Varför ökar inte arean på det konstbevattnade jordbruket
Konstbevattning
Konstbevattning, alt. irrigation, innebär ett artificiell tillförsel från dricksvatten vid torra åkrar. detta artificiellt tillförda vattnet utför för att grödan är kapabel gå vidare sin transpiration samt fotosyntes, vilket inom sin tur medför ett markant ökad resultat på grund av lantbrukaren.
irrigation, innebär en artificiell tillförsel av vatten på torra åkrarUnder mitten vid 1990-talet bedömdes för att cirka 16 andel från världens åkerareal fanns bevattnad. Dessa åkrar bedömdes svara på grund av cirka 36 andel från världens skördar. Detta innebär för att den bevattnade åkerarealen inom medelvärde ger nästan tre gånger högre resultat per hektar än den obevattnade åkerarealen. beneath dem närmsta 30 år lär cirka 70 andel från U-ländernas förväntade skördeökningar anlända ifrån bevattnade åkrar.[1]
Historia
[redigera | redigera wikitext]På 6000-talet f Kr påbörjades den inledande konstbevattningen inom världen (i nuvarande Irak).
detta plats inom norra delen från tigris floddal strax norr angående dagens Bagdad. Den södra delen, mellan eufrat samt tigris, började befolkas hundra kalenderår senare samt Ubaidkulturen tog sin start. Landet inom söder passade utmärkt mot enstaka enda sak – jordbruk – varför detta fanns naturligt för att handelsförbindelser etablerades. detta blev snabbt en rikt nation samt den sumeriska kulturens början.
Det fanns dem konstanta översvämningarna såsom tvingade fram för att kanaler samt dammar grävdes. inom samt tillsammans med detta kunde människan styra ovan naturen samt utjämna dess nycker. Konstbevattningen ledde även mot för att matematiken utvecklades eftersom man fanns tvungen för att känna till hur många dricksvatten vilket skulle flöda samt hur många mark vilket skulle forslas försvunnen.
Det artificiellt tillförda vattnet gör att grödan kan fortsätta sin transpiration och fotosyntes, vilket i sin tur medför en markant ökad skörd för lantbrukarenSumererna räknade alltså ut flödet inom nätverket från kanaler vid grundval från erfarenheter ifrån tidigare odlingar. dem hängande trädgårdarna fanns en slående formulering till detta.
Senare kom perser, greker samt romare för att förvalta dessa kunskaper samt byggde inom sin tur vattentoaletter, bevattningsanläggningar, akvedukter, kanaler, varmbadhus samt därför vidare.
Miljöeffekter
[redigera | redigera wikitext]Konstbevattning äger ofta stora miljöeffekter, vilket vanligtvis existerar positiva till grödan (annars skulle man knappast konstbevattna), dock oftast mer negativa till naturen. dem negativa miljöeffekterna beror dock helt samt hållet vid fanns ifrån (och hur) bevattningsvattnet tas. Bevattning vid dagtid nära höga dagstemperaturer innebär för att ett relativt större sektion från bevattningen avdunstar, jämfört tillsammans med angående bevattningen sker beneath nattetid och/eller nära lägre temperaturer ifall detta existerar möjligt.
Positiva miljöeffekter
[redigera | redigera wikitext]När grödan lider från långvarig uttorkning, mognar den inom förtid (brådmognad) tillsammans små resultat vilket resultat. Dessutom finns stora mängder växtnäring kvar inom marken, vilket enkel lakas ut då nederbördsöverskottet väl kommer eftersom man normalt gödslar till ett sommar tillsammans normal nederbörd.
Genom för att tillföra en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig inom lagom mängd samt låta detta infiltrera inom rotzonen, är kapabel grödan gå vidare för att transpireramarkvattnet liksom en vanligt kalenderår samt därmed mogna inom riktig tidsperiod. Då tar grödan även upp den tillförda växtnäringen, vilket reducerar risken på grund av växtnäringsläckage samt medföljande eutrofiering.
Dessutom höjs både skördarna samt skördekvaliteten betydligt. beneath torrår är kapabel skörden ibland fördubblas genom konstbevattning.[2]
Negativa miljöeffekter
[redigera | redigera wikitext]Allmänt
[redigera | redigera wikitext]Stora bevattningsuttag ifrån åar alternativt mindre sjöar beneath lågvattenföring skadar vattenlevande organismer, detta existerar därför konstbevattning kräver status.
Konstbevattning sker huvudsakligen nära långvarig uttorkning, då lågvattenföring samt lågt vattenstånd råder. dem flesta avrinningsområden existerar dessutom påverkade från markavvattningar, vilket ser mot för att överskottsvattnet transporteras försvunnen ifrån marken därför snabbt likt möjligt. Detta resulterar inom låga sommarflöden, liksom ytterligare förvärras från eventuella bevattningsuttag.
