Hur stort var rom när det var som störst

För andra betydelser, titta Rom (olika betydelser).

Romerska kejsardömet
Imperium Romanum IMPERIVM ROMANVM (latin)
← 27 f.Kr.–395 395 – 480 (Väst) 395 – 1453 (Öst) → →
Flagga
Valspråk: Senatus Populusque Romanus (SPQR) Senaten samt detta romerska folket
Romerska riket likt störst 117 e.Kr., beneath Trajanus.
Huvudstad	Rom (27 f.Kr. - 330) Konstantinopel (330–395)
Språk	Latin
Religion	Romersk tro, Kejsarkult (till samt tillsammans med 380 e.Kr.). Kristendom (efter 380 e.Kr.).
Statsskick	Autokrati
Sista kejsare	Theodosius inom (enat), Romulus Augustulus (i väst), Konstantin XI Palaiologos (i öst)
Bildades	27 f.Kr.
– bildades ur	Romerska republiken
Upphörde	395
– upphörde genom	Romarrikets slutgiltiga permanenta splittring mot numeriskt värde administrativa regioner, enstaka östlig samt ett västlig.
– uppgick inom	Bysantinska riket samt Västromerska riket
Areal	2 750 000 km² (25 f.Kr.), 4 200 000 km² (50), 5 000 000 km² (117), 4 400 000 km² (390) km²
Folkmängd	56 800 000 (25 f.Kr.), 88 000 000 (117)
Valuta	solidus, aureus, dinar, sestertius, as

Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell mot höger) nära ett tidpunkt såsom tillsammans olika synsätt anges mot kalenderår 44, 31 alternativt 27 f.Kr.

Skillnaden mellan dem numeriskt värde nedsänkt framför allt inom styrelseskicket: även republiken kontrollerade lydstater, samt båda ägde staden Rom likt sitt centrum. beneath sin erövring från Europa fanns romarriket oftast känt beneath förkortningen SPQR, Senatus populusque Romanus ("senaten samt detta romerska folket"), trots för att senatens roll blivit betydligt mindre beneath kejsardömet.

beneath sin höjdpunkt, vilket nåddes beneath kejsardömet, grundlig detta romerska riket cirka enstaka fjärdedel från jordens dåvarande befolkning^[1], vilket utför romerska riket mot enstaka från dem relativt sett maximalt tätbefolkad staterna likt någonsin existerat. ifall man även tänker vid kejsardömets kvarvarande konsekvens vid allt ifrån lagar mot arkitektur, betraktas detta romerska kejsardömet ofta likt ett från dem maximalt framgångsrika samt viktiga staterna inom världshistorien.

Historiker besitter ibland gjort skillnad mellan principatet, perioden ifrån Augustus mot samt tillsammans med den romerska krisen beneath 200-talet, samt dominatet, perioden ifrån Diocletianus mot slutet vid detta Västromerska riket. i enlighet med denna distinktion bör beneath principatet (latin: princeps, "den första", den enda titel likt Augustus unnade sig) diktaturens verklighet äga hållits gömd på baksidan ett republikliknande kuliss; medan dominatet (dominus, "mästare") öppet exponerade sin auktoritet tillsammans gyllene kronor samt överlastade kejserliga ritualer.

Idag anses denna åtskillnad artikel överdriven: relaterat till en kejsare eller ett imperium höghet plats knappast okänt inom kejsartidens introduktion.

Det romerska riket kontrollerade varenda dem hellenistiska länderna kring Medelhavet samt nästan bota detta keltiska västra europa. då imperiet delades upp inom numeriskt värde administrativa delar, Västrom samt Östrom, återspeglade detta skillnaden mellan dessa kulturella områden.

då en flertal "barbariska riken" skapade ur Västroms rester efter förbränning från många germanska stammar samt Odovakar avsatte den sista Västromerska kejsaren för att regera ovan Italien ägde den västra halvan från kejsardömet redan börjat förändras inom sin personlig riktning. Kyrkan ägde övertagit stora delar från administrationen samt den välgörenhet likt tidigare ägde ombesörjts från den sekulära regimen.

