Vad är typiskt för göteborgska

Göteborgska (dial. götebosska) existerar enstaka dialekt liksom används inom götet tillsammans med omnejd. Göteborgskan äger även börjat sprida sig mot andra delar från Västsverige.^[2]

Traditionellt äger man delat in dialekterna inom götet inom enstaka västlig struktur, mera lik bohuslänska dialekter, samt enstaka östlig form eller gestalt, mer lik västgötska dialekter.

Skillnaderna mellan dem göteborgska dialekterna äger blivit mindre märkbara beneath modern period. Tidigare uttalades mot modell "pump" vilket [pomp] inom östra götet, samt [påmp] inom västra götet. Vissa skillnader kunna dock kvarstå mer distinkt; liksom för att tendensen mot en klarare uttal från ”r” finns inom västra götet, medan detta inom öster snarare dras åt detta västgötska ”r”.

Ord och uttryck på göteborgska

Melodi samt uttal

[redigera | redigera wikitext]

Gemensamt till dem allra flesta göteborgare existerar den västsvenska satsmelodin var betoningen går upp lite vid slutet, även angående ej varenda använder markerade ”d”, ”r”, ”u”, samt ”i”.

Den största skillnaden mellan göteborgskan samt övriga västsvenska dialekter existerar för att man inom göteborgskan ej använder sig från tjocka ”l” samt runda vokaler (till modell ”u” samt ”ö” såsom hörs inom värmländska samt västgötska).

Retroflexer

[redigera | redigera wikitext]

I rikssvenskan förändras fonerna [d], [t], [n], [s] samt [l] mot sina retroflexa motsvarigheter då dem följer ett retroflex konsonant alternativt vykort [r]. inom göteborgskan äger detta dock blivit helt standard inledningsvis hos yngre talare. Hos vissa medelålders samt äldre göteborgare försvinner ofta istället [r].

Exempel: mening - od, gård - gåd, farlig - fali, underbar - häli, ungar - ban, järn - jän, norsk - nossk, torsk - tossk, vart - vatt, syrsa - syssa.

Och det finns en hel del göteborgska ord inte många

Just termen "syrsa" uttalas även från ett sektion äldre göteborgare gärna tillsammans en sje-ljud inom stället på grund av "rs", syscha.

Göteborgsslang samt sociolekter

[redigera | redigera wikitext]

Vissa dialektord kunna inom solens tid uppfattas liksom slanguttryck, dock slang existerar ej detsamma såsom dialekt.

för att gnida frost inom någons ansikte kallas inom götet till gôra, gira, gura, sylta, mula alternativt môla, beroende vid stadsdel, dock på denna plats handlar detta angående dialekt samt ej slang.

Den således kallade shobresvenskan, alternativt miljonsvenskan, likt talas inom relaterat till göteborg invandrartäta förorter existerar även ett variant från göteborgskan.

Den existerar ett blandning från göteborgskan samt ett delvis bruten svenska tillsammans slangord ifrån andra länder.

De göteborgska sociolekterna, var detta förekommer för att personer ifrån andra delar från land misstar mot modell enstaka överklassdam ifrån Örgryte tillsammans med enstaka individ ifrån stockholmska Lidingö.

För att undvika framtida situationer där du som utomstående känner dig utanför med jargongen kommer här en

denna plats agerar såväl dialekt vilket sociolekt in.

Grammatik

[redigera | redigera wikitext]

Som inom övriga dialekter kunna annat än uttal skilja sig ifrån standardsvenskan. inom svenskt standardspråk existerar mot modell apelsin en mening inom utrum: enstaka apelsin, apelsinen. termen äger dock neutralt kön inom äldre göteborgska samt inom stora delar från södra Sverige: en apelsin, apelsinet.

I äldre göteborgska finner man även för att possessiva pronomen förmå artikel annorlunda. Hans - hanses, deras - domses.

Interfix

[redigera | redigera wikitext]

Sammansatta mening inom standardsvenskan består från numeriskt värde alternativt flera stammar plus enstaka eventuell efterled. Mellan stammarna förmå detta finnas således kallade interfix (-s-, -u-, samt -o- existerar vanliga interfix).

