mikroelement finns homogent inom diamanten, dock man lutar mot för att detta även förmå bero vid defekter inom kristallstrukturen.
Så kallade svarta diamanter, likt kallas carbonado, existerar egentligen ej homogent målade, utan existerar inom stället fulla från mängder svarta föroreningar (polykristallina), såsom ger detta kurera en mörk utseende.
Gemological Institute of Americas (GIA) färggraderingsskala&#;[6]
| GIA-kod | Traditionell beteckning | |
|---|---|---|
| D-E | River (R) | Mycket sällsynt vit. Den högsta färgkvalitet som finns vid diamanter |
| F-G | Top Wesselton (TW) | Sällsynt ljus |
| H | Wesselton (W) | Vit |
| I (Com) | Top Crystal (TCr) | Mycket enkel nyanserad ljus. |
| J (Com) | Crystal (Cr) | Lätt dämpad ljus |
| K (Com)-L | Top Cape (TCa) | Tonad ljus |
| M-N | Cape (Ca) | Lätt gulaktig |
| O-R | Light Yellow (LY) | Lätt gult |
| S-Z | Yellow (Y) | Gult |
Den relativa sällsyntheten från olika naturfärger är kapabel rangordnas inom nästa serie:
- Gul (minst ovanlig), brun, färglös ("vit"), azurblå, smaragdgrön, mörk, skär, apelsinfärg, purpur, skarlakansröd (mest sällsynt)
Renhet
[redigera | redigera wikitext]Sedan enstaka kunnig diamantgraderare analyserat provföremålet tillsammans ett lupp tillsammans 10× förstoring klassas renheten i enlighet med nästa.
| Klass | Svenska | Kommentar | |
|---|---|---|---|
| LC | (Loup clean) | Luppren | |
| 2 underklasser: | |||
| &#; &#; FL (Flawless) | Felfri | ||
| &#; &#; IF (Internaly flawless) | Ingenting inneslutet kunna upptäckas | Yttre repor förmå finnas | |
| VVS | (Very, very small inclusions) | Ytterst små inneslutningar | Nästan omöjligt för att upptäcka tillsammans 10× förstoring |
| 2 underklasser: | |||
| &#; &#; VVS1 | Förenklat skrivsätt VVS1 | ||
| &#; &#; VVS2 (ej fullt således god liksom VVS1) | VVS2 | ||
| VS | (Very small inclusions) | Mycket små inneslutningar | Även enstaka van bedömare äger svårt upptäcka brister |
| 2 underklasser: | |||
| &#; &#; VS1 | VS1 | ||
| &#; &#; VS2 | VS2 | ||
| SI | (Small inclusions) | Åtskilliga små inneslutningar | Lättupptäckt |
| 2 underklasser: | |||
| &#; &#; SI1 | SI1 | ||
| &#; &#; SI2 | SI2 | ||
| I | (Imperfect) | Sekunda | |
| 3 underklasser: | |||
| &#; &#; I1 | Inneslutningar syns tydligt, men ljusbrytningen påverkas ej | I1 | |
| &#; &#; I2 | Inneslutningar syns klart redan utan lupp, ljusbrytningen påverkas enstaka aning | I2 | |
| &#; &#; I3 | Flera stora, alternativt flera små inneslut- ningar, ljusbrytningen påtagligt försämrad | I3 | |
Utan lupp är kapabel allt mellan VS1 samt SI2 synas ungefär lika.
I-klasserna kallas ibland piqué (stött):, P1, P2, P3. Indelning inom underklasser tillämpas till provföremål större än 0,5&#;carat.
Som orenheter alternativt felaktigheter avser man inneslutningar, sprickor, blåsor tillsammans mera likt kunna minska värdet högst betydligt. Även helt små klassklyftor mellan numeriskt värde jämförbara diamanter kunna ge stora utslag vid priset.
Slipning
[redigera | redigera wikitext]Slipning från diamanten fullfölja man på grund av för att fånga samt tänka ljuset vid en tilltalande sätt samt ge ädelstenen dess glittrande utseende. ett fasettslipad diamant kallas skarpt.
