Epidemiologi av demens i österrike

Anders @

Professor emeritus i geriatrisk allmän­medicin nära Karolinska institutet

The alarming estimates of increasing numbers of people living with dementia worldwide, especially in lower income settings, cannot be ignored.

Left unaddressed, such an increase would significantly undermine social and economic development globally.

[Skattningarna från en ökande antal människor likt lever tillsammans med demens ovan all världen, särskilt i låginkomstmiljöer, existerar alarmerande samt förmå ej ignoreras. angående ökningen ej hanteras kunna den avsevärt undergräva den globala sociala samt ekonomiska utvecklingen.]

Med dessa mening i inledningen mot rapporten Global ställning eller tillstånd report on the public response to dementia, liksom Världshälsoorganisationen WHO presenterade den 2 september inom tid, markerar WHO:s generaldirektör Tedros Adhanom Ghebre­yesus betydelsen från demenssjukdomarna ur en internationellt perspektiv.

Annars förknippar nog dem flesta WHO:s globala jobb tillsammans epidemier samt pandemier, speciellt inom dessa tider tillsammans covid, ebola tillsammans med mera.

WHO äger dock sedan flera tid en pågående samt många grundlig jobb kring sålunda kallade non-communicable diseases, NCD, detta önskar yttra icke smittsamma sjukdomar, samt mentala åkommor. Dessa sjukdomar orsakar cirka 70 andel från samtliga dödsfall inom världen. Hit hör hjärt-kärlsjukdomar, cancer, lungsjukdomar (konsekevenser från tobaksbruk) tillsammans med mera, dock även dem sjukdomar liksom drabbar hjärnan, mot modell psykiska sjukdomar samt demenssjukdomar.

WHO:s sysselsättning tillsammans med demens existerar ej nytt.

kom rapporten Dementia – a public health priority, såsom brukar betraktas liksom ett positionsmarkering från demenssjukdomarnas globala innebörd, hölls enstaka möte vid ministernivå inom Geneve, vid WHO:s årliga hälso- samt sjukvårdskonferens sjösattes enstaka Global action plan ifall demenssjukdomar samt kom riktlinjer till riskreduktion från demenssjukdomar, var bland andra Sverigebaserade professor Miia Kivipelto spelade ett kritisk roll.

I sitt demensarbete samarbetar även WHO, liksom inom många annat, tillsammans med Institute for health metrics and evaluation, IHME, inom Seattle, USA, var bland andra Bill Gates existerar enstaka betydelsefull finansiär.

Den idag aktuella rapporten ingår inom WHO:s globala aktionsplan ifall demens samt existerar även enstaka sektion från WHO-projektet Global dementia observatory, GDO, liksom existerar ett många grundlig samt målinriktad global faktainsamling angående demenssjukdom, demenssjuka personer samt demensvård.

Tidigare WHO-rapporter besitter nämligen demonstrerat för att detta saknas oerhört många uppgifter kring demens ur en internationellt perspektiv.

oss inom land möjligen upplever för att detta saknas mycken insikt, dock detta detta existerar inget jämfört tillsammans med situationen inom dem flesta låg- samt medel­inkomstländer.

Rapporten besitter, liksom således många annat, tyvärr kommit inom skuggan från WHO:s covidarbete, dock existerar likväl en påverkan från en många grundlig internationellt samarbete.

vilket visar den då?

Antalet demenssjuka inom världen – denna plats definierat vilket WHO:s medlemsländer – plats kalenderår cirka 55 miljoner personer. detta motsvarar cirka sex andel från personer 60 kalenderår samt äldre samt cirka åtta andel från gruppen 65 kalenderår samt äldre. dem flesta, cirka 61 andel, bor inom låg- samt medelinkomstländer.

tid besitter antalet, i enlighet med WHO:s prognoser, ökat mot 78 miljoner samt tid mot miljoner. Andelen från dem demenssjuka såsom bor inom låg- samt medelinkomstländerna kommer för att öka mot 70 andel kalenderår

År beräknades dem globala samhälleliga kostnaderna på grund av demenssjukdomar mot 1,3 tusen miljarder dollar.

detta existerar ett många upphöjd summa, inom identisk storleksordning likt Mexicos kurera BNP samt numeriskt värde samt ett halv gånger mer än Sveriges. Cirka 74 andel från kostnaderna finns inom världens höginkomstländer, tillsammans med 39 andel från dem demenssjuka.

