Hur länge ska en stock torka

Torkning inom virkestorkar är vanligast, cirka 95 andel från produktionen torkas inom dessa. Resten torkas inom stapla på brädgården så kallad brädgårdstorkning.

Relativ luftfuktighet samt träets fuktkvot:

Olika användningsområden kräver olika målfuktkvot.

detta äger för att göra tillsammans med för att fuktkvoten inom träet strävar efter för att ställa sig inom jämvikt tillsammans omgivningens relativa luftfuktighet, RF. Detta tar ett viss period, dock när fuktkvoten väl ändras så ändras även träets volym. Virke likt byggs in bör därför äga enstaka fuktkvot likt så nära såsom möjligt överensstämmer tillsammans med jämviktsfuktkvo- ten inom den färdiga konstruktionen för för att minska fuktrörelser.

Vintertid är skillnaden inom RF massiv mellan utomhus- samt inomhusluftens fuktighet.

Generellt sett bör ved torka i minst 6-12 månader, men vissa hårdved, som ek, kan behöva torka i upp till två år

inomhus är luften många torr medan den utomhus är likt fuktigast. På sommaren reducerar skillnaden något. Vikten från för att förvara inomhusprodukter inuti samt utomhusprodukter ute blir här tydligt.

 

Bild 1. Träets fuktkvot inom förhållande mot den relativa luftfuktigheten, RF.

Den övre delen visar sambandet mellan omgivningens relativa luftfuktighet, RF, samt fuktkvot.

Även temperaturen påverkar sambandet, dock påverkan är mindre än 1 fuktkvotsprocent inom temperaturintervallet 0 – 20 °C. Den undre delen visar månadsmedelvärdet för RF inom norr (Luleå) samt söder (Malmö). dem heldragna kurvorna visar RF utomhus samt dem streckade kurvorna visar RF innesluten.

RF-kurvorna för inuti bör ökas tillsammans med cirka 18 RF-% likt är fukttillskottet för ett normalfamilj (matlagning, dusch, tvätt, utandningsluft, svett, tillsammans med mera).

Virkestorkar delas in inom vandringstorkar samt kammartorkar. inom dygn är kammartorkar den vanligaste metoden. för att andelen kammartorkar ökar på vandringstorkarnas bekostnad beror på för att andelen specialtorkat virke ökat kraftigt dem senaste åren.

Bild 2.

Kammartork.

Bild 3.

Man kan med fördel skaffa sig en fuktmätare så att man kan följa torkprocessen

Vandringstork.

Torkningsprocessen

Målet är för att sänka fuktkvoten inom virket utan för att virket spricker samt mot enstaka sådan fuktkvot för att detta förmå lagras alternativt transporteras utan för att skadas. nära torkningen krymper virket. Sågningen måste därför ske tillsammans övermått inom förhållande mot slutproduktens mått.

Målfuktkvot

Målfuktkvot definieras i enlighet med SS-EN 14298:2017 samt är en term vilket beskriver den önskade fuktkvoten.

Medelfuktkvoten inom en område, samt fuktkvoten för enskilda virkesstycken, för olika målfuktkvoter tillåts äga enstaka viss spridning i enlighet med tabell 1.

Exempel: Vid mätning från fuktkvoten inom samtliga virkesstycken inom en område tillsammans målfuktkvoten 16 % tillåts detta genomsnittliga värdet på bota partiets fuktkvot (partiets medelfuktkvot) för att hamna mellan 13,5 samt 18 % för för att existera godkänt.

För dem enskilda virkesstyckena inom en område bör fuktkvoten hos 93,5 andel från dessa hamna mellan 11,2 samt 20,8 %.

Observera att värdena på fuktkvoten här beskriver fuktkvoten ett bit in inom virket samt alltså ej ytfuktkvoten. titta även avsnitt Fuktkvot samt mätning.

Tabell 1.

Målfuktkvot. Tillåten variation för medelfuktkvoten i enlighet med SS-EN 14298

Beställd fuktkvot (målfuktkvot)	Tillåten variation från virkespartiets medelfuktkvot		Tillåtet spridningsområde från fuktkvoten inom 93,5 andel från virkesstyckena inom virkespartiet
(%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)	Undre gräns (%)	Övre gräns (%)
8	7,0	9,0	5,6	10,4
12	10,5	13,5	8,4	15,6
16	13,5	18,0	11,2	20,8

 

En sektion virkesstycken deformeras beneath torkningen.

detta beror på för att virke krymper olika många inom olika riktningar.

Finsmakare kan torka sitt virke så länge som fyra år ute och ett år inomhus

Detta förmå motverkas på olika sätt, mot modell genom uttorkning nära högre temperatur än normalt samt beneath mekanisk press från torkpaketet samt spänningsutjämning inom den efterföljande konditioneringen. uttorkning nära högre temperaturer samt spänningsutjämning äger blivit allt vanligare dem senaste åren.

Under torkprogrammet styrs temperatur samt fuktighet inom torken.

Styrningen sker tillsammans datorer. Artificiell uttorkning från virke tar cirka 6 dygn för 50 mm tjocka plankor samt cirka 3 dygn för 25 mm tjocka bräder.

Centrumutbyten når den önskade fuktkvoten snabbare än sidoutbyten eftersom kärnan från början besitter lägre fuktkvot än splinten. uttorkning för särskilda ändamål, vilket kräver lägre fuktkvot än skeppningstorrt, tar längre tidsperiod. Den kunna ske inom en alternativt två steg.

Hur länge virket skall ligga på tork beror på väder och vind, hur grovt virket är och vilken sorts trä det är

Förr plats detta vanligt för att uttorkning mot modell snickerivirke inom två steg, först ned mot målfuktkvoten nära sågverket för för att nära möbelindustrin sluttorkas mot 7-9 %. inom solens tid blir detta allt vanligare för att uttorkning ned mot slutfuktkvoten direkt inom kammartorkar nära sågverket.

för att uttorkning direkt mot slutfuktkvoten ger ett bättre standard från bland annat spricksynpunkt.

Tabell 2. Exempel på målfuktkvot nära utskick från tillverkare för olika typer från användningsområden.

Målfuktkvot (%)	Användning
8	Golvbräder innesluten inom uppvärmda utrymmen.
12	Synliga beklädnader, lister samt undergolv inom uppvärmda utrymmen.
16	Virke samt limträ för inbyggnad samtutvändiga panelbräder.

 

Konditionering

Efter torkningen konditioneras virket så för att fuktkvotsskillnader samt spänningar utjämnas.

Konditioneringen sker inom virkestorken samt tar 2-3 dygn.