Hur går en sväljningsröntgen till

Sväljningsbesvär existerar en vanligt bekymmer liksom orsakar massiv morbiditet, ökad mortalitet samt ofta stora sociala konsekvenser. Prevalensen från sväljningssvårigheter inom befolkningen tros existera mellan 1,7 samt 11,3 andel samt ökar tillsammans med stigande ålder samt samsjuklighet [1]. Syftet tillsammans denna produkt existerar för att ge enstaka sammanfattning ovan sväljningsproblem utgångna ifrån munhåla samt svalg (orofaryngeal dysfagi) samt hur dem förmå bladte sig samt hanteras inom den kliniska vardagen.

Orofaryngeal dysfagi förmå definieras liksom reducerad förmåga för att hantera föda och/eller beverage inom munhåla samt svalg samt föra den säkert vidare mot matstrupen [2].

Orofaryngeal dysfagi ökar risken till aspiration, pneumoni, malnutrition, dehydrering samt social isolering. Multidisciplinärt samarbete existerar nyckeln mot produktiv analys samt behandling [3].

Den normala sväljningen

Sväljningen kunna delas in inom tre faser; oral, faryngeal samt esofageal [4]. Proceduren existerar komplex samt inkluderar cirka 25 muskler samt en flertal kranialnerver.

Musklerna kontraherar väl koordinerat således för att föda samt beverage transporteras ner mot matstrupen. nära sväljning förs larynx vidare samt uppåt, epiglottis tippas bakåt samt svalget kontraherar [4]. Mjuka gommen stänger från mot bakre svalgväggen samt hindrar läckage mot näsan. Esofagusingången existerar stängd genom kontraktion från krikofaryngeusmuskeln samt öppnas nära sväljning.

Normal sväljning existerar väl koordinerad tillsammans med andningen samt sker beneath utandning.

Den faryngeala fasen sker inom apné [4]. trygg sväljning kräver alltså för att man är kapabel hålla andan. ifall föda alternativt vätska når larynx utan för att passera stämvecken definieras detta vilket penetration, me­dan detta benämns aspiration nära övergång förbi stämvecken [5]. Rosenbeks penetration–aspirationsskala är kapabel användas till för att klassificera felsväljning [5].

Initial bedömning

Vid den initiala bedömningen från ett patient tillsammans med sväljningssvårigheter existerar anamnesen huvud.

Tidigare samt nuvarande sjukdomar samt behandlingar är kapabel bidra mot orofaryngeal dysfagi samt existerar viktiga till bedömningen. Nedan följer förslag vid vad såsom bör inkluderas samt övervägas nära den inledande bedömningen.

Anamnesen

Alarmsymtom såsom föranleder snabb handläggning i enlighet med standardiserat vårdförlopp måste efterfrågas, titta fyrkant till överblick samt RCC:s (Regionala cancercentrum inom samverkan) webbplats [6, 7].

angående dysfagin existerar nytillkommen tillsammans med smärta såsom strålar upp mot öronen bör ÖNH-malignitet uteslutas [6]. nära nytillkomna upphakningar alternativt totalstopp måste esofagusmalignitet uteslutas [7].

Hosta, harklingar samt heshet inom samband tillsammans måltid ger anklagelse angående aspiration alternativt penetration. dock aspiration förmå även artikel tyst, detta önskar yttra pågå utan några skyddande reflexer ifrån luftvägen, samt visa sig likt pneumonier.

Vissa enkla anamnestiska fakta kunna snabbt ge enstaka tydligare foto från sväljningsproblemens omfattning, mot modell hur utdragen period detta tar för att förtära ett måltid, ifall patienten besitter behövt ändra sina matvanor samt ifall hen äger gått ner inom vikt.

Glöm ej för att fråga ifall hen är kapabel svälja sina tabletter. på grund av mer standardiserad gradering från sväljningsbesvär samt evaluering från behandlingseffekt är kapabel något från fyra blankett likt existerar översatta mot svenska användas [8-11].

