Vilka maktmedel används i en diktatur

En diktatur (av latindictatura, " existerar enstaka diktatorsämbete; samt enstaka diktators auktoritet samt myndighet") existerar ett stat såsom styrs totalitärt alternativt auktoritärt, kontrollerad från ett diktator alternativt enstaka mindre krets människor, vilket ej behöver ta hänsyn mot befolkningsmajoritetens önskningar inom allmänna omröstning.

Diktaturen kännetecknas från maktkoncentration, dock mot skillnad ifrån absolutism, envälde samt tyranni betraktas diktaturen inom regel vilket provisorisk.

• Vilka maktmedel kan användas i en demokrati respektive i en diktatur? Hur och varför används dessa? • Vilka möjligheter respektive svårigheter har människor att påverka

Ofta uppstår diktaturen inom sönderfallande demokratier var man samlat makten mot ett små samling, samt upphäver den personliga friheten.^[1] dock framförallt besitter nästan samtliga kommunistiska stater genom historien varit synonymt tillsammans med diktaturer, var giltiga demokratiska omröstning lyst tillsammans sin frånvaro samt enstaka maktelit hållit sig fast inom decennier.

Diktaturer hamnar nästan ständigt längst bort ner inom demokratiindexet (en rankning vilket skapas från brittiska tidningen The Economist ett gång per år).^[2]

Diktaturen inom den romerskarepubliken

[redigera | redigera wikitext]

"I tider från bekymmer alternativt fara till staten meddelade den romerska senaten en senatus consultum liksom överlämnades mot konsulerna.

Detta innebar enstaka riktig på grund av konsulerna för att utnämna enstaka diktator på grund av ett period från 6 månader."

Den romerska diktatorn ägde fullständiga befogenheter för att avgöra ovan den romerska staten beneath sin mandatperiod, dock tillsammans med en viktigt undantag; denne fick ej besluta ovan dem allmänna medlen.

Mellan 501 f.Kr. samt 44 f.Kr.

utsågs sammanlagt 88 diktatorer. dem legitimerades tillsammans med för att diktatorn temporärt utsågs till för att återställa ordningen inom riket, samt diktaturen plats på det sättet en provisorium, mot skillnad ifrån ett monarki såsom existerar vid livstid.

Diktaturens moderna innebörd

[redigera | redigera wikitext]

Diktatur existerar inom ordboksrelaterad fras detsamma likt statsmakt utövad från enstaka diktator.

inom sin moderna innebörd innefattar diktaturen även statsmakt från en totalitärt alternativt auktoritärt kollektiv, såsom exempelvis ett militärjunta alternativt politbyrå. detta poängteras ofta för att ytterst erhålla länder någonsin äger dominerats från ett enda individ, samt även dem mer strikta diktaturer existerar beroende från en folkligt stöd, ifall än passivt.

Dessa två statsskick kan i sin tur kombineras med inslag av både demokrati och diktatur vilket påverkar den grad av makt som statschefen får

Diktaturen anses, framför allt i enlighet med enstaka liberaldiskurs, likt demokratins motsats. detta existerar även vanligt för att likställa diktaturen tillsammans med polisstaten, detta önskar yttra samhällsförhållanden tillsammans med kraftfull repression ifrån myndigheternas blad. Definitionsmässigt existerar detta dock ej nödvändigt till för att diktatur bör anses föreligga, medan (vissa) inskränkningar från yttrandefrihet, demonstrationsfrihet samt näringsfrihet förekommer även inom demokratiska stater, varför gränsen anses flytande.

Somliga diktatorer äger åtnjutit en sådant folkligt stöd för att mer grundlig repression ej varit viktig på grund av dem inom avsikt för att behålla makten; andra besitter använt sig från mindre samt mer informella våldsmetoder, t.ex. António dem Oliveira Salazar inom Portugal samt den långlivade militärdiktaturen inom Brasilien ifrån 1960- mot 1980-talet, samt flera stater inom Östblocket.

inom sin mera inskränkta fras existerar diktaturen enstaka stat var fria, allmänna samt lika omröstning från politiska beslutsfattare ej förekommer alternativt fungerar liksom avsett. Inslagen från repression existerar alltså däremot ej oväsentliga. enstaka diktatorisk diktaturs kännetecken existerar enstaka obegränsad statsmakt tillsammans med ett diktatorisk repession från befolkningen tillsammans militära, polisiära samt administrativa medel, vari ingår övervakning, inspärrning samt tortyr samt huvud, samhällelig övervakning från varenda landets tillgångar.

Det finns två statsskick att välja mellan: monarki och republik

en typexempel vid enstaka sådan diktatur fanns Sovjetuniounen dock även George Orwells långnovell "1984" tillsammans detta berömda uttrycket "En tramp liksom trampar vid en människoansikte."^[3]

Partidiktatur

[redigera | redigera wikitext]

En partidiktatur existerar ett beteckning vid stater vilka endast tillåter en område inom maktställning, samt existerar tämligen synonymt tillsammans enpartistat.

enstaka därför kallad kommunistisk partidiktatur äger exempelvis typexemplet Sovjetunionen, inom samt tillsammans dess bildande 1922.^[4][5]

I spåren efter partidiktaturernas bildande kom blodig eller täckt med blod utrensningar, inom synnerhet oliktänkande människor inom Bulgarien, Ungern samt Tjeckoslovakien fick sätta existensen till.^[13]

Militärdiktatur

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka militärdiktatur kontrolleras makten ofta från ett team officerare.

Denna samling kallas ofta på grund av militärjunta alternativt bara junta. Historiskt sett därför besitter dem flesta militärdiktaturerna funnits inom Latinamerika, dock besitter även förekommit inom länder likt mot modell Pakistan, Myanmar, Portugal, Grekland, Italien, Spanien samt Algeriet, Kongo-Kinshasa samt ett sektion övriga länder inom Afrika.

Militärdiktaturer kunna existera både motsats till vänster samt vänster vid den politiska skalan.

Diktaturens effekter

[redigera | redigera wikitext]

Det existerar, vilket ovan sagts, ej ständigt sålunda för att enstaka diktatur existerar enstaka polisstat.

Då är vi inne på hur landet styrs - dess styrelseskick

enstaka diktatur tenderar dock inom allmänhet för att närma sig liknande samhällsförhållanden liksom sammanfattningsvis är kapabel beskrivas som:

1. Ingen rättssäkerhet
2. Inga operativ demokratiska strukturer
3. Ju längre ett diktator dominerar, desto större existerar risken till för att enstaka personkult uppkommer.
4. Enligt Rummels team existerar detta ett avgörande fara för att invånarna mördas från regeringen
5. Det föreligger ett större fara till konflikt än inom icke-diktatur.
6. Sannolikt existerar den ekonomiska utvecklingen sämre än inom enstaka icke-diktatur.

De ovan angivna premisserna kunna användas till för att visa för att världens stater allmänt före parlamentarismens genombrott ej fanns diktaturer, eftersom detta var ofta fanns rättssäkerhet samt vissa operativ demokratiska strukturer.

I moderna diktaturer vilket uppstod beneath 1900-talet fanns detta vanligt för att diktaturerna ägde drag från demokrati, mot modell inom struktur från omröstning, samt regimerna menade sig inom flera fall företräda människor mot förtryck, således likt inom Östblocket samt Kuba. inom samt tillsammans med för att dessa stater ej tillät motstånd, uppfylls dock ej kriterierna vid allmänna samt fria omröstning.

mot skillnad ifrån absolutism fanns diktaturerna officiellt proklamerade såsom tillfälliga, beneath detta för att regeringen skulle producera folkstyre, vilket inom detta fall äger enstaka ytterligare innebörd än till liberaler.^[14]

Marknadsdiktatur

[redigera | redigera wikitext]

Begreppet marknadsdiktatur används ibland^[15][16][17] på grund av för att förklara enstaka totalitär kapitalism, var marknadskrafterna helt dominerar samhällslivet, ekonomin samt politiken.

inom ordboksrelaterad fras existerar detta ej ett typ från diktatur.

Detta fördjupningsarbete handlar om vilka maktmedel och påverkansmöjligheter som finns i en demokrati respektive en diktatur, samt hur och varför dessa används

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Bilder & media

Citat

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• Karvonen, Lauri, Diktatur, angående ofrihetens politiska system, SNS Förlag 2008, ISBN 978-91-85695-43-0
• Petersen, Kai, När Hände Vad, Bokförlaget Forum AB, huvudstaden 1983.
  Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten

  ISBN 91-37-08214-0.

• Bonniers Världshistoria, Den tudelade världen, Förstelektor Ole Kristian Grimnes, grupp 18, ISBN 91-34-50111-8.
• Almqvist & Wiksell Förlag AB: "Lilla Focus". Stockholm.
• Tingsten, Herbert, Demokratiens problem, Bokförlaget Aldus/Bonniers huvudstaden 1963.
• Bokia: "Illustrerad Världshistoria".

  Svenska utgåvan 2006. ISBN 1-4054-8220-6, ISBN 978-1-4054-8220-2

• Thomson, David, "Världshistoria 1914-1961", Bonniers bokförlag, Stockholm