Stad i turkiet på b
Istanbul
- För den svenska filmen tillsammans med identisk namn ifrån 1989, titta Istanbul (film).
Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska: İstanbul, grekiska: ΚωνσταντινούπολιςKonstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) existerar Turkiets största tätort samt existerar belägen nära Bosporen samt Marmarasjön vid gränsen mellan Europa samt Asien.
Istanbuls storstadskommun (İstanbul Büyükşehir Belediyesi) täcker numera läka Istanbuls provins samt existerar efter enstaka byråkratisk omorganisation 2008 indelad inom 39 distrikt.[3] Folkmängden uppgick mot 13,8 miljoner invånare inom slutet från 2012 vid enstaka yta från 5 343 kvadratkilometer. från dessa bodde cirka 60 andel vid den europeiska sidan samt 40 andel vid den asiatiska sidan.[2]
Istanbul existerar Turkiets kulturella samt ekonomiska centrum, trots för att Ankara existerar huvudstaden.
Staden plats europeisk kulturhuvudstad2010 tillsammans tillsammans med städerna Pécs samt Ruhrområdet.
Istanbul grundades från greker vid 600-talet f.Kr. vilket Byzantion; såsom Nova Roma alternativt Konstantinopel fanns den senare huvudstaden inom Romarriket samt Bysantinska riket (Östrom) ifrån 330 fram mot 1453, då den blev Osmanska rikets huvudstad. Då Republiken Turkiet utropades kalenderår 1923 blev landets huvudstad Ankara.
Namnet Istanbul blev officiellt tid 1926.[4]
Istanbul äger förbindelse tillsammans järnväg västerut mot Europa samt mot Ankara samt vidare österut inom Turkiet. Numera existerar staden omgiven från motorvägar vilket leder såväl mot den bulgariska gränsen liksom mot Ankara. Broarna ovan Bosporen existerar motorvägsbroar.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet besitter sagts härledas mot grekiskansεις την πόλιν (eis ten pólin) ’i staden’, liksom sades äga missförståtts såsom stadsnamnet.
ett ytterligare vanlig förklaring existerar för att İstanbul helt enkelt existerar enstaka turkisk distorsion från Konstantinopolis, var -stan- samt -pol- förenats tillsammans i såsom enstaka sektion från den turkiska vokalbindningen.
Stadsbild
[redigera | redigera wikitext]Staden förmå delas in inom tre delar: den gamla staden vid halvön mellan Gyllene hornet samt Marmarasjön (Eminönü, Sultanahmet, Seraljudden), den något yngre delen norr ifall Gyllene hornet (Galata, Beyoğlu) samt den asiatiska delen vid andra sidan Bosporen (Üsküdar, Kadıköy).
Den asiatiska samt den europeiska delen från staden sammanbinds från tre broar, 15 juli martyrernas bro, invigd 1973, Fatih Sultan Mehmet-bron, invigd 1988 samt Yavuz Sultan Selim-bron, invigd 2016.
Storstadskommunen omfattar idag bota provinsen Istanbul, varav cirka 60 andel från befolkningen bor vid den europeiska sidan. Endast en par andel från befolkningen inom stads- samt provinsgränsen bor utanför själva centralorten.
Istanbuls sammanhängande bebyggelse omfattar inom huvudsak storstadskommunens södra delar längs landremsa vid havet mot Marmarasjön samt längs båda sidorna från Bosporen. Även området runt Gebze inom den inom öster angränsande provinsen Kocaeli hänger inom solens tid bebyggelsemässigt samman tillsammans Istanbulområdet.
Istanbul (latin: Constantinopolis) (turkiska: İstanbul, grekiska: Κωνσταντινούπολις Konstantinoúpolis, äldre svenska namn: Miklagård samt Konstantinopel) är Turkiets största stad och är belägen vid Bosporen och Marmarasjön på gränsen mellan Europa och AsienIstanbul existerar ett många grundläggande samt ekonomiskt betydande ort. Dess viktigaste näring existerar affär, dock var finns även omkring ett tredjedel från Turkiets totala industri, främst tillverkning från textilier, läder, tobak samt verkstadsprodukter. Istanbul existerar även detta främsta lärdomscentret inom landet tillsammans med fem högskola, enstaka mekanisk högre utbildning samt andra inrättningar tillsammans med en flertal museer.
Staden äger ett energisk hamn tillsammans med grundlig sjöfart samt välfungerande färjetrafik uppför Bosporen samt mot öarna inom samt städerna runt Marmarasjön.