Den östra halvan, tillsammans med sitt centrum inom Konstantin den stores huvudstad Konstantinopel, förblev den romerska statens hjärta ända fram mot 1453 då detta likt återstod från detta Östromerska riket inkorporerades inom detta Osmanska riket.

Under utdragen tidsperiod besitter romerska titlar använts från många härskare vilket gjort krav vid för att härska ovan en imperium trots för att dessa härskare samt riken saknat kopplingar mot detta egentliga romerska riket.

Nämnvärda modell inkluderar frankerna, Tysk-romerska riket, detta inledande samt andra bulgariska imperiet, Ryska/Kiev dynastier (se Tsarer) samt Tyska riket (se Kaiser).

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Se även uppslagsorden romersk kejsare samt bysantinska kejsare.

Romarriket plats ifrån start bara ett stadsstat dock utvecklades mot en från världshistoriens mäktigaste riken.

Även efter för att riket blivit kejsardöme skulle detta bestå inom nästan 1500 kalenderår liksom rike samt många skulle förändras inom imperiet beneath tiden fram mot Västroms fall 476 e.Kr. samt ännu mer fram mot Östroms fall 1453 e.Kr.

Det romerska riket brukar sägas äga uppstått tillsammans detta styrelseskick vilket följde slaget nära Actium31 f.Kr..

Den romerska republikens institutioner inom Rom ägde dock förstörts beneath detta föregående seklet, samt Rom ägde inom praktiken styrts från enstaka despot sedan Sulla.

Principatet

[redigera | redigera wikitext]

Principatet varade 27 f.Kr.-284 e.Kr.

Augustus (31 f.Kr.–14 e.Kr.)

[redigera | redigera wikitext]

Under Augustus etablerades handelsförbindelser ända försvunnen mot Indien samt Kina.

Hans mandatperiod innebar flera varaktiga bedrifter såsom skulle anlända för att ett fåtal bestående effekt vid imperiet:

• Kejsartiteln, detta ärftliga ämbetet skapades.
• Lönenivån inom armén slogs fast. Den militära tjänstgöringstiden innebar på grund av detta romerska rikets armé detta sista steget försvunnen ifrån ett medborgararmé.
• Upprättandet från praetoriangardet vilket skulle anlända för att tillsätta samt avsätta kejsare beneath flera sekler.
• Expansionen drevs mot imperiets naturliga gränser samt dessa gränser kom för att bli bestående, tillsammans många små variationer beneath dem nästa 400 åren.
• En offentlig zon liksom stod fri ifrån maktstrukturen vilket omgav den romerska senaten skapades, vilket ledde mot för att senatens inflytande minskade tillsammans tiden.
• Lagarna lex Julia18 f.Kr.

  samt lex Papia Poppaea9 e.Kr. såsom belönade barnafödande samt bestraffade celibat.

• Spridandet från kulten kring den gudförklarade Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad ovan bota imperiet samt understödjandet från Augustus halvgudsstatus inom den östa, hellenistiska världen redan beneath hans livstid. Denna tradition fanns kvar då Konstantin den store dog samt han utsågs mot både romersk gud samt "den 13:e aposteln".

Den augustinska perioden innebar ett blomstring på grund av poesi, saga, staty samt arkitektur.

Tyvärr vet oss betydligt mindre angående den augustinska perioden än ifall den sena republiken. Titus Livius skrev visserligen sitt historieverk beneath den augustinska perioden samt detta täcker förvisso bota den romerska historien ända igen mot 9 f.Kr., dock bara koncis andrahandskällor finns kvar från den sektion från hans verk liksom berör den sena republiken samt den augustinska perioden.

Våra viktigaste primärkällor utgörs från Res Gestae Divi Augusti, Augustus hårt vinklade självbiografi; Historiae Romanae från Velleius Paterculus, en osammanhängande verk såsom fungerar likt enstaka tillförlitlig krönika; samt Controversiae samt Suasoriae från Seneca d.ä..

Även angående detta finns erhålla skrivna källor ifrån denna period finns detta desto fler diktverk, förordningar samt konstruktioner vilket ger värdefulla insikter inom den tidens dagligt liv.

Genom olika arkeologiska studier besitter man kunnat ett fåtal ett ganska klar foto från dem ekonomiska, sociala samt militära förhållandena beneath perioden.

Viktiga andrahandskällor liksom täcker perioden existerar Tacitus, Dio Cassius, Plutarchos samt Suetonius. JosefusIoudaike archaiologia existerar enstaka betydande källa på grund av upplysning ifall Judéen vilket blev enstaka provins beneath Augustus.

Julisk-Claudiska dynastin

[redigera | redigera wikitext]

Julisk-Claudiska dynastin existerar benämningen vid den ätt vilket utgjordes från dem fem inledande romerska kejsarna såsom tillhörde den julianska ätten, identisk ätt såsom Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad - Augustus, Tiberius, Caligula, Claudius samt Nero.

Kejsar Augustus adopterades från Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad, dock härstammade ifrån ätten.

Kejsartiden inleddes efter för att Octavianus (den blivande Augustus) besegrat Marcus Antonius samt Kleopatra inom den sista från enstaka utdragen rad inbördeskrig inom senrepublikens Rom. Octavianus fanns adoptivson mot skillnad ifrån sin adoptivfar fanns han noga tillsammans för att ej reta upp aristokratin inom senaten.

denne plats fast besluten för att enstaka gång till varenda utföra slut vid inbördeskrigen samt producera enstaka stadig statsmakt, samt han fanns övertygad ifall för att detta krävdes envälde till för att nå dit. Octavianus fanns dock väl medveten ifall för att namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad blivit mördad just till för att denne utropat sig mot diktator vid livstid samt ägde ambitioner vid för att bli monark.

Därför gick han många försiktigare fram än adoptivfadern samt knöt mer samt mer kraft mot sig på baksidan ett fasad från för att republiken levde kvar. ifrån samt tillsammans med tid 27 f.Kr. fanns hans officiella titel princeps, den främste medlemmen inom senaten. inom realiteten plats denne dock envåldshärskare samt blev ifrån samt tillsammans idag även benämnd Augustus, den upphöjde.

Kejsartiden ägde inletts.

För för att producera enstaka riktigt stadig stat genomförde Augustus en stort antal reformer till för att bringa ordning inom den tidigare kaotiska förvaltningen. dem viktigaste åtgärderna presenteras ovan. Augustus lyckades inom sina ambitioner samt dem kommande 200 år plats romarriket nästan förskonat ifrån inbördeskrig. Augustus genomförde även ett massiv ombyggnad från Rom, vars befolkning för tillfället plats omkring enstaka miljon mot antalet.

Utrikespolitiskt vidgades riket ytterligare tillsammans bl.a. erövringar från vilket likt för tillfället existerar södra Tyskland, Alpområdet samt dem ett fåtal landområden runt Medelhavet liksom dessförinnan ej kontrollerades från Rom. beneath kreditkort tidsperiod ockuperade man även läka området mellan Rhen samt Elbe dock tvingades dra sig igen efter för att armén drabbats från en mycket överväldigande nederlag mot germanska stammar tid 9 e.Kr.

Gränsen mellan romarriket samt Germanien kom sedan för att vandra utmed Rhen-Donau. på grund av för att säkra successionen adopterade Augustus Tiberius, likt efterträdde honom.

Tiberius blev kejsare kalenderår 14 samt denne skulle inneha kejsartiteln fram mot sin död tid 37. Tiberius saknade Augustus karisma dock fanns enstaka många skicklig administratör samt skicklig armé chef.

Inrikespolitiskt brottades han tillsammans stora familjeproblem då detta gällde tronföljden.

Den tänkte tronarvingen, brorsonen Germanicus dog tid 19. Tiberius personlig son Drusus d.y. blev idag tronarvinge dock dog kalenderår 23, troligen mördad. Germanicus änka Agrippina d.ä. blev landsförvisad efter ett konflikt tillsammans med Tiberius. mot slut blev detta Germanicus son, Caligula vilket efterträdde Tiberius.

Roms andre kejsare genomförde inga större erövringar utan satsade inom inledande grabb vid för att säkra rikets gränser mot Germanien.

Caligula, vilket plats kejsare år 37-41, hette egentligen Gajus Julius namn på en berömd romersk ledare eller en klassisk sallad Germanicus. Efter för att inledningsvis äga varit omtyckt bland såväl senatorer likt hos krigsmakten urartade hans styre samt denne skall äga gjort sig ansvarig mot otroliga grymheter.

Det var året då den sista romerska kejsaren, Romulus Augustulus, avsattes av den germanske krigsherren Odoaker

han spenderade även gigantiska summor vid lyxliv samt diverse olika spektakel inom rikets huvudstad. Hans livsstil likt inom mångt samt många liknande dem österländska monarkernas retade flera senatsmedlemmar liksom kvar ägde enstaka illusion från för att republiken levde kvar. Efter flera misslyckade mordförsök blev dödad Caligula mot slut från officerare inom praetoriangardet, kejsarens livvakt.

Claudius (regerade 41-54) blev romarrikets fjärde kejsare. Claudius fullständiga namn fanns Tiberius Claudius Nero Germanicus samt han plats dotterson mot Marcus Antonius.

Det lönar sig att läsa allmänna och historiska uppslagsverk om man vill ha reda på mer om de stora dragen i Roms utveckling

Claudius fanns likt ung sjuklig samt ägde bekymmer tillsammans med för att han stammade då denne pratade. Trots för att denne inte någonsin plats tänkt likt kejsare upphöjde praetoriangardet honom mot kejsare efter för att Caligula mördats.

Claudius visade sig emellertid artikel enstaka handlingskraftig regent. denne omdanade samt effektiviserade förvaltningen samt även utrikespolitiskt fanns denne lyckad.

Det symboliska året 476 e

beneath Claudius mandatperiod införlivades flera nya provinser inom riket, tid 43 genomfördes även ett invasion från brittiska öarna samt några kalenderår senare sträckte sig romarriket ända upp mot nuvarande Skottland.

Claudius fanns sedan tid 49 gift tillsammans Agrippina d.y. Vissa källor hävdar för att denna kalenderår 54 lät giftmörda sin man till för att säkra tronföljden åt sin son Nero.

detta existerar dock möjligt för att Claudius dog enstaka naturlig död.

Nero (regerade 54-68) blev den siste kejsaren inom den julisk-claudiska dynastin. Nero adopterades från Claudius samt förlovade sig tillsammans adoptivfaderns dotter Octavia, vilket Claudius ägde fått inom en tidigare äktenskap. Neros mor, Agrippina d.y., lyckades övertala Claudius för att utse Nero mot sin person som följer efter någon i en position eller roll inom stället på grund av sin personlig son, Britannicus.

Trots detta lät Nero mörda sin mor kalenderår 59. Britannicus ägde mördats redan kalenderår 55.

Neros mandatperiod präglades från motsättningar tillsammans senaten, samt nära flera tillfällen utfördes utrensningar från verkliga alternativt inbillade fiender inom senatsaristokratin. tid 64 genomförde han dem inledande organiserade förföljelserna från kristna.

ett massiv brand inom Rom blev formell orsak mot förföljelserna såsom kostade flera kristna existensen. Nero byggde efter branden en stor byggnad för kungligheter vid Esquilinen. Palatset fanns gigantiskt - 50,6 hektar stort - tillsammans med bland annat ett 37 meter upphöjd staty vid Nero egen. Konflikterna tillsammans senaten fortsatte samt blev akut kalenderår 68.

Romerska riket, även kallat romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom, var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa

Efter för att senaten förklarat kejsaren artikel fiende mot detta romerska människor valde denne för att begå självmord.

Fyrkejsaråret 68–69

[redigera | redigera wikitext]

Efter Neros död samt revolten mot honom följde enstaka orolig period år 68–69 likt förmå liknas nära inbördeskrig innan den Flaviska dynastin inleddes.

Galba blev Neros person som följer efter någon i en position eller roll kalenderår 68 dock redan tid 69 dödades han från sina egna vakter vid beställning från Otho likt inom revolten mot Nero fanns lojal. Senaten godkände Otho vilket kejsare då denne inom motsats mot Galba ej fanns lika allierad tillsammans med militären. Vitellius, såsom fanns legat inom Germania, tågade dock mot Rom samt dödade Otho tid 69.

dock även denne kunde ej nå stabilitet inom riket trots senatens stöd. Vespasianus ledde beneath denna tidsperiod belägringen från Jerusalem, dock han gav inom stället sin son Titus detta uppgift, samt denne lyckades vinna en stöt mot Vitellius samt tog makten.

Flaviska dynastin

[redigera | redigera wikitext]

Vespasianus tog makten tid 69.

denne plats den förste inom Flaviska dynastin, liksom även innefattade hans söner Titus samt Domitianus. Hans styre byggde vid ledning samt disciplin samt denne lyckades göra stabil riket. denne slog ner enstaka revolt inom Gallien (Frankrike) samt hans son Titus erövrade Jerusalem samt förstörde staden, varpå ett legat fick ta ovan styret inom området.

Vespasianus förstärkte avgränsningar genom för att utföra dessa områden beroende från Rom. han förde ett stram finanspolitik samt genom avgift kunde han ett fåtal enstaka stadig finans. han uppförde detta berömda Colosseum.

År 79 dog Vespasianus samt lämnade ovan makten mot sin son Titus. Trots sin korta period liksom kejsare blev han enstaka från dem maximalt populära.

beneath hans period likt regent inträffade flera katastrofer, bland annat förstördes Pompeji samt Herculaneum genom utbrottet ifrån vulkanen Vesuvius inom Neapelbukten. Några månader senare förstördes viktiga byggande inom Rom, bland annat Capitolium, Pantheon samt Agrippas bad, från ett brand. Titus uppförde nya byggnader, bland annat amfiteatrar.

År 81 dog Titus samt eftersom han ej ägde någon son fick hans broder Domitianus tronen. Domitianus försökte öka moralen inom landet genom bekämpa korruption samt prostitution. dem gamla gudatemplen återuppfördes samt andra religioner förtrycktes. denne insisterade vid för att bli hälsad Dominus et Deus ("herre samt gud").

Kr

kalenderår 93 lät denne avrätta kristna; detta äger sagts för att hans syskonbarn Flavius Clemens fanns bland dem. tid 96 blev dödad han.

Fem goda kejsare

[redigera | redigera wikitext]

De kejsare såsom härskade 96-180 besitter blivit kända likt dem fem goda kejsarna. Dessa fanns ej närmare släkt tillsammans med varandra, utan ägde samtliga adopterats från sina föregångare, samt kallas därför även adoptivkejsarna.

Nerva tog ovan efter Domitianus kalenderår 96. han blev vald från senaten. Militären fanns otillfredsställd eftersom den uppskattade den kraft dem fått beneath den flaviska dynastin. Nervas period likt kejsare blev kreditkort. denne valde egen Trajanus likt sin person som följer efter någon i en position eller roll.

Trajanus fick kalenderår 98 makten från Nerva.

Trajanus erövrade Dakien (Rumänien) norr angående vattendrag Donau samt utvidgade gränsen österut var han erövrade Armenien, Assyrien samt Mesopotamien. enstaka revolt inom Afrika tid 115 gjorde för att han tvingades åter mot Rom ifrån kriget inom öster. han dog vid väg mot Rom inom Kilikien kalenderår 117.

Hadrianus kom mot makten tid 117 samt behöll den fram mot sin död tid 138.

beneath hans period förändrades Roms utrikespolitik. han övergav utvidgningstanken samt börja tänka mera vid försvar samt fred. han eftersträvade naturliga gränser inom riket, liksom mot modell floder samt en stor naturlig upphöjning av jordens yta.

inom mellersta Britannia (England samt Skottland), var detta ej fanns naturlig gräns, byggde han enstaka mur, vilket utgjorde rikets gräns mot norr. denne lämnade även områden mer alternativt mindre frivilligt till för att nå dem naturliga gränser likt plats lätta för att försvara samt därmed ej behövde lika många trupper.

från denna anledning lämnade denne bland annat norra Dakien tid 118.

Antoninus Pius fick makten kalenderår 138 från Hadrianus, vilket denne plats rådgivare åt. Antoninus Pius starka sidor fanns rättsväsen samt ledning. denne undvek konflikt, såsom han ansåg fanns kostsamt. inom stället satsade denne vid för att utveckla städer såsom Rom, Ostia, Lanuvium, Tarquinia, Lorium, Antinum, Terraccina, Capua samt Puteoli.

Efter enstaka tids sjukdom dog han den 7 mars kalenderår 161 inom staden Lorium.

Marcus Aurelius tog makten tid 161. Riket fanns inom massiv bekymmer beneath hans period. Bland annat bröt pesten ut inom östra delen från riket. denne tvingades även ut inom konflikt. Marcus Aurelius dog inom Vindobona (nuvarande Wien) tid 180 beneath fälttåget mot markomannerna, dock ej inom strid.

Commodus

[redigera | redigera wikitext]

Commodus fick makten tid 180 efter sin far Marcus Aurelius. han plats ett grym tyrann (av dem romerska kejsarna anses endast Nero samt Caligula äga varit värre än honom), likt ej fanns speciellt intresserad från för att regera riket. denne anordnade gladiatorspel samt ordnande festivaler samt fester, medan rikets vetenskapen om resurserhandel och finans föröddes.

Trots hans försök för att utföra sig populär tillsammans med gladiatorspel kom människor hata honom till hans hårda lagar. han kom senare för att mördas tid 192; då ägde redan en flertal mordförsök gjorts mot honom.

Severiska dynastin

[redigera | redigera wikitext]

Kejsare från den severiska ätten.

Dominatet

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Dominatet varade 284 e.Kr.–305 e.Kr.

Tetrarkin

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Tetrarki

Tetrarki fanns den romerskaregeringsform tillsammans fyra kejsare såsom Diocletianus införde kalenderår 293 samt såsom satte punkt till den romerska krisen beneath 200-talet.

Tetrarkin varade fram mot tid 312 (slaget nära Pons Mulvius) alternativt 313 (ediktet inom Milano) dock upplöstes ej formellt förrän tid 324, då Konstantin gjorde sig mot isolerad romersk kejsare.

Hur det än är med myter och mentaliteter så blev romarnas militära kapacitet oerhört stor

Österns ökade betydelse

[redigera | redigera wikitext]

Konstantin den store

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Konstantin den store

Konstantin anses artikel den möjligen viktigaste gestalten inom detta senantika romarriket. tid 306 utropades Konstantin mot kejsare från faderns trupper.

Riket plats dock delat mellan flera kejsare. dem nästa år utbröt maktkamp mellan kejsarna Galerius, Severus II, Maximinus Daia, Maximianus samt Licinius. Konstantin besegrade Maxentius nära Pons Milvius utanför Rom tid 312. nästa tid möttes Konstantin samt Licinius inom Milano samt delade upp riket mellan sig. Läget plats dock spänt mellan dem samt 324 besegrade Konstantin Licinius inom ett serie stöt samt blev kejsare ovan bota detta romerska riket.

Under år 324–330 lät Konstantin bygga Konstantinopel nära Bosporen, (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos) samt flyttade tid 330 bota rikets ledning dit. Detta fanns ej en ogenomtänkt beslut. Den nya huvudstaden plats betydligt förbättrad konstruerad ur en defensivt perspektiv tillsammans med stora samt mäktiga stadsmurar samt försvarsverk. Konstantinopel fanns även placerad strategiskt nära Bosporen samt dem handelsvägar såsom gick igenom den samt fanns närmare frontlinjerna mot Romarrikets då sanna rival - detta Sasanidiska riket.

för att placera huvudstaden närmare frontlinjerna innebar för att viktiga aviseringar snabbare kunde nå kejsaren samt kejsardömets ledning. Bytet från huvudstad plats en steg vid vägen mot ett permanent delning från riket inom numeriskt värde administrativa delar, dock inom princip självständiga stater, - Västrom samt Östrom.

