beckdraw.pages.dev









Gnagare sydamerika dvala september till juni

Gnagare

För idrottsklubben vars medlemmar samt supportrar kallas "gnagare", titta AIK.

Gnagare (Rodentia) existerar ett ordning bland däggdjuren. Den existerar ett från dem maximalt framgångsrika däggdjursordningarna.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Gnagarna existerar tillsammans med något ovan 2 000 arter den artrikaste från samtliga däggdjursordningarna.[2][3] dem äger flera från dem individrikaste däggdjursarterna samt dem omfattar mer än 42 andel från varenda däggdjursarter vid jorden.[2] flera gnagare existerar små – inom gengäld besitter dem snabb reproduktion samt existerar många anpassningsbara.


  • gnagare sydamerika dvala september  mot juni

  • Det vetenskapliga namnetrodentia kommer från detta latinskarodere, "gnaga" (jämför erodera).[2]

    Utbredning samt habitat

    [redigera | redigera wikitext]

    Gnagare bebor dem flesta biotoper vid nation samt finns utspridda vid samtliga kontinenter utom Antarktis. Ordningen plats den enda markbundna gruppen ifrån infraklassen högre däggdjur (Eutheria) vilket nådde den australiska område före människan.

    Sydamerika koloniserade dem troligen beneath senare eocen då avståndet mellan kontinenten samt Afrika plats betydlig mindre. tillsammans med människans hjälp flyttade gnagare mot dem flesta från Oceaniens öar.[3]

    Flera medlemmar besitter simhud mellan tårna samt utmärkt simförmåga samt vistas längre tider inom vattnet[2] dock arter vilket helt övergick mot existensen inom havet saknas inom ordningen.

    Gnagare liksom lever inom ökenområden såsom kamfingerråttor kommer däremot nästan inte någonsin inom förbindelse tillsammans obundet vätska. nederbörd faller var många sällan samt nära dessa tillfällen stannar kamfingerråttorna vanligen inom sina underjordiska bon.[4]

    Utseende samt anatomi

    [redigera | redigera wikitext]

    Allmän kroppsbyggnad

    [redigera | redigera wikitext]

    I storleken varierar gnagare mellan afrikansk pygmémus (Mus musculoides alternativt Mus minutoides) samt dvärgmus (Micromys minutus) inom en änden samt kapybaran (Hydrochoerus hydrochaeris) inom andra änden.

    dem förstnämnda blir bara 45 mot 80 mm långa (huvud samt bål) samt 3 mot 12 gram tunga[5][6] medan kapybaran når enstaka kroppslängd mellan 100 samt 130 cm samt ett vikt mellan 27 samt 79 kg.[7] andra stora gnagare förekommer inom familjerna gnagare, pacaranor samt pakor. dem flesta gnagare besitter däremot enstaka längd ifrån nosen mot svansroten från 8 mot 30 cm samt räknas därför mot dem mindre däggdjuren.

    Utdöda gnagare från avgörande storlek existerar kända, mot modell Phoberomys pattersoni likt antas äga vägt omkring 700 kg.[8]

    Svansens form eller gestalt samt funktion varierar många inom ordningen. detta finns medlemmar tillsammans smal svans, tillsammans alternativt utan tofs nära slutet, tillsammans med enstaka gripsvans, tillsammans yvig svans, tillsammans med avplattad svans såsom hos bävern alternativt utan svans.[9]

    Tänder

    [redigera | redigera wikitext]

    Kännetecknande till gnagare existerar ett speciell tanduppsättning.

    Dessa tänder besitter emalj endast vid framsidan, vilket fullfölja för att baksidan nöts ner snabbare samt tanden vid således sätt slipas från nötningen. dem flesta gnagares framtänder växer kurera existensen till för att kompensera till nötningen.[3]

    Den konstanta tillväxten fullfölja för att gnagare existerar ofta helt beroende från denna nötning.

    Skulle ett framtand brytas alternativt vid annat sätt försvinna kommer därför småningom motsvarande framtand inom motsatt käkben för att växa ohindrat eftersom den ej längre nöts ner, samt djuret kommer troligen för att vandra beneath.

    Tanduppsättningen saknar hörntänder samt därför finns ett större klaff (diastema) mellan fram- samt kindtänderna.[3] Kindtändernas antal varierar samt dem sitter långt bak inom munhålan.

    Innan du åker till Sydamerika

    Antalet tänder går vanligen upp mot 22 tillsammans med undantag från arten Heliophobius argenteocinereus liksom tillhör mullvadsgnagarna samt såsom besitter 28 tänder.[3]

    Ett avgörande antal från gnagarna besitter kindpåsar var att födas är kapabel lagras alternativt transporteras (jämför hamster).

    Skelett

    [redigera | redigera wikitext]

    Gnagarnas skelett motsvarar allmänt skelettet från andra däggdjur likt rör sig vid fyra fötter.

    Grundformen existerar oftast kompakt, extremiteterna existerar korta (med något längre bakben) samt svansen existerar utdragen. vilket anpassning mot levnadssättet förekommer hos flera arter förändringar från grundmodellen.

    Ryggraden bildas vanligen från sju halskotor, från tretton bröstkotor, från sex ländkotor samt från en varierande antal svanskotor.

    Kotornas struktur existerar ej enhetlig. Hos arter såsom rör sig löpande alternativt hoppande existerar tvärutskotten nära ländkotorna oftast förlängda.

    Skulderbladet existerar allmänt smalt. Nyckelben förekommer hos dem flesta gnagarna dock hos några arter finns detta bara rudimentärt alternativt saknas helt. Bäckenet besitter normalt stora sittben (Os ischii) samt blygdben (Os pubis).

    De främre extremiteterna äger enstaka klar uppdelning inom armbågsben samt strålben. nära framfötterna förekommer allmänt fem tår tillsammans med normalt utvecklade tåben (Ossa digiti pedis). Tummen existerar hos vissa arter förminskade alternativt saknas helt. Dessutom existerar tummen bara inom viss mån alternativt ej motsättlig.[3]

    Vid dem bakre extremiteterna varierar storleken från ben i låret många mellan arterna.

    Hos arter såsom äger en hoppande rörelsesätt existerar skenbenet samt vadbenet sammanvuxna. således får leden mot språngbenet förbättrad stabilitet. Hoppande arter såsom springråttor besitter även många förstorade mellanfotsben såsom hos vissa arter är kapabel artikel sammanvuxna. Antalet tår nära bakfoten varierar mellan tre samt fem.

    Ekologi

    [redigera | redigera wikitext]

    Liksom gnagarnas kroppsbyggnad samt förekomst inom olika levnadsområden varierar deras handlingssätt.

    Socialt beteende samt aktivitet

    [redigera | redigera wikitext]

    När individerna existerar aktiva beror vid art samt habitat. dem flesta arterna existerar aktiva mellan skymningen samt gryningen dock inom vissa familjer, mot modell ekorrar, existerar dem flesta medlemmarna aktiva vid dagen. Några gnagare såsom lever inom kalla regioner håller enstaka utdragen vinterdvala.

    inom Europa existerar detta bland annat sjusovaren (Glis glis) samt alpmurmeldjuret (Marmota marmota). andra gnagare vilket mot samt tillsammans förekommer inom arktiska områden likt genuin lämlar (Lemmus) existerar även beneath vintern aktiva. flera gnagare faller inom en stelt tillåtelse (torpor) beneath tider tillsammans med matbrist alternativt beneath extrema väderförhållanden.

    I ordningen förekommer samtliga varianter från socialt beteende. detta finns arter var individerna utanför parningstiden lever helt utan sällskap, arter tillsammans med monogama par samt arter var individerna bildar stora grupper. Oftast existerar detta gnagare likt lever inom komplexa underjordiska bon, mot modell viscachor samt präriehundar (Cynomys), vilket äger bildar stora kolonier tillsammans med ibland fler än 5 000 individer.[2] ett variant liksom annars ej förekommer hos däggdjur dock liksom hittas hos mullvadsgnagare samt kalråttan existerar eusociala samhällen.

    Liksom vissa insekter besitter dem bara enstaka hona, den därför kallade drottningen, såsom parar sig tillsammans med flera hannar. varenda andra individer existerar person som arbetar liksom vårdar drottningen samt ungarna.[10]

    Beroende vid art kommunicerar gnagare tillsammans med synliga aktiviteter, tillsammans läten samt andra ljud samt tillsammans doftämnen.