Staden existerar även känd på grund av sin gamla, välbevarade samt många aktiva basar, likt ligger inom den gamla stadens mitt samt den egyptiska kryddbasaren, liksom ligger nära den inledande Bosporenbrons fäste.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Istanbuls storstadskommun, såsom inom dygn existerar synonymt tillsammans med provinsen Istanbul, omfattar 39 område i enlighet med den senaste administrativa omorganisationen vilket genomfördes den 6 mars 2008.[3]
- Distrikt vid den asiatiska sidan
Adalar, Ataşehir, Beykoz, Çekmeköy, Güngören, Kadıköy, Kartal, Pendik, Şile, Sultanbeyli, Tuzla, Ümraniye, Üsküdar, Maltepe, Sancaktepe
- Distrikt vid den europeiska sidan
Arnavutköy, Avcılar, Bağcılar, Bahçelievler, Bakırköy, Başakşehir, Bayrampaşa, Beşiktaş, Beylikdüzü, Beyoğlu, Büyükçekmece, Çatalca, Esenler, Esenyurt, Eyüp, Fatih, Gaziosmanpaşa, Kağıthane, Küçükçekmece, Sarıyer, Silivri, Şişli, Sultangazi, Zeytinburnu
Historia
[redigera | redigera wikitext]Vid utgrävningar inom slutet från 2008 till järnvägstunneln Marmaray upptäcktes gravar samt boplatser ifrån yngre stenåldern, såsom daterats mot mellan 6400 samt 5800 f.Kr.
vid 1950- samt 1960-talen påträffades lämningar ifrån yngre stenåldern inom numeriskt värde förorter, vilket plats dem inledande fynden ifrån den epoken inom stadens historiska kärna.[5]
Antikens Byzantion
[redigera | redigera wikitext]På platsen på grund av Istanbul grundlades tid 667 f.Kr. staden Byzantion (eller Bysans) från grekiska bosättare ifrån Megara.[6] Sedan den romerske kejsaren Septimius Severus kalenderår 196 e.Kr.
Städer i Turkiet erbjuder en fantastisk blandning av historia, kultur och modernitetstraffat staden på grund av för att den tog enstaka från hans medkejsares område genom för att låta riva ner dess murar samt föra plogen ovan dess plats förde den ett tynande tillvaro. Konstantin den store insåg emellertid platsens strategiska innebörd samt omskapade efter sin seger ovan Licinius Byzantion mot ett präktig, rik samt befäst residensstad, Nova Roma ("Nya Rom"), såsom han egen ville för att den skulle kallas.
Eftervärlden kom dock för att kalla den Konstantinopel efter honom. Praktbyggnader såsom kejsarpalatset samt hippodromen uppfördes, kyrkor ersatte dem nedrivna templen, verk samt dyrbarheter ditfördes ifrån bota romerska riket, samt stora privilegier lockade dit nya invånare.[7]
Bysantinsk tid
[redigera | redigera wikitext]När detta romerska riket föll samman förblev Konstantinopel en kulturcentrum samt huvudstad inom detta bysantinska riket (Östrom).[6] Staden fortsatte för att växa därför för att den växte ur sina gamla befästningar.
Detta inom förening tillsammans med hunnernas samt goternas anfall gjorde detta nödvändigt tillsammans större samt starkare befästningar. Byggandet från den sålunda kallade theodosianska muren avslutades 413 från pretorianprefekten Anthemius, liksom plats riksföreståndare beneath Theodosius II:s minderårighet.
Från de historiska skatterna i Istanbul och Ankara till de vackra stränderna i Antalya och Izmir, och de kulinariska läckerheterna i Gaziantep, har varje stad sin unika charm och attraktionDen förstördes genom jordbävning, dock uppfördes åter vilket dubbelmur tid 447.[7]
Sin glansperiod fick Konstantinopel beneath kejsar Justinianus inom, sedan detta ryktbara Nikaupproret den 13–20 januari 532 lagt ett massiv sektion från staden inom aska.[7] Upproret kostade omkring 30 000 människor existensen, samt den nästa tiden plats fylld från stridigheter mellan anhängare från olika religiösa samfund.
en flertal kyrkomöten hölls inom Konstantinopel till för att bilägga dessa strider. Justinianus statsmakt 527–565 medförde ett mängd nya byggnadsverk,[6] bland annat Hagia Sofia samt 25 andra, mindre kyrkor, samt en praktfullt stor byggnad för kungligheter, för tillfället spårlöst försvunnet.[8]
Under 600-talet utsattes staden på grund av flera angrepp.
kalenderår 616 samt 626 anföll perserna, samt tid 626 nomadiska människor norrifrån. Ännu farligare fanns dock dem arabiska angreppen 675, då kalifen Muawiya inom utan konsekvens försökte inta staden, samt 717–718. kalenderår 906 samt 941 kom angrepp ifrån Kievriket beneath furstarna Oleg samt Igor. Försvaret förstärktes dock,[9] samt ifrån 800-talet började utländska trupper tas inom arbete eller position inom en organisation, bland annat nordbor likt kallades "väringar".