Den slutliga delningen skedde tid 395.

Julianus samt Jovianus

[redigera | redigera wikitext]

Valentinianus

[redigera | redigera wikitext]

Valentinianus inom kalenderår 364–375

Slaget nära Adrianopel

[redigera | redigera wikitext]

I slaget nära Adrianopel 9 augusti 378 besegrades romerska legioner från västgoternas rytteri, medan den romerska legionen plats slut såsom offensivt instrument, ett incident likt på grund av många utdragen period etablerade rytteriet såsom detta viktigaste truppslaget.

Theodosius

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Theodosius I

Theodosius inom (den store) (född kalenderår 346, död 395) föddes inom Spanien samt fanns ett från dem viktigaste gestalterna inom detta senantika romarriket.

Efter för att kejsar Valens stupat inom strid tillsammans med västgoter nära Adrianopel tid 378 utnämnde dennes person som följer efter någon i en position eller roll Gratianus Theodosius mot medkejsare kalenderår 379, tillsammans med särskilt ansvar till för att reda upp situationen tillsammans med Ostrogoterna.

Dessa besegrades dock blev återigen foederati (bundsförvanter) samt fick bosätta sig vid Balkan. Dessa skulle dock avbryta upp igen vid 390-talet samt inleda enstaka flera decennier utdragen plundringsvåg vid Balkan innan dem slog sig ner inom Italien. Teodosius samt hans person som följer efter någon i en position eller roll fanns oförmögna för att stoppa Ostrogoternas framfart.

Gratius blev dödad kalenderår 383 varpå inbördeskrig bröt ut.

Det fanns inga järnvägar, inga lastbilar, inte vår tids stora lastfartyg och inga kylrum eller frysboxar som kunde hålla maten färsk

Theodosius inom avgick därför småningom tillsammans med segern samt regerade isolerad riket fram tills han dog inom Mediolanum tid 395. Dessförinnan ägde han kalenderår 394 besegrat härmästaren Arbogastes inom en nytt inbördeskrig.

År 380 införde Theodosius kristendomen liksom statsreligion inom all riket samt avskaffade inom start från 390-talet den religionsfrihet liksom rått sedan Konstantin den stores period.

dem gamla religionerna levde dock kvar, trots för att kristendomen plats den enda tillåtna tro.

Efter Theodosius död delades riket ånyo mellan hans söner, Honorius samt Arcadius, ett incident vilket brukar utses mot den definitiva delningen från romarriket inom numeriskt värde inom princip självständiga riken - Östrom samt Västrom. Theodosius blev den siste kejsare liksom regerade ovan kurera romarriket.

Delningen blev därefter permanent.

Västrom samt Östrom

[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Västrom samt Östrom

Vid delningen följdes den västliga samt östliga delning liksom genomförts periodvis förut. Honorius ärvde Västrom samt Arcadius ärvde Östrom. Dessa plats snarare administrativa indelningar än separata samt självständiga stater även angående dem oftast betraktas vilket enstaka massiv splittring från kejsardömet samt slutet vid den stat vilket varat sedan 27 f.Kr.

inom verkligehet sågs den splittring likt skedde 395 vid ungefär identisk sätt såsom detta likt skett nära varenda tidigare splittringar (bl.a. tetrarkin) samt bör ej ses vilket kejsardömets egentliga slut. Kejsardömet fortsatte såsom numeriskt värde separata, dock sammanlänkade, administrativa indelningar fram tills Västroms fall 476 då Östrom återstod vilket detta enda romerska kejsardömet.

Efter 476 benämns Östrom ofta inom traditionell historieskrivning liksom detta bysantinska riket på grund av för att skilja vid antikens romerska rike samt den medeltida stat såsom kom för att växa fram ur dess kvarvarande delar.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]