Durationen från sväljningssvårigheterna existerar betydelsefull.

Plötslig debut från dysfagi till tankarna mot akut huvud event såsom stroke [12] alternativt främmande lekamen. Främmande lekamen existerar ofta uppenbar på grund av patienten, dock behöver övervägas hos patienter såsom ej kunna ge ana­mnes.

Vid subakuta mot kroniska dysfagibesvär finns ett mängd tänkbara orsaker. detta existerar betydelsefull för att fråga efter refluxsymtom.

återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen existerar vanligt inom befolkningen samt förmå bland annat orsaka dysfunktion från övre esofagussfinktern [13] samt dysmotorik inom esofagus. Berättar patienten för att odigererad föda regurgiteras existerar Zenkerdivertikel alternativt svår återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen alternativt esofagusdysmotorik differentialdiagnoser.

Symtom vid neurologiska sjukdomar, sekvele efter stroke (cerebral vaskulär insult) alternativt systemiska sjukdomar bör uppmärksammas.

Sväljningen påverkas från vissa mediciner, mot modell morfinpreparat alternativt medel såsom ger xerostomi (muntorrhet).

Förslag vid första klinisk undersökning

Undersökning från munhåla samt svalg samt larynx bör ingå, inklusive neurologisk rapport. Inspektera angående detta ses något obstruerande inom munhåla samt svalg alternativt utanpå halsen, mot modell svulst, kraftigt förstorade halsmandlar alternativt knuta vid halsen.

Notera ifall munhåla samt svalg existerar symmetriska inom vila samt nära aktivering. Notera även angående detta finns matrester alternativt sjöar från saliv såsom patienten ej svalt undan.

Käkledsproblematik, uselt tandstatus alternativt muntorrhet kunna försvåra tuggandet samt den orala hanteringen från maten.

Spegling alternativt anpassningsbar laryngoskopi från larynx samt nedre delarna från svalget bör utföras. Även denna plats observeras funktion, patologiska processer samt eventuella salivsjöar. Flexibelt laryngoskop besitter flera fördelar jämfört tillsammans med spegling.

Bland annat fås ofta förbättrad insyn, patienten kunna svälja nära granskning samt känseln inom svalget är kapabel testas.

Lyssna vid rösten samt andningen. ifall detta ligger slem samt saliv vid stämbanden hörs detta ofta då patienten talar. ett stämbandspares, likt ger hes samt läckande röst, innebär för att även känseln inom larynx förmå existera reducerad samt därmed ökar risken på grund av aspiration [14].

Andningsbesvär förmå försvåra ett trygg sväljning, då trygg sväljning sker inom apné. nära behov auskulteras lungorna.

Vidare utredning

Vidare analys planeras utifrån dem symtom samt fynd såsom framkommit inom anamnesen samt den initiala granskning. inom differentialdiagnostiken förmå ett förenkling från verkligheten existera mot hjälp: yngre patienter äger oftare mekaniska/obstruktiva orsaker samt äldre oftare neurologiska/muskulära [1].

Alarmsymtom. ifall ÖNH- alternativt esofagusmalignitet misstänks bör riktlinjer i enlighet med standardiserat vårdförlopp följas [6, 7].

Malignitet inom ÖNH-området är kapabel ge dysfagi genom obstruktion, nervpåverkan [15] alternativt smärta. indikator vid aspiration måste även ses vilket brådskande vid bas från risken till allvarliga följder.

Undersökningsmetoder. dem numeriskt värde vanligaste undersökningarna nära analys från sväljningssvårigheter, var malignitet ej misstänks, existerar sväljningsröntgen (videofluoroskopi) samt fiberendoskopisk analys från sväljning (FUS) [16].

Sväljningsröntgen skildrar morfologi samt funktion ifrån munnen mot gastroesofageala övergången. Patienten får nära granskning svälja kontrast inom genomlysning, vilket fullfölja för att man kunna följa kontrasten genom kurera sväljningen. Fiber­endoskopisk granskning genomförs från ÖNH-läkare alternativt logoped. Patienten får föda samt beverage samtidigt liksom svalget inspekteras tillsammans med flexibelt laryngoskop genom näsan.

Sväljningsröntgen samt fiberendoskopisk analys anses väsentligen likvärdiga nära analys från orofaryngeal dysfagi, dock besitter olika styrkor samt svagheter [17].

Terapeutisk sväljningsröntgen existerar enstaka vidareutveckling från sväljningsröntgen samt utförs ofta från ett logoped inom samarbete tillsammans med röntgenläkare. Patienten får föda samt beverage inom olika konsistenser utblandat tillsammans kontrast, vilket ger chans mot både diagnostik samt terapeutiska interventioner [18].

Esofagogastroskopi är kapabel bli aktuellt, mot modell nära anklagelse angående refluxsjukdom alternativt systemisk sjukdom liksom orsak mot dysfagi. Fortsatt analys inom specialiserad vård förmå bland annat innefatta utvärdering från funktion inom svalg samt matstrupe tillsammans med högupplöst manometri, ofta inom kombination tillsammans 24-timmars pH-mätning/impedansmätning [19].

Diagnoser

Neurologiska sjukdomar

Många neurologiska sjukdomar ger sväljningssvårigheter någon gång inom sjukdomsförloppet.

Akut stroke, neurodegenerativa sjukdomar samt demenssjukdomar existerar åkommor tillsammans upphöjd incidens från sväljningssvårigheter samt problemen existerar övervägande orofaryngeala [20]. Gemensamt på grund av neurologiska sjukdomar existerar för att dem ofta orsakar muskelsvaghet inom munhåla samt svalg samt muskulär inkoordination [20].

Akut stroke orsakar dysfagi hos cirka hälften mot numeriskt värde tredjedelar [12, 20-22], tillsammans massiv variation beroende vid skadans anatomiska lokalisation [20].

Dysfagi nära akut cerebral vaskulär insult leder både mot ökad morbiditet, mortalitet samt förlängd sjukhusvistelse [12]. Aspirationsrisken ökar mot resultat från motoriska svårigheter, dock även vid bas från reducerad beröring inom svalget [21].Demens innefattar ett samling sjukdomar var sväljningssvårigheter varierar beroende vid bedömning samt sjukdomsstadium.

inom slutstadiet från sjukdomarna kunna svåra etiska ställningstaganden behöva göras, bland annat kring alternativa nutritionsvägar [2].

Obstruktion samt dysfunktion

Benign obstruktion inom munhåla samt svalg kunna äga flera orsaker. detta kunna existera svullnad alternativt strikturer mot resultat från infektioner/inflammation, strålbehandling (pågående alternativt genomgången), trauma alternativt tidigare kirurgi inom området.

Även tonsillhypertrofi (akut alternativt kronisk) samt anatomiska varianter är kapabel hindra sväljningen.

Krikofaryngeusmuskeln existerar enstaka sektion från övre sfinktern inom matstrupen (övre esofagussfinktern).

Striktur alternativt inkoordination från denna kunna orsaka dysfagi [13]. Dysfunktionen är kapabel äga olika genes, mot modell tidigare tumörbehandling inom området, neurologiska sjukdomar, laryngofaryngeal återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen alternativt diabetes [13]. Krikofaryngeusdysfunktion är kapabel ge upphov mot enstaka utbuktning från vävnad ovanför muskeln, liksom då kallas Zenkers divertikel.

Cervikala osteofyter kunna ge sväljningsbesvär, antingen vid bas från massan inom sig alternativt från omgivande inflammation.Osteofyter ses ofta liksom bifynd nära sväljningsröntgen samt man måste då att fatta beslut eller bestämma något den kliniska relevansen.

Övrigt

Hos äldre personer existerar dysfagi sålunda vanligt för att orofaryngeal dysfagi klassas såsom en geriatriskt syndrom [2].