Den konstbevattnade ytan i världen har fördubblats sedan 1950, samtidigt har uttaget av vatten tredubblatsDessa negativa miljöeffekter förmå undvikas genom för att anlägga särskilda bevattningsdammar (se nedan). Dessa är kapabel tillsammans fördel fyllas vid då detta råder högvattenföring samt högt vattenstånd inom angränsade åar samt sjöar. Då undviks skadliga vattenuttag nära lågvattenföring.
Konstbevattning kunna orsaka politiska konflikter.
dem handlar angående vem liksom äger riktig mot för att plocka upp eller ta vätska ur ett viss vattendrag eftersom dem knappt räcker mot vatten alternativt varenda åkrar.
Aralsjön
[redigera | redigera wikitext]Ett från dem maximalt kända exemplen vid negativa effekter från storskaligt bevattningsuttag existerar Aralsjön, vilket besitter minskat tillsammans med 3/4-delar inom storlek mot resultat från grundlig bevattning [3]. Sjöns tillbakagång påverkar även omkringliggande marker.
då detta salthaltiga vattnet avdunstat ligger krydda samt åtgärda sediment kvar, såsom tillsammans med vindens hjälp sprids ovan stora områden samt utför marken mindre fruktsam. varenda hektar torrlagd sjöbotten avger cirka 300–600 ton saltdamm per tid.
Olika sorters konstbevattning
[redigera | redigera wikitext]Idag finns detta inom princip fyra olika sorters konstbevattningstyper.
Dessa existerar översvämningsbevattning, spridarbevattning, droppbevattning samt underjordisk bevattning.
Översvämningsbevattning
[redigera | redigera wikitext]Översvämningsbevattning (engelska flood irrigation) existerar enstaka bevattningsmetod likt innebär för att marken översvämmas samt vattnet får sedan infiltrera marken.
Vatteneffektiviteten existerar inom allmänhet många nedsänkt. Dessutom kunna syrgasbrist uppstå vid dem översvämmade åkrarna.
Överskottsbevattning existerar ett prisvärd (men ineffektiv) bevattningsmetod samt används därför ofta inom U-länderna nära exempelvis risodling. inom landet användes metoden nära s.k. ängsbevattning från översilningsängar.
Spridarbevattning
[redigera | redigera wikitext]Spridarbevattning kallas dem bevattningsmetoder såsom använder ett speciell vattenspridare, till för att vattna grödan. Bevattningsvattnet sprids då inom ett luftgående vattenstråle, vilket innebär för att avgörande vindförluster förmå uppstå tillsammans spridarbevattning beneath blåsiga förhållanden.
All spridarbevattning fordrar ett bevattningspump, såsom trycksätter bevattningsvattnet. Spridarbevattning brukar delas upp inom rörbevattning samt maskinbevattning.
En speciell typ från spridarbevattning existerar cirkelbevattning.
Trots det tempererade klimatet i Sverige är avdunstningen normalt större än nederbörden under växtperioden, varför jordarnas vattenmagasin minskar under sommarenDen uppfanns vid 1940-talet inom USA samt används numera inom massiv skal inom bland annat USA, Mexiko samt Saudiarabien.
Rörbevattning
[redigera | redigera wikitext]Rörbevattning innebär för att små vattenspridare sitter vid aluminiumrör, såsom läggs ut manuellt vid åkern. nära varenda flytt får sedan rören transporteras manuellt, vilket utför metoden ganska arbetsintensiv.
Däremot ger metoden en ganska jämn samt lågintensiv bevattning (likt en stilla sommarregn), var detta tillförda bevattningsvattnet enkel förmå infiltrera marken ner mot rotzonen.
Maskinbevattning
[redigera | redigera wikitext]Maskinbevattning innebär för att man använder ett s.k. bevattningsmaskin tillsammans med ett utdragen grov slang, liksom existerar upprullad vid ett trumma.
inom ändan vid slangen sitter enstaka vattenkanon.
Innan bevattningen är kapabel inleds, får slangen (och vattenkanonen) dras ut inom sin att vara berusad eller övermättad längd tillsammans med ett traktor. då bevattningen sedan starta, drar bevattningsmaskinen sakta in bevattningskanonen. Indragningshastigheten får givetvis ställas in, därför för att korrekt bevattningsmängd erhålls vid fältet.
då läka slangen äger dragits in, stryps vattenflödet samt bevattningspumpens tryckvakt träffar ifrån.
Maskinbevattning existerar ett rationell bevattningsmetod, såsom ej fordrar särskilt många sysselsättning. Däremot blir bevattningen många stark (ungefär likt enstaka kraftig regnskur), vilken är kapabel leda mot för att markens infiltrationsförmåga blir otillräcklig samt ytavrinning uppstår.
Droppbevattning
[redigera | redigera wikitext]Droppbevattning innebär för att vattnet fördelas mot plantorna alternativt träden via droppslangar alternativt droppspridare, såsom ger några liter inom timmen.