Cirka hälften från dem globala kostnaderna utgörs från detta ekonomiska värde vilket satts vid den obetalda informella vården – insatser från anhöriga, vänner, grannar tillsammans med mera – tillsammans med en klart förhållande mot ländernas inkomstnivå: I låg­inkomstländerna utgör den informella vården cirka 85 andel från dem samhälleliga kostnaderna, i höginkomstländerna cirka 44 procent.

SVENSK MEDVERKAN

Att enbart värdera den formella vården monetärt kunna tyckas artikel trångsynt.

Därför gjordes även enstaka skattning från omfattningen från den informella vården: cirka 90 miljarder timmar per tid inom ADL-stöd (aktiviteter inom dagliga livet). detta motsvarar cirka 45 miljoner heltidsarbetande.

denna plats inbegreps både därför kallad grundläggande ADL (på- samt avklädning, ätförmåga, hygien, toalettbesök, förflyttning tillsammans med mera) samt instrumentell ADL (mer komplexa aktiviteter vilket för att laga föda, förvärv, sköta sin vetenskapen om resurserhandel och finans tillsammans med mera).

Cirka 70 andel från den informella vården utförs från kvinnor.

inom höginkomstländer utförs många från den informella vården från äkta par, dock inom låg- samt medelinkomstländer utförs merparten från döttrar samt svärdöttrar. Detta existerar inom samt till sig utmärkt till dem demenssjuka, dock detta existerar även ett kvinnofälla liksom hindrar kvinnor för att utbilda sig, anlända ut vid arbetsmarknaden samt producera sig en ekonomiskt oberoende.

Rapporten tar även upp riskfaktorer på grund av demenssjukdomar samt i vilken utsträckning sådana existerar påverk­bara: hjärt-kärlsjukdomar, kroppslig passivitet, undernäring, tobak, diabetes, nedstämdhet tillsammans mera.

Baserat vid studier såsom bland annat publicerats i den vetenskapliga tidskriften Lancet bedömer man för att ungefär 40 andel från demensförekomsten existerar potentiellt påverkbar.

Andra viktiga områden liksom tas upp inom WHO-rapporten existerar förbättrat anhörigstöd, minskat stigma kring demenssjukdomar samt behov från forskningsresurser.

Den låga andelen liksom utreds samt får ett demensdiagnos existerar bekymmersam. Mindre än hälften från länderna vilket rapporterar mot GDO kunna ange andelen från dem demenssjuka liksom fått enstaka bedömning. i enlighet med Alzheimer&#;s disease internationals World alzheimer report existerar cirka numeriskt värde tredjedelar från världens demenssjuka odiagnostiserade, samt dem flesta från dessa personer bor inom låg-och medelinkomstländer.

Rapporten betonar för att varenda länder bör äga enstaka handlingsplan ifall demenssjukdomar samt enstaka uppsättning indikatorer på grund av demensvård.

I Sverige samt andra höginkomstländer existerar oss bekymrade till hur oss bör finansiera mot modell långtidsboende på grund av demenssjuka (i landet motsvarande särskilt boende), medan låg- samt medel­inkomstländernas prov (förutom finansieringen) existerar för att dem i mycket saknar enstaka infrastruktur på grund av demensvård – ej enbart långtidsvård utan hemtjänst, dagverksamhet, anhörigstöd, utredningskapacitet samt därför vidare.

REFERENSER