Uppgifter om möjlig upptining i handelsrelationerna kina

Samtidigt liksom EU:s handelsplats inom upphöjd grad existerar öppen till kinesiska investeringar samt anbudsgivare, stöter europeiska företag vid avgörande handelshinder inom Kina. Världshandelsorganisationen WTO borde förstärkas samt förnyas samt nya regler skapas. Europeiska unionen borde uppmuntra Kina för att genomföra marknadsbaserade reformer.

EU måste satsa vid konkreta uppgift inom partnerskapet tillsammans med Kina samt samtidigt gäller detta för att äga ett realistisk inställning mot utmaningarna tillsammans med detta kinesiska systemet, skriver Kina-experten Ari-Pekka Jämsen nära Finlands Näringsliv EK. Artikeln existerar publicerad ursprungligen inom Ekonomiska Samfundets tidskrift inom oktober 2019.

Frågorna kring handeln tillsammans med Kina samt landets statsstyrda ekonomiska struktur besitter även inom land i norden fått allt mera uppmärksamhet genom handelskriget mellan USA samt Kina.

Den primära uppmärksamheten inom medierna besitter inom massiv utsträckning riktat sig mot president Trumps Kina-politik, inom vars centrum förutom bristen vid balans inom handelsbalansen, bland annat teknologikonkurrensen mellan stormakterna samt dem amerikanska företagens inträde mot marknaden, fabriksrelaterade rättigheter samt upphovsrätter, samt bekymmer tillsammans Kinas industripolitik befunnit sig.

Samtidigt besitter diskussionen gått inom enstaka mer realistisk riktning även inom Europa.

Europeiska kommissionen utgav inom mars ett strategisk överblick ovan relationerna mellan EU samt Kina, inom vilken den presenterade 10 konkreta åtