Har miljön betydelse för planering i förskolan

Tillgängligt utbildning diskuteras alltmer inom svenska förskolor, dock vilket menar man egentligen tillsammans för att ett förskola existerar tillgänglig? samt vad behöver man utföra till för att den bör bli det?

Frelin och Grannäs () beskriver hur barn och lärare kan ha olika relationer till ett rum

detta bör jag försöka reda ut inom den på denna plats artikeln.

Med tillgängliga lärmiljöer avses sådana miljöer liksom inom sin totalitet existerar anpassade sålunda för att samtliga ungar förmå uppleva sig delaktiga, lära sig samt utvecklas inom enlighet tillsammans detta uppgift såsom förskolan äger utifrån Läroplan på grund av förskolan, Lpfö 18.

vid sålunda sätt existerar tillgängligheten kopplat mot detta likt brukar kallas förskolans kompensatoriska uppgift. detta innebär för att förskolan bör stötta varenda barns tillväxt därför för att varenda små människor får identisk möjligheter för att ta sig an existensen samt lärandet inom en livslångt perspektiv. Meningen tillsammans för att producera ett tillgänglig förskola existerar alltså för att titta mot för att varenda små människor utifrån sina förutsättningar får möjligheter för att lära sig samt utvecklas vid detta sätt liksom beskrivs inom läroplanen. 

”En nödvändig förutsättning på grund av utbildning existerar barnets ögonkontakt vid sig självt likt utbildning varelse.”

Man förmå dela upp tillgängligheten inom förskolemiljön inom några viktiga pusselbitar, nämligen detta likt sker inom förskolans fysiska, sociala respektive pedagogiska miljö.

detta existerar ett definition såsom även används från Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, på grund av för att främja tillgängligheten inom förskola samt utbildning. inom själva verket rör detta sig förstås angående enstaka samt identisk miljö, dock genom för att betrakta den ifrån flera utgångspunkter samt tillsammans med olika fokus förstår man tydligare hur man kunna förbättra ett tillgänglig miljö på grund av varenda unge.

Samtidigt likt varenda delmiljö bidrar tillsammans med enstaka betydande sektion till tillväxt samt utbildning, samverkar den tillsammans med dem andra delmiljöerna samt bildar ett totalitet. varenda delmiljö bidrar mot barnets tillväxt samt utbildning, dock riskerar även för att leda mot för att man hamnar inom förenklingar alternativt fallgropar inom tänkandet.

detta existerar något likt man behöver existera vaksam på. 

Den fysiska miljön handlar ifall utrymmen, möbler, ämne samt liknande likt används inom verksamheten. Lärmiljön bör fungera till samtliga små människor. Tillgängligheten handlar på denna plats alltså angående för att varenda unge bör behärska delta inom förskolans aktiviteter utan för att hindras från den fysiska miljön.

Barnens relationer till den fysiska miljön i förskolan bör enligt forskarna därför tas i beaktning vid skapandet av lärmiljöer

detta bör finnas enstaka likvärdig funktionalitet oavsett barnets fysiska alternativt psykiska funktionsförmåga. Barnet är kapabel behöva vissa förutsättningar på grund av för att behärska delta samt miljön behöver därför utvecklas vid något sätt. Den fysiska miljön förmå göras tillgänglig på grund av samtliga unge, exempelvis genom för att personalen skapar avskärmningar till ungar liksom blir störda från alltför flera intryck, använder bildstöd till för att stötta samt förtydliga processer samt arbetsbeskrivningar alternativt genom för att barnet får fysiskt stöd såsom hörslingor, ramper samt andra tekniska redskap för hjälp.

Den fysiska miljön bidrar vid därför sätt tillsammans grundförutsättningar på grund av för att varenda ungar bör behärska delta inom verksamheten vid en likvärdigt sätt. 

De flesta förskolor besitter relativt goda struktur på grund av för att titta mot för att detta finns ett tillgänglig kroppslig miljö.

detta existerar dock relativt sällan liksom detta stöd omfattas från någon tanke ifall progression: vilket bör nästa steg vara? ett sådan progressionstanke skulle exempelvis behärska existera hur bildstödet successiv bör övergå mot för att barnet är kapabel förstå muntliga alternativt skriftliga instruktioner. Progressionen skulle även behärska handla ifall hur en ungar bör vandra ifrån för att behärska jobba tillsammans med ett kompis mot för att jobba inom enstaka mindre team samt vidare mot för att jobba tillsammans med ett större samling.

då detta gäller stöd vilket avskärmningar, bildstöd samt fysiska redskap för hjälp kunna personalen behöva tänka ovan hur man bör organisera till hur stödet bör ges ovan tidsperiod, sålunda för att barnet blir alltmer kompetent inom sin fysiska omvärld. 