    Doftämnen vilket skapas inom körtlarna existerar mot modell avgörande till husmusen. Amerikanska känguruspringmöss (Dipodomys) träffar vid marken på grund av för att visa sitt territoriella krav. Gnagarnas läten är kapabel existera högljudd samt även från människan uppfattas ovan längre distanser medan andra gnagare meddelar sig inom enstaka frekvens likt ligger utanför människans hörselförmåga.[2]

    Föda

    [redigera | redigera wikitext]

    Gnagare existerar huvudsakligen växtätare (herbivorer) dock uppgiften gäller ej varenda medlemmar.

    Beroende vid art, utbredning samt årstid konsumeras nästan varenda växtdelar likt växtdel, frön, frukter samt nötter alternativt kvistar, bark, rötter samt rotfrukter. Flera arter livnär sig uteslutande herbivor samt inom vissa familjer liksom ekorrar, sovmöss samt mullvadsgnagare existerar medlemmarna oftast allätare.[9] dem äter förutom växtdelar även insekter samt andra ryggradslösa varelse samt inom viss mån små ryggradsdjur samt fågelägg.

    I ordningen förekommer några erhålla arter liksom nästan helt existerar köttätare.[9] Några modell finns hos nya världens möss inom släktet Onychomys, inom släktet Oxymycterus alternativt inom släktet fiskråttor (Ichthyomys).

    Det mest utmärkande draget är de kraftiga och mejselformade framtänderna

    dem sistnämnda äter likt namnet antyder fiskar dock även kräftdjur samt insekter. Även detta afrikanska råttdjuret Colomys goslingi samt australiska vattenråttor (Hydromys) existerar delvis fiskätare. Medlemmar från underfamiljen Deomyinae besitter insekter likt främsta födokälla.

    De gnagare liksom existerar växtätare äger vanligen enstaka massiv blindtarm tillsammans en större maskformigt bihang tillsammans med ett varierad bakterieflora.

    Bakterierna spjälkar växternas cellulosa mot andra kolhydrater liksom kunna nyttjas från djuret. Då omvandlingen sker efter magsäckens måste dem förtära sin inledande avföring igen (koprofagi).[2]

    Fortplantning samt ungarnas utveckling

    [redigera | redigera wikitext]

    Liksom hos varenda andra högre däggdjur (Eutheria) omsluts fostret beneath dräktigheten från ett moderkaka samt en eget yttre cellskikt (trophoblast) såsom skyddar embryot mot moderns immunförsvar.

    Därför varar dräktigheten vanligen längre än hos pungdjur. Annars finns inget inom gnagarnas fortplantningssätt likt gäller på grund av samtliga arter.

    Flera arter, vanligen inom underordningen råttartade gnagare, kännetecknas från fortplantningsstrategin r-selektion tillsammans med upphöjd fruktbarhet (fertilitet). Hos dessa gnagare är kapabel honor para sig flera gånger per kalenderår, dräktighetstiden existerar kreditkort samt per kull föds flera ungar.

    Ungdjuren existerar vanligen hjälplösa, nakna samt personer som inte kan se nära födelsen dock dem utvecklas snabbt samt dem når könsmognaden efter några veckor alternativt månader. Hos vissa hamstrar (Cricetinae) varar dräktigheten bara 16 dagar, liksom existerar kortast inom infraklassen högre däggdjur, samt ungarna existerar redan efter sju mot åtta veckor könsmogna.[11] en enda par möss förmå åstadkomma 500 avkomna inom loppet från 21 veckor.[2]

    Å andra sidan finns gnagare, mot modell hos marsvinsartade gnagare (Caviomorpha), likt använder sig från den motsatta strategin (K-selektion).

    Här kan du läsa om bäver, ekorre och hur man skiljer mellan gnagare och hardjur

    på denna plats varar dräktigheten länge (hos pacarana ibland upp mot 280 dagar[12]), honan föder bara ett fåtal ungar per kull vilket existerar väl utvecklade nära födelsen. Ungarna föds tillsammans päls samt öppna ögon, dem kunna redan efter några timmar vandra samt dem blir jämförelsevis tidigt självständiga.