Det existerar många viktigt för att ett fåtal riktig proportioner nära briljantslipning.
då diamanten äger korrekt vinkel nära briljantslipning reflekteras ljuset ut igen via taffeln (bordsfasetten såsom existerar den plana översidan). angående man slipar stenen på grund av djup alternativt på grund av platt återreflekteras ej detta infallande ljuset utan läcker ut via underdelen från stenen.
De viktigaste slipformerna är:
- Fullslipad skarpt, tillsammans taffel, 33 fasetter vid toppen samt 24 vid undersidan.
- 8-kantslipad skarpt, tillsammans taffel, 8 fasetter vid toppen samt 8 vid undersidan.
- Rosensten tillsammans fasetter ovan läka toppen (vanligen 24 stycken) samt strategi undersida.
- Carré- samt baguettslipning, d.v.s.
kvadratiska alternativt rektangulära briljanter tillsammans långsmala fasetter längs kanterna; även tillsammans med brutna hörn (smaragdslipning).
I USA, Ryssland samt övriga Europa besitter dessa områden sina sedvänja proportioner vid briljanter. Israel-briljanter kunna dock äga något avvikande proportioner.
Kvaliteten vid slipningen ges bedömning i enlighet med nästa 5&#;klasser:[6]
| Excellent, ideal | Utomordentlig, bästa tänkbara.
ett fåtal alternativt obetydliga märken |
|---|---|
| Very good | Mycket god skärpa eller glans, ett fåtal yttre märken |
| Good | Medelgod skärpa eller glans, några stora yttre märken |
| Fair | Passabel. Minskad skärpa eller glans, flera större, alternativt flera små yttre märken |
| Poor | Dålig. I en intervju med Daily Mail, går juvelexperten Daniel skärpa eller glans betydligt minskad, stora yttre märken |
Om ett enstaka skada ligger nära ett kant vid enstaka skarpt, är kapabel den ibland döljas beneath enstaka fattningsklo inom en prydnad.
Vikt
[redigera | redigera wikitext]Vikten vid ett diamant nämns inom carat. 1 carat existerar milligram; den förmå delas inom &#;point.
1&#;point existerar alltså =&#;2&#;mg.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Diamanter utvanns såvitt existerar känt på grund av inledande gången inom Indien på grund av ovan 4&#; tid sedan. detta plats dock inledningsvis , då Louis dem Berqueur upptäckte hur diamanter kunde slipas, vilket intresset vaknade till denna berg.
Fram mot talet plats detta inom princip bara inom Indien diamanter utvanns, närmare bestämt inom gruvorna inom Golconda. gjordes sedan fynd från diamanter inom Brasilien.
Den moderna diamantindustrin samt diamantslipningsindustrin föddes genom fynden från diamanter inom Hopetown, söder angående Kimberley inom Sydafrika en från företagen ifrån diamantruschen inom Sydafrika, dem Beers, existerar idag detta ledande företaget vid marknaden, tillsammans med ett ställning således kraftfull för att man vid personlig grabb förmå påverka priset vid rådiamanter, vilket besitter skett genom Londonsyndikatet alternativt senare huvud Selling Organisation (CSO).
Större omfattning äger bearbetningsindustrin/diamantslipningsindustrin bland annat inom Nederländerna, USA, Israel samt Indien.
Två tredjedelar från samtliga diamanter inom världen kommer ifrån gruvor inom Afrika, oftast ifrån Angola, Botswana, Centralafrikanska republiken, Kongo-Kinshasa, Namibia, Sierra Leone samt Sydafrika. vid senare tidsperiod äger diamanter från god standard hittats inom Kanada, Ryssland Sibirien samt även inom Australien Argyle () finns detta diamanter.
Man äger även hittat diamanter inom små mängder inom landet, mot modell vid Alnön samt inom landskap.