Göteborgskan besitter inom ett mängd fall interfix var standardsvenskan saknar sådan, samt typiskt på grund av göteborgskan existerar användningen från -e- vilket bindevokal. Detsamma gäller bohusdialekten samt västgötadialekten längs Göta flod. mening liksom strumpebyxa, målefärg, sopetunna samt lite mer ålderdomliga varianter såsom björkeris, påskefyr, byxeknapp samt lipesill.

inom mening vid -are- finns detta enstaka trend inom göteborgskan för att behålla -e-. Skomakarestol, skräddareverkstan. Detta dialektala drag utför sig påmint inom namn vid platser samt gator inom götet likt exempelvis Snickaregatan, Vågmästareplatsen var detta vid flera håll inom land snarare skulle varma Snickargatan samt Vågmästarplatsen.

Myten ifall skorrande r inom Mölndal

[redigera | redigera wikitext]

Det finns ett perception för att detta inom Mölndal talas göteborgska tillsammans med en skorrande tungrots-r, ungefär såsom inom dialekterna inom Skåne samt Småland.

inom enstaka skrivelse inom Språktidningen 2020 konstaterade forskarna Jenny Nilsson samt Erik Magnusson Petzell för att detta skorrande r:et inom Mölndal ej kunnat beläggas samt för att detta existerar ett myt.^[3][4] inom artikeln konstaterar dem även för att ursprunget mot myten bland annat existerar Claes Malmbergs alter ego Ronny Jönsson liksom pratade tillsammans rullande r inom start från mening, dock ej inom mitten från mening likt Mölndalsbro.

dem konstaterar även för att denna produkt vid svenska Wikipedia ifall göteborgska länge felaktigt angav för att detta förekommer tungrots-r inom Mölndalsdialekten.^[3]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Andersson, Lars-Gunnar (2021). Göteborgslexikon.

  språkets minsta betydelsebärande enhet. Librisbq5h65ll8bgtx093. ISBN 9789188419149 

• Andersson, Lars-Gunnar (2019). Göteborgsgrammatik (Första upplagan). [Stockholm]: språkets minsta betydelsebärande enhet. Libris7jq3cvvr5dcwzt19. ISBN 9789188419132 
• Andersson, Lars-Gunnar (2006). ”Hur göteborgskan växte fram”. Göteborg förr samt nu 2006(31),: sid. 5–16.

  0348-2189. ISSN0348-2189.  Libris10303445

• Andersson, Lars-Gunnar; Ralph, Bo (1987). Mål vid hemmaplan. Göteborg: L.-G.
  Göteborg är Sveriges näst största stad som de allra flesta kopplar till deras typiska skämt och uttryck

  Andersson. Libris7792825. ISBN 91-970904-1-7 

• Andersson, Lars-Gunnar; Ralph, Bo (1986). Sicket mål. Göteborg: L.-G. Andersson.
  33 ord som bara äkta göteborgare begriper

  Libris7792824. ISBN 91-970904-0-9 (inb.) 

• Andersson, Åke (2000). Gôtt tjôt. [Göteborg]: [Novum grafiska]. Libris8384220. ISBN 91-973749-0-3 
• Björseth, Bertil (1957). Göteborgsspråket samt skolan: några anvisningar till modersmålsundervisningen nära relaterat till göteborg folkskolor.

  Göteborg: relaterat till göteborg allmänna skolstyrelse. Libris1570304 

• Holmberg, Bengt (1976). Språket inom Göteborg. Svenskt riksspråk inom regionala skiftningar.
  Det finns gott om klassiska göteborgska ord och uttryck

  Skrifter utgivna från Svenska språknämnden. Stockholm: Esselte studium. Libris7225898. ISBN 91-24-26658-2 

• Schånberg, Sven (1984). 1000 prata ve Kal. 1968–1970. Göteborg: Tre skrivna verk. Libris484543. ISBN 91-85414-28-X (inb.) 
• Schånberg, Sven (1985). 1000 prata ve Kal. 1971–1973.
  För de som kommer utifrån kan det göteborgska språket ibland vara oförståeligt

  Göteborg: Tre skrivna verk. Libris484544. ISBN 91-85414-40-9 (inb.) 

• Schånberg, Sven (1986). 1000 prata ve Kal. 1974–1976. Göteborg: Tre skrivna verk. Libris484545. ISBN 91-85414-51-4 (inb.) 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]