    Naturliga fiender samt livslängd

    [redigera | redigera wikitext]

    Gnagare äger en flertal naturliga fiender.

    vid bas från sin spridning samt individrikedom utgör dem ofta enstaka betydande sektion inom näringsväven. flera biotoper äger predator inom mellannivå såsom existerar helt beroende från resurser vid gnagare. Den skandinaviska fjällvärlden existerar en modell, var resurser vid fjällämmel helt styr överlevnadsmöjligheterna på grund av lappuggla, rovfågel samt fjällräv.

    detta förekommer även kräldjur, groddjur samt några ryggradslösa vilt likt fågelspindlar likt jagar gnagare. Huvudsakligen dem mindre gnagarna saknar energisk försvarsstrategi. dem skyddar sig däremot genom uppmärksamhet, kamouflage samt rymning alternativt gömmer sig. en annat hot existerar sjukdomar samt parasiter.

    Livslängden varierar många inom ordningen. Även då man bortser ifrån varenda fiender lever flera arter, mot modell hos dem råttartade gnagarna, bara en mot numeriskt värde kalenderår. inom ordningen förekommer även arter likt lever jämförelsevis länge. Den äldsta individen från vanligt igelkott (Hystrix cristata) levde 27 tid samt fyra månader beneath människans tillsyn.

    enstaka kalråtta likt troligen fanns en kalenderår gammalt då den fångades levde sedan ytterligare 27 år.[13]

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Det finns mellan 2000 samt 3000 arter gnagare. Utöver underordningarna Sciurognathi samt Hystricognathi delas dessa in inom en antal överfamiljer. Värt för att notera existerar för att överfamiljen mösslik gnagare (Myomorpha) (som bland annat innefattar möss, råttor samt hamstrar) idag misstänks existera en utslag från polyfyletisk tillväxt bland gnagarna, samt därför kunna tänkas brytas ut på grund av för att eventuellt forma ett personlig ordning alternativt underordning.

    Tidigare något som har transporterats eller flyttats hardjuren (harar samt kaniner, vilka äger numeriskt värde par framtänder inom vardera över- samt underkäken) mot underordningen "dubbeltandade gnagare", medan övriga gnagare äger en par framtänder inom vardera käkben ("enkeltandade gnagare"). Hardjuren betraktas sedan start från 1900-talet likt enstaka personlig ordning, Lagomorpha.

    Bland vilt likt ofta antas artikel gnagare dock ej existerar detta kunna även nämnas näbbmöss (tillhör insektsätarna, Insectivora). ej heller fladdermöss tillhör gnagarordningen utan förs mot enstaka personlig ordning (Chiroptera).

    Utvecklingshistoria

    [redigera | redigera wikitext]

    Enligt upphittade fossil uppkom dem inledande gnagarna på grund av 57 miljoner kalenderår sedan.

    Däremot existerar familjen råttdjur tillsammans dem flesta arterna ungefär 5 miljoner tid gammal.[9]

    Underordningar samt familjer

    [redigera | redigera wikitext]

    Ordningen gnagare delas i enlighet med nyare taxonomiska avhandlingar såsom Mammal Species of the World inom fem underordningar tillsammans tillsammans 33 familjer.[1]

    • Ekorrartade gnagare (Sciuromorpha)
    • Castorimorpha
    • Anomaluromorpha
    • Råttartade gnagare (Myomorpha)
    • Piggsvinsartade gnagare (Hystricomorpha)

    Äldre systematiska avhandlingar använde även Arvicolidae (sorkar) alternativt Microtidae (lämlar samt sorkar).

    Gnagare samt människor

    [redigera | redigera wikitext]

    Gnagare vilket nyttodjur

    [redigera | redigera wikitext]

    Flera gnagare hölls från människan vilket nyttodjur inom fångenskap. dem hölls på grund av köttets alternativt pälsens skull alternativt används vilket försöksdjur.

    Mat såsom består från animalisk föda ifrån gnagare existerar idag ovanlig inom Europa samt tidigare åts dem främst beneath nödsituationer.

    inom andra regioner vid jorden var matvanorna existerar speciell förekommer gnagare oftare vilket föda. en typiskt modell existerar marsvin såsom avlas inom Sydamerika, samt var främst inom Peru, sedan 3000 kalenderår på grund av köttets skull.[14] inom västra Afrika, mot modell inom Ghana, existerar animalisk föda från rörråttor många vanligt vid marknader.[15] Hos romarna fanns sjusovaren ett delikatess vilket hölls inom speciella boxar.[16] Dessutom används gnagare liksom föda till ödlor, ormar samt andra köttätare inom privata terrarier alternativt inom djurparker.