Beryktade diamanter
[redigera | redigera wikitext]Priser
[redigera | redigera wikitext]I november såldes diamanten Pink Star till 83,2 miljoner dollar, ovan miljoner kronor, vid enstaka auktion inom Genève. detta fullfölja den mot världens hittills dyraste diamant.
detta tidigare rekordet innehades från enstaka ytterligare rosa diamant vilket såldes till miljoner kronor
Bilder
[redigera | redigera wikitext]Diamantring
Till vänster renhet VS1, mot motsats till vänster SI2
2,80&#;carat, 4×4×4&#;mm&#;a)
18,7&#;carat, 16×15×15&#;mm&#;b)
Små diamanter 2, 3 samt 4&#;point
Tillsammans 5,36&#;carat, värt cirka 50&#;&#;kr ()3&#;carat, 9×8×8&#;mm
4,27&#;carat, 9×9×8&#;mm
Sammanlagt &#;carat&#;c)
Diamantsmycken&#;d)
Darya-e-Noor,
Ljusets älv, ljusflödet&#;k)Gyllene ögat, 43&#;carat&#;e)
Tiffany, ,54&#;carat&#;f)
Replik från Nassak&#;g)
Replik från Söderns stjärna&#;h)
Replik från Gröna Dresden&#;h)
Replik från Mogul den store&#;h)
Replik från Afrikas stora stjärna, ,93&#;carat&#;i)
Replik från Koh-e-Noor, ,93&#;carat&#;h)
Diamanter uppvisar helt andra färger då dem blir belysta från ultraviolett ljus
–––––––––––––––
a)&#;5 sammanväxta diamantkristaller ifrån Kongo-Kinshasa.
numeriskt värde existerar golvtextil kuber, vilket tränger in inom varandra inom numeriskt värde gula nyanser; den stora kristallen vilket skimrar inom gult existerar enstaka kubisk oktaheder, samt dem sista numeriskt värde skinande nejlikbruna ser ut liksom stympade oktaedrar.
b)&#; Proveniens. Denna berg existerar enstaka från dem ett fåtal liksom man besitter kunnat datera samt spåra mot fyndorten, Kimberleygruvan.
Nästan helt säkert existerar den ifrån tidigt anförande, alternativt var omkring.
Hur väljer vi våra diamanter? Alla våra diamanter väljs med omsorg och går igenom många steg innan den når digDen tillfördes Smithsonian-samlingen före inledande världskriget samt såldes mot Walt Lidstrom vid talet. Stenen pausade inom familjens möte från s.k. tumnagel- samt tånageldiamanter —&#;liknelsen syftar vid storleken&#;— ända mot långt efter Lidstroms död. Den såldes senare mot Bill Pinch, liksom insåg dess vetenskapliga samt historiska värde, då han tillägnade den sig, ty stenen fanns försedd tillsammans originaletikett jämte inspelade eller skrivna bevis, såsom visade för att den kom just ifrån själva Kimberley-gruvan samt ej ifrån någon från Kimberley-bolagets flera andra, senare tillkomna gruvor.
c)&#;Napoleon inom gav detta diamanthalsband mot kejsarinnan Marie&#;Louise på grund av för att fira födelsen från den son, vilket sedermera blev "kungen från Rom'"
d)&#;Drottning Silvia nära bröllopet mellan Kronprinsessan Victoria samt Daniel Wrestling flera diamanter samt andra ädla stenar inom dem svenska kronjuvelerna.
ovan motsats till vänster axel (heraldiskt sinister) detta ljusblå Serafimerordensbandet.
e)&#;I USA tagen inom beslag ifrån enstaka penningbedragare. Förverkad mot staten samt såld vid exekutiv auktion tillsammans med utropspriset USD &#;
f)&#;Från Kimberley-gruvan Ursprungligen ,42 carat, nerslipad mot ,54 carat tillsammans med 82&#;fasetter
g)&#;Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München.
Originalet besitter dock fler fasetter, samt egenskap som beskriver ett objekts utseende i olika nyanser existerar ej lika intensivt azurblå, vilket inom kopian
h)&#;Finns inom Museum Reich der Kristalle inom München
j) ifrån den styckade Cullinandiamanten, vilket ifrån start plats ,2&#;carat.
Kopian finns inom Museum Reich der Kristalle inom München. Originalet ingår bland dem brittiska kronjuvelerna.
k)Tillhör dem iranskariksregalierna. Förvaras inom Teheran
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Lundblad, Erik G. (). ”Diamanter: utvecklingen nära svenskt industriföretag ”. Dædalus (Stockholm) /90(58),: sid.&#;&#;: ill..
ISSN ISSN ISSN
&#;&#;Libris - Lundblad, Erik G. (). ”Om konsten för att utföra diamanter”. Dædalus (Stockholm) (57),: sid.&#;&#;: ill.. ISSN ISSN ISSN &#;&#;Libris