Det finns även ett sektion föreställningar angående vilket vilket existerar önskvärt alternativt eftersträvansvärt inom den fysiska miljön.

Trots att den bara nämns ett fåtal gånger i förskolans läroplan (Lpfö 98/10), beskrivs den fysiska miljön i förskolan som en viktig del av verksamheten som ska vara genomtänkt och välplanerad

Dessa förmå artikel påverkade från sådant såsom existerar vid modet på grund av tillfället, trots för att undersökning inom själva verket visar för att detta faktiskt ej fungerar till förskoleverksamhet alternativt till större grupper från ungar. Öppna planlösningar äger exempelvis beneath ett längre period varit populärt då man bygger förskolor samt skolor.

undersökning visar dock för att flera liknande lösningar försvårar till små människor för att hitta lugn samt koncentration (Valsö & Malmgren, ). inom praktiken behöver möjligen enstaka tillgänglig miljö till varenda små människor alltså titta annorlunda ut än detta rådande idealet. 

”Även angående barnen möter en rikt försedd miljö, så mognar ej lärandet av sig självt.”

En ytterligare betydelsefull sektion från den tillgängliga förskolan existerar den sociala miljön, vilket handlar ifall relationer mellan vuxna samt unge, mellan vuxna samt mellan unge.

till för att detta bör ske en utbildning samt enstaka tillväxt behövs detta ett kraftfull lärgemenskap samt ett trygg relationell miljö. Kognitiva utmaningar förutsätter social säkerhet – barnet måste behärska lita vid för att vuxna samt unge kommer för att stötta lärandet, även då barnet fullfölja fel alternativt provar nya, okända områden.

detta existerar detta likt kallas till enstaka kraftfull lärgemenskap – förskolegruppens unge samt vuxna bildar enstaka gemenskap såsom tillsammans utforskar omvärlden samt lär sig ifall den samt angående hur detta existerar för att artikel människa inom vår gemensamma planet.

läroplanen för förskolan och skapa en miljö som understödjer att dessa uppnås

enstaka sådan lärgemenskap innebär för att personalen medvetet bygger enstaka samarbetande samt tillåtande tradition, var små människor ej existerar rädda till för att testa nya områden, tänka nya modiga idéer, utföra fel samt lära från sina misstag. detta förmå exempelvis handla ifall för att nyttja arbetsformer var barnen behöver varandra till för att behärska åtgärda bekymmer alternativt förbättra varor.

detta förmå även handla angående för att stötta barngruppen för att gemensamt åtgärda dem vardagsproblem liksom uppstår inom den sociala samvaron alternativt inom lärandet. 

Den tillgängliga sociala miljön existerar nära sammankopplad tillsammans med enstaka nödvändig förutsättning på grund av utbildning, nämligen barnets lärandeidentitet, dess ögonkontakt vid sig självt liksom utbildning varelse.

till för att barnet bör behärska ta sig an lärandet inom en livslångt perspektiv behöver detta förbättra enstaka kraftfull positiv lärandeidentitet. detta existerar i enlighet med undersökning enstaka lika betydande komponent såsom detta faktiska kunnandet. Personalen förmå stötta enstaka sådan tillväxt genom för att ge barnet återkoppling beneath arbetsprocessen samt exempelvis ställa problem att diskutera som: Hur äger ni planerat?

vilket existerar nästa steg? vilket fungerar bra?

Författaren har studerat den fysiska miljöns betydelse för barns utomhusvistelse och anser att den ska ses som en naturlig del av verksamheten i förskolan

vad skulle behöva utvecklas? vad är kapabel ni lära dig från detta liksom gick fel? Man kunna även synliggöra utvecklingsprocesser genom för att exempelvis registrera tillsammans bilder beneath processen samt tillsammans tillsammans barngruppen resonera ifall hur processen äger utvecklats. 

Även då detta gäller den sociala miljön finns detta vissa saker liksom man förmå behöva existera uppmärksam vid liksom förskolepersonal.

en sådant zon kunna artikel angående personalen lockas mot för att bli alltför nära, privat samt därmed tappar sin professionella roll. Skolinspektionen () visade inom enstaka bedömning för att omsorgen samt tryggheten fanns god alternativt många god vid dem flesta inspekterade förskolorna. Förutsättningarna till för att unge bör lära sig existerar alltså goda, i enlighet med Skolinspektionen.

Däremot äger man demonstrerat för att undervisningen brister samt för att barnen ej lär sig detta liksom dem besitter riktig mot genom läroplanen, trots den goda omsorgen (Skolinspektionen, ).

Enbart god vård alternativt ett trygg miljö leder alltså ej mot utbildning, även ifall detta existerar ett nödvändig förutsättning. 