inom Norden kallades staden på grund av ”Miklagård”.[6] Trots anfallen utifrån fortsatte byggnadsverksamheten. Kejsar Herakleios (610–641) anlade inom Konstantinopels norra sektion, utanför stadsmurarna, detta således kallade Blachernaipalatset, från vilket grundmurarna ännu finns inom behåll.[9]
De italienska handelsrepublikernas ökade ekonomiska intressen samt därvid uppkomna stridigheter resulterade inom detta således kallade latinska korståget mot staden,[6] samt den 12–13 april 1204 intogs staden från Konrad från Monferrato samt hans latinska korsriddare samt plundrades beneath tre dagar.
flera praktfulla byggnader förstördes samt dyrbara verk bortfördes. Korsfararna satte in ett latinsk kejsare inom staden, dock detta latinska kejsardömet föll 1261 samt den bysantinska kejsaren kom åter för att äga makten ovan staden. nära 1200-talets slut stördes åter lugnet inom Konstantinopel, denna gång från venetianarnas anfall mot genueserna inom Galata.[9]
Osmansk tid
[redigera | redigera wikitext]Vid start från 1300-talet började detta osmanska riket för att utgöra en allt större hot mot Konstantinopels säkerhet, samt inom mitten från århundradet erövrade osmanerna större delen från dem bysantinska områdena inom Europa.
ifrån 1396 ansatte sultanen Beyazit inom staden, dock han plats kalenderår 1401 tvungen för att avbryta upp vid bas från Timur Lenks uppträdande inom Mindre Asien.[6][9] Timur höll turkarna upptagna på grund av enstaka tidsperiod, dock 1422 anföll dem vid nytt Konstantinopel, samt staden plats ytterst nära för att falla inom Murad II:s sker.
Efter flera konflikt föll staden slutligen tid 1453 till osmanernas invasion samt blev huvudstad inom Osmanska riket (se slaget angående Konstantinopel).[6]
I samband tillsammans med grekernas frihetskamp samt upproret vid Peloponnesos 1821 tog turkarna inom Konstantinopel ett gruvlig att vedergälla något som upplevts som fel vid den grekiska delen från befolkningen, samt liknande pogromer besitter förekommit även senare (1895, 1915).
Staden besitter även härjats från grundlig bränder (1714, 1755, 1808 samt speciellt 1826).
Vi guidar dig rätt i valet när det gäller vilka städer i Turkiet som passar just dig och den resa du vill göra1915 brann halva Höga porten, tillsammans viktiga statsarkiv, ner.[10]
Istanbul inom republiken Turkiet
[redigera | redigera wikitext]1918–1923 plats Konstantinopel ockuperat från ententemakterna, dock nära Lausannefreden erkändes staden liksom turkisk samt dem främmande trupperna drog sig ut. Då sultanatet upphävdes 1922 flydde sultan Mehmet oss ifrån staden, samt året därpå blev Ankara den nya republiken Turkiets huvudstad.[10] Staden fick officiellt namnet Istanbul kalenderår 1926.
Den nutida staden omfattar ej bara Konstantinopel utan även dem antika städerna Chrysopolis (Üsküdar) samt Chalkedon (Kadıköy).
Den 6 september1955 skakades staden från Istanbulpogromen, såsom ej bara skördade mänskliga offer, utan även ledde mot massiv förstörelse från kyrkliga egendomar.
Sevärdheter
[redigera | redigera wikitext]Istanbul besitter flera kända historiska monument samt dem historiska områdena inom staden existerar från Unesco förklarade världsarv.
kvarlevor finns från den konstantinopolitanska hippodromen, ett hippodrom såsom Konstantin den store anlade till för att efterlikna Rom. KyrkanHagia Eirene ifrån kalenderår 360 fanns platsen på grund av detta fjärde ekumeniskakonciliet samt den konstantinopolitanska patriarkens ursprungliga säte. Största sevärdheten existerar Hagia Sofia, enstaka kyrka byggd från kejsar Justinianus inom invigd kalenderår 527 samt rankad liksom en från dem största arkitektoniska mästerverken.
Kyrkan plats centralhelgedomen på grund av dem ortodoxa kyrkorna samt platsen var bland annat schismen mellan katolska samt ortodoxa kyrkan befästes genom enstaka bannbulla tid 1054. beneath detta muslimska styret gjordes den angående mot moské.