En framtid som också kommer kräva att jordbruket anpassar sig till ett förändrat klimatVattnet hamnar inom några kvadratdecimeter ifrån droppslangens hål, vilket underlättar precisionsbevattning. Droppbevattningen används därför ofta på grund av trädgårdsgrödor samt plantageodlingar. Dessutom existerar droppbevattning många vatteneffektiv samt används därför inom vattenbesparande syften.
Underjordisk bevattning
[redigera | redigera wikitext]Underjordisk bevattning innebär för att man pumpar in dricksvatten mot enstaka kanal alternativt en öppet dike samt låter sedan vattnet flöda in "baklänges" inom en täckdikessystem.
Vattnet sprids sedan ut samt stiger kapillärt mot rotzonen. Denna bevattningsmetod existerar ganska sällsynt, då detta behövs flera speciella markegenskaper på grund av för att lyckas.
Viktiga grundförutsättningar till underjordisk bevattning
[redigera | redigera wikitext]1: Marken måste äga en homogent vattengenomsläpplighet lager inom alven likt överstiger 1 m/s.
Detta lager måste existera tillräckligt tjockt.
2: Jorden bör äga ett upphöjd kapillär stigförmåga, helst 6–7 mm vatten/dag
3: Markytan bör existera jämn samt endast slutta svagt.
4: detta behövs antingen en ogenomsläppligt lager alternativt ett naturligt upphöjd grundvattenyta, således för att ej detta artificiella grundvattnet perkolerar neråt inom profilen (bort ifrån rotzonen).
5: detta ogenomsläppliga lagret bör existera jämnt, samt inom stort sett sidled tillsammans markytan.
6: Den bevattnade arealen bör artikel massiv, till för att minska den vattenmängd liksom oundvikligen rinner mot omgivande marker (som ej bör bevattnas).
7: Då underjordisk bevattning existerar ett vattenslösaktig bevattningsmetod, fordras god resurser vid vätska (som får pumpas in inom kanaler samt öppna diken).
8: inom arida samt semiarida områden måste både vattnet samt marken existera inom stort sett fria ifrån salter.
Bevattningsvattnet
[redigera | redigera wikitext]Varifrån
[redigera | redigera wikitext]Bevattningsvattnet är kapabel pumpas ifrån sjöar, åar, dammar samt grundvattmagasin.
Mark förstörs, floder överutnyttjas och ekosystemen påverkasIbland existerar detta praktiskt möjligt för att leda överskottsvattnet mot ett bevattningsdamm.
Tillståndspliktigt vatten
[redigera | redigera wikitext]Då bevattning bara existerar aktuellt beneath torra somrar, d.v.s. då detta existerar ont angående vätska inom naturen, blir detta hård konkurrens angående detta kvarvarande vattnet. Därför behövs detta vanligen tillåtelse på grund av bevattning.
Undantaget existerar ifall bevattningsvattnet är kapabel tas ifrån stora vattenmagasin (de största sjöarna).
Konstbevattning, altDå blir nämligen detta totala vattenuttaget marginellt inom förhållande mot vattenmagasinets storlek.
Tillståndsgivningen underlättas ofta, ifall bevattningsvattnet ursprunglig kunna mellanlagras inom ett bevattningsdamm, vilket fylls vid ifrån enstaka liten flod alternativt å beneath högvattenföring. Då undviks dem negativa miljöeffekterna vilket annars enkel förknippas tillsammans bevattning.
Kvalitetskrav
[redigera | redigera wikitext]Bevattningsvattnet bör ifall möjligt artikel sötvatten. Används bräckt dricksvatten, försämras markstrukturen, vattengenomsläppligheten samt den osmotiska potentialen ökar. Dessutom besitter flera odlade växter demonstrerat sig existera känsliga till höga halter från natriumklorid, mot modell rödklöver, vitklöver, alsikeklöver, gurka, frön från växter ofta använda som mat, jordgubbar.
Bevattning inom ökenområden
[redigera | redigera wikitext]När ökenområden bevattnas, finns vanligtvis bara mer alternativt mindre krydda bevattningsvatten för att tillgå. på grund av för att förhindra för att krydda ackumuleras nära markytan (när detta tillförda bevattningsvattnet avdunstar samt lämnar saltet kvar), behövs ett överbevattning.
Konstgödsel, även kallat handelsgödsel eller mineralgödsel, var en revolutionerande uppfinning för jordbruket som möjliggjorde högre skördar och i förlängningen odling helt utan djurtillsammans med överbevattning avses denna plats för att bevattningsmängden överstiger den potenziell evapotranspirationen. Själva bevattningsöverskottet kommer då för att perkolera samt ta massa salter tillsammans med sig ner mot grundvattnet. ett långvarig överbevattning leder mot för att grundvattenytan stiger ordentligt. Då fordras detta enstaka täckdikning på grund av för att ej dem överbevattnade åkrarna bör bli vattensjuka samt därmed obrukbara.