Varför används resistorer inom el
Den tyske fysikern Georg Simon Ohm presenterade sin lag 1827, vilken beskriver relationen mellan de tre grundläggande elektriska egenskaperna: spänning, ström och resistansResistor
| Den denna plats artikeln besitter källhänvisningar, dock eftersom detta saknas fotnoter existerar detta svårt för att att fatta beslut eller bestämma något vilken arbetsuppgift vilket existerar hämtad plats. (2023-11) Hjälp gärna mot tillsammans med för att redigera artikeln, alternativt diskutera saken vid diskussionssidan. |
En resistor, även kallad motstånd, existerar enstaka passiv elektronisk komponent likt utgör en hinder på grund av elektronernas rörelse inom en elektriskt fält. Dess resistans existerar en mått vid storleken från detta hinder samt beräknas vilket kvoten mellan spänning samt ström i enlighet med Ohms team.
Resistorn existerar ett från dem vanligaste komponenterna inom elektriska kretsar. Konstruktionen består från enstaka oftast isolerad lekamen tillsammans med anslutningar, var innehållet existerar en motståndselement, tillverkat från en ämne tillsammans känd resistivitet (ρ), inom struktur från enstaka stav, en rör, folie, ytskikt alternativt tråd tillsammans med viss längd (l) samt area (A).
Detta beskrivs i enlighet med
Enheten på grund av resistans existerar ohm (Ω).
Resistansen mäts i ohm som betecknas med grekiska bokstaven omega (Ω)Motstånd såsom kunna anses oberoende från ström, spänning samt yttre faktorer, mot modell temperatur alternativt ljus, kallas till "linjära motstånd" alternativt bara "motstånd". ifall resistansen varierar tillsammans med ström, spänning alternativt yttre faktorer benämns komponenten till "olinjärt motstånd", alternativt tillsammans en namn vilket anger vad motståndet existerar beroende från.
På bas från brus inom resistorer utsätts den meddelande likt transporteras genom motståndet till distorsion. Termiskt brus samt strömbrus samt dessas spänningsberoenden förorsakar störningar liksom inom vissa applikationer behöver iakttas.
En ideal resistor saknar induktans samt kapacitans.
En resistor, även kallad motstånd, är en passiv elektronisk komponent som utgör ett hinder för elektronernas rörelse i ett elektriskt fältvarenda autentisk resistor besitter dock enstaka viss impedans vilket ger ett frekvensberoende signalöverföring. på grund av enstaka lätt tråd existerar den karaktäristiska impedansen
där existerar induktansen samt kapacitansen.
Om en motstånd kyls ned mot absoluta nollpunkten, kommer till vissa ämnen detta elektriska motståndet för att upphöra (supraledning).
Olika typer från resistorer
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika typer från resistorer.
Vi kommer att stifta bekantskap med storheterna spänning, ström, resistans och effektdem flesta besitter enstaka konstant resistans samt kallas därför fasta resistorer. andra äger ett resistans vilket kunna varieras, mot modell skjut- samt vridresistorer, samt kallas därför variabla resistorer. Reglaget till för att ställa in volymen vid enstaka radio existerar enstaka typ från vridresistor.
då volymkontrollen vrids, reducerar alternativt ökar resistansen inom ett krets liksom reglerar ljudstyrkan.
Märkningsscheman till resistorer
[redigera | redigera wikitext]Linjära motstånd äger märkningsscheman, i enlighet med vilka komponentvärden anges tillsammans färgband.
Schema tillsammans med fyra band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet (multiplikator) | Fjärde bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema tillsammans med fem band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) | Femte bandet (tolerans) |
|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | |
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | |
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | |||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | |||
| Ingen | ±20% (M) |
Schema tillsammans med sex band
[redigera | redigera wikitext]| Färg | Första bandet | Andra bandet | Tredje bandet | Fjärde bandet (multiplikator) | Femte bandet (tolerans) | Temp.
Koefficient |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Svart | 0 | 0 | 0 | ×100 | ||
| Brun | 1 | 1 | 1 | ×101 | ±1% (F) | 100 ppm |
| Röd | 2 | 2 | 2 | ×102 | ±2% (G) | 50 ppm |
| Orange | 3 | 3 | 3 | ×103 | 15 ppm | |
| Gul | 4 | 4 | 4 | ×104 | 25 ppm | |
| Grön | 5 | 5 | 5 | ×105 | ±0,5% (D) | |
| Blå | 6 | 6 | 6 | ×106 | ±0,25% (C) | |
| Violett | 7 | 7 | 7 | ×107 | ±0,1% (B) | |
| Grå | 8 | 8 | 8 | ×108 | ±0,05% (A) | |
| Vit | 9 | 9 | 9 | ×109 | ||
| Guld | ×10-1 | ±5% (J) | ||||
| Silver | ×10-2 | ±10% (K) | ||||
| Ingen | ±20% (M) |