Andra attraktioner existerar sultanens stor byggnad för kungligheter, Topkapi, dem flera moskéerna (camii), varav dem maximalt kända existerar Süleymaniyemoskén, azurblå moskén (Sultan Ahmet Camii), Beyazitmoskén, samt Nya moskén (Yeni camii), samt Yerebatan sarayi liksom existerar enstaka underjordisk vattenreservoar ifrån 500-talet samt Kariye Camii ifrån 1100–1300-talen, känd till sina välbevarade mosaiker.
I Istanbul finns även Sveriges äldsta diplomatiska beskickning vilket upprättades redan vid 1700-talet då landet samt detta Osmanska riket ägde ett militärpakt till för att skydda monark Karl XII mot Ryssland. Ambassaden flyttades 1927 mot Ankara, samt fastigheten ”Svenska Palatset inom Istanbul” rymmer istället detta svenska generalkonsulatet samt Svenska forskningsinstitutet inom Istanbul.
Turkiet har allt möjligt för alla möjliga – här är anledningarna till varför du ska åka till Turkiet nästa gångDen ursprungliga byggnaden äger beneath historiens gång eldhärjats nära flera tillfällen samt brann slutligen ner mot grunden 1818. detta nuvarande svenska palatset invigdes 1870. Svenska palatset förvaltas från Statens Fastighetsverk. beneath 2009 utfördes förstärkningsarbeten till för att byggnaden bör klara från dem jordbävningar vilket förekommer inom område.
I staden finns olympiastadion Atatürk, liksom fanns värd på grund av finalen inom UEFA Champions League 2005.
Klimat
[redigera | redigera wikitext]Klimatet inom Istanbul existerar kustklimat tillsammans varma, något torra somrar samt kyliga, nederbördsrika vintrar.
Regnigaste månaden existerar månad tillsammans omkring 124 millimeter nederbörd samt den torraste månaden juni tillsammans med bara 34 millimeter nederbörd. Den totala nederbördsmängden inom staden existerar 844 millimeter per år.[11] frost förekommer bara mellan 1 samt 2 veckor per tid. Staden äger upphöjd luftfuktighet, vilket utför för att luften är kapabel kännas varmare alternativt kallare än motsvarande lufttemperaturer nära lägre fuktighet till personer vilket existerar vana nära lägre luftfuktighet.
Dessutom existerar detta oftast blåsigt inom staden, likt besitter medelvinden 17 kilometer inom timmen (4,7 meter per sekund).
Uppmätta normala temperaturer samt normalnederbörd inom Istanbul:[12][11]
|
Tabellen visar genomsnittliga värden ifrån perioden mellan 1970 samt 2009.
Turism
[redigera | redigera wikitext]Istanbul besöks från mängder tillsammans turister varenda kalenderår. tid 2019 ägde staden 14,9 miljoner utländska besökare.[13]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^Istanbul storstads- Municipality; Authority Area Läst 29 januari 2010.
Arkiverad 28 månad 2010 hämtat ifrån the Wayback Machine.
- ^ [ab] Türkiye istatistik Kurumu; Adrese Dayalı Nüfus Kayıt Sistemi, Nüfus Sayımı SonuçlarıArkiverad 20 september 2015 hämtat ifrån the Wayback Machine. Adressbaserat folkbokföringssystem.
Läst 23 november 2013.[död länk]
- ^ [ab] Istanbul storstads- Municipality; History of Local Governance in Istanbul Läst 29 januari 2010.
- ^”Istanbul”. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/lang/istanbul.
- ^Istanbul's ancient past unearthed, BBC News, 10 januari 2009.
- ^ [abcdefg] Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok.
Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 122-23
- ^ [abc] Konstantinopel, sp. 843 inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^Konstantinopel, sp.Artiklar i kategorin "Orter i Turkiet"
843–844 inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ [abcd] Konstantinopel, sp. 844 inom Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- ^ [ab] ”Istanbul”. Store norske leksikon. http://snl.no/Istanbul. Läst 23 oktober 2012.
- ^ [ab] ”Yıllık Toplam Yağış Verileri - İstanbul”. Meteor.gov.tr.
Meteor.gov.tr. Arkiverad ifrån originalet den 31 mars 2013. https://web.archive.org/web/20130331072105/http://www.meteor.gov.tr/veridegerlendirme/yillik-toplam-yagis-verileri.aspx?m=ISTANBUL. Läst 25 juni 2010.
- ^”World Weather upplysning Service”. worldweather.org. Häng med till några av Turkiets mest kända städer - från Istanbuls historiska landmärken till Antalyakustens soliga stränder och Marmariskustens skatter!
World Weather. http://www.worldweather.org/014/c00047.htm. Läst 3 månad 2009.
- ^İstanbul Turizm İstatistikleri Raporu: Aralık - 2019 İstanbul İl Kültür ve Turizm Müdürlüğü. Läst 16 januari 2021.