Hos äldre personer såsom bor inom hemmet rapporteras orofaryngeal dysfagi hos 11,4–33,7 andel [2, 22], samt vid vårdinstitution alternativt äldreboenden ses prevalens upp mot 60 andel [2]. Gränsdragningen mellan sjukdomslära samt normalt åldrande existerar svår [2] samt genesen multifaktoriell.

Sväljningsrädsla, sitofobi, existerar ett uteslutningsdia­gnos hos enstaka patient tillsammans med orofaryngeal dysfagi var in­gen kroppslig orsak mot besvären kunna hittas [23].Tillståndet existerar många ovanligt samt ett exakt analys behövs på grund av för att ställa diagnosen.

Globus

Globus pharyngeus existerar känslan från ett klump inom halsen.

enstaka patient tillsammans globus besitter ej någon objektiv dysfagi (!), dock förtjänar enstaka personlig rubrik då detta ofta ger även doktorn ett klump inom halsen. inom typfallet förbättras symtomen då patienten äter alternativt dricker, dock förvärras då hen sväljer sin saliv. Globus besitter tidigare ansetts helt psykogent betingad, för tillfället lutar man åt enstaka mer multifaktoriell förklaring.

Gastroesofageal refluxsjukdom (GERD) [24], laryngofaryngeal återflöde ofta syftande på syrauppstötning från magen, dysfunktion inom övre esofagussfinktern, dysmotorik inom esofagus, psykologiska faktorer samt stress, eventuella anatomiska avvikelser liksom bakåtlutad epiglottis alternativt tungbashypertrofi anges samtliga liksom tänkbara geneser [25].

ett exakt anamnes samt klinisk studie, inklusive nasal fiberendoskopisk rapport, bör utföras. ifall inga patologiska fynd görs samt patienten besitter typiska globussymtom förmå man reflektera för att avstå vidare analys, dock man bör artikel medveten angående för att detta råder delade meningar ifall utredningsgången [19, 25].

Uppmana patienten för att lyssna från sig angående besvären förvärras alternativt förändras [25]. angående detta råder osäkerhet angående diagnosen alternativt ifall besvären existerar många uttalade behöver man vandra vidare tillsammans ytterligare utredning.

Hur är kapabel man hjälpa patienten?

Förutom behandling från grundsjukdomen existerar logopedbehandling ofta huvud.

Den kunna innefatta konsi­stensanpassning, olika sväljningstekniker samt muskelstärkande övningar [2]. Ibland genomförs enstaka tera­peutisk videoradiografisk sväljningsstudie (TVSS) alternativt fiberendoskopisk granskning från sväljning. Fiberendoskopisk utredning kunna återkomma till dia­gnostik, behandling samt behandlingsutvärdering. Båda metoderna existerar god verktyg på grund av beslut mot angående oral nutrition existerar trygg på grund av patienten.

God munhygien existerar nödvändig, då orala patogener inom kombination tillsammans med dysfagi existerar riskfaktorer till aspirations­pneumoni [26].

detta förmå behövas hjälp ifrån tandvården. nära viktnedgång bör förbindelse tillsammans näringsexpert tas.

För den behandlande läkaren existerar detta från massiv vikt för att titta ovan patientens mediciner samt beredningsformer. Järn, bisfosfonater samt tetracykliner kunna orsaka massiv skada angående dem fastnar inom esofagus. nära vissa tillåtelse (tillexempel krikofaryngeusdysfunktion, strikturer samt Zenkers divertikel) förmå kirurgiska åtgärder bli aktuella, ofta endoskopiskt [13].

Dessa utförs vid ÖNH- alternativt kirurgklinik.

Både diagnostisering samt behandling från patienter tillsammans orofaryngeal dysfagi kräver ofta multidisciplinära insatser [3].

Läs ävenförfattarintervjun tillsammans Emma Eek

Läkartidningen.

2021;118:20140

Läkartidningen 15-16/2021

Lakartidningen.se