En överbetoning från säkerhet vid bekostnad från kognitiva utmaningar alternativt nya kunskapsområden leder varken mot utbildning alternativt välbefinnande. Snarare blir barnen uttråkade samt tappar intresset på grund av lärandet.

inom enstaka barngrupp likt ej utmanas inom sitt utbildning finns detta även ett fara till för att detta uppstår social spänning – man är kapabel alltså riskera för att producera detta man försöker undvika. detta räcker alltså ej tillsammans för att enbart jobba tillsammans detta sociala klimatet. Lärandet samt utvecklingen från kunnande, färdigheter samt förmågor måste samtidigt existera inom fokus. 

En gedigen översyn initierad från Skolverket () granskade undervisningsmaterial tillsammans med avsikt för att främja en gott socialt klimat, kamratrelationer alternativt motarbeta mobbning.

Granskningen visade för att inga ämne likt fokuserade vid för att lära unge samt studenter för att existera goda kamrater fanns verkningsfulla. inom vissa fall verkade dem mot samt tillsammans äga rakt motsatt konsekvens – barnen lärde sig vilket dem borde svara dock använde sig ej från erfarenheterna inom social samvaro tillsammans andra. detta tycks snarare existera således för att samarbete samt enstaka kraftfull lärgemenskap utvecklas då man arbetar tillsammans med en starkt lärandeinnehåll vid andra områden, likt exempelvis tungomål, matematiskt kunnande alternativt naturvetenskaplig medvetande, samt samtidigt använder arbetsformer liksom gör starkare samarbete, gemenskap samt interaktion (Pihlgren, ).

Den sociala miljön äger alltså innebörd ej bara till barnets välbefinnande utan även till för att barnet bör utvecklas inom en livslångt lärandeperspektiv. 

Den pedagogiska miljön handlar angående lärandet såsom detta beskrivs inom läroplanen Lpfö detta innebär för att varenda förskola måste tänka noga ovan vilket barngruppen samt enskilda unge just var kommer för att behöva inom form eller gestalt från utbildning.

detta innebär även för att personalen behöver enstaka didaktisk förståelse angående ämnesområdena, ifall arbetsformer, ifall hur man följer upp påverkan samt hur man skapar enstaka lärmiljö från stöttande relationer. likt anställda kommer man för att behöva känna till mer angående detta sektor liksom just då existerar inom fokus inom förskolans utbildning. Då förmå man välja bland samtliga dem intressen samt problem att diskutera liksom uppkommer inom barngruppen vid en sätt såsom leder mot djupare kunskaper hos samtliga unge.

För att göra det kan man behöva observera miljön på den egna förskolan och analysera vad som medverkar till och vad som motverkar tillgängligheten och lärandet

Personalen behöver även behärska organisera på grund av utbildning utifrån läroplansmålen samt fortlöpande följa upp för att detta sker en utbildning hos varenda barn. 

Även ifall barnen möter ett rikt försedd miljö, således mognar ej lärandet från sig självt, visar undersökning (Heimer & Pihlgren, ). för att enbart yttra sig följa barnens intressen kommer ej för att leda mot detta utbildning vilket avses inom den pedagogiska miljön.

Barnet förmå ej förutsättas uppleva mot varenda dem områden vilket läroplanen omfattar alternativt vilket hen skulle behärska bli intresserad från. tillsammans med en sådant synsätt existerar detta även svårt för att att fatta beslut eller bestämma något angående samtliga små människor inom ett barngrupp får sina intressen tillgodosedda, alternativt ifall vissa unge dominerar detta liksom sker vid andras bekostnad.

inom stället behöver barnen erhålla möta enstaka rik samt inspirerande undervisningsmiljö, var dem vuxna aktivt verkar på grund av för att barnet bör vandra vidare inom progression. 

Motsatsen, då personalen använder ett alltför uppfostrande alternativt vuxenstyrd utbildning, innebär ofta för att man tar kål vid intresset på grund av fortsatt utbildning genom för att man ej fångar barnens intressen.

Personalen måste därför öppna dörrarna mot olika intresseområden, samtidigt liksom man existerar lyhörd till barnens intressen samt lyssnar noga vid deras tankar eller överväganden om något.

Knauf () och Eriksson Bergström () belyser vikten av neurala miljöer och öppet material som en viktig del för barns utforskande i miljön

detta existerar en förhållningssätt likt både kräver förmåga för att fånga lärandet inom stunden samt för att organisera på grund av intressant lärande. 

Det tillgängliga lärandet blir mot då förskolan förmå titta mot för att samtliga tre delmiljöer fungerar samt samverkar. på grund av för att utföra detta förmå man behöva observera miljön vid den egna förskolan samt analysera vilket likt medverkar mot samt vilket vilket motverkar tillgängligheten samt lärandet.

Genom för att utföra ett sådan utvärdering kunna förskolan ett fåtal ögonkontakt vid utvecklingsområden samt åtgärda dessa.