    Pälsen från olika gnagare liksom chinchillor, bisam samt sumpbäver förarbetas mot textilier.

    En större innebörd besitter gnagare såsom försöksdjur. dem existerar lämpliga vid bas från sin lilla storlek, sin höga fertilitet samt då dem ofta existerar anspråkslösa. Möss samt marsvin plats bland dem inledande djuren liksom skickades mot rymden. Den inledande gnagaren likt återvände levande plats troligen ett råtta inom ett fransk raket såsom inom månad 1961 nådde 150 kilometers (93 engelska mil) höjd.[17]

    Gnagare förmå även existera oönskade samt klassas likt skadedjur.

    dem tar sig gärna in inom byggnad beneath kalla årstider. dem kunna knapra vid isoleringsmaterial samt elledningar samt lämnar sin avföring bland människans matförråd.[9] Olika typer från fällor finns till för att fånga alternativt döda gnagare.

    Gnagarna omfattar cirka 1 800 olika arter

    Gnagare såsom sällskapsdjur

    [redigera | redigera wikitext]

    Flera arter förekommer liksom sällskapsdjur (se listan där) utan iögonfallande finansiell fördel. dem väljs huvudsakligen vid bas från den ringa storleken samt då kostnaderna på grund av deras att födas existerar låga. detta finns även en flertal arter likt existerar olämpliga likt sällskapsdjur, mot modell gnagare likt existerar aktiva vid natten, gnagare liksom reagerar aggressiva mot kontakt, gnagare såsom behöver många lokal på grund av sitt rörelsebehov alternativt gnagare vilket inom vilt status lever inom stora sociala grupper.

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 8 mars 2012.

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [ab] Wilson & Reeder, red (2005). ”Rodentia (samt underordnade sidor)” (på engelska). Mammal Species of the World.

      Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 

    2. ^ [abcdefgh] McDonald, D. W. (2009) "Rodents", s. 128-139
    3. ^ [abcdef] Nowak, R.

      M. (1999) s. 1243-44

    4. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1622
    5. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1504-05
    6. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1604-08 delvis online
    7. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1672-74
    8. ^Science Authors Describe the Giant Rodent, Phoberomys pattersoniArkiverad 11 månad 2012 hämtat ifrån the Wayback Machine.. American Association for the Advancement of Science, läst 20 mars 2012.
    9. ^ [abcde] Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Rodents”. The Encyclopedia of Animals.

      University of California Press. sid. 216−219 

    10. ^Goodwin & Handley (red.) (2004). ”Cooperative Colony”. The Encyclopedia of Animals.

      Sydamerika koloniserade de troligen under senare eocen när avståndet mellan kontinenten och Afrika var betydlig mindre

      University of California Press. sid. 233 

    11. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1423/25 guldhamstrar (Mesocricetus)
    12. ^Tirira, D., Vargas, J. & Dunnum, J. 2011 Dinomys branickii Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 24 mars 2012.
    13. ^R.

      Med människans hjälp flyttade gnagare till de flesta av Oceaniens öar

      Buffenstein & J. U. Jarvis: The naked mole rat--a new record for the oldest living rodent

    14. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1667/69 delvis online
    15. ^Nowak, R. M. (1999) s. 1650/51 online
    16. ^E. Saglio, "Glirarium" (engelskspråkig översättning). In Daremberg und Saglio, Dictionnaire des Antiquités Grecques et Romaines, Tome II (Volume 2), p. 1613, Librairie Hachette et Cie., Paris, 1877–1919.
    17. ^Top 10 djur Astronauts, toptenz.net, läst 24 mars 2012.

    Tryckta källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • Ronald M.

      Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 utgåva.

      December–maj: bästa tiden för Argentina

      Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.

    • David W. McDonald, red (2009) (på engelska). The Encyclopedia of Mammals. Oxford University Press. ISBN 978-0-19-956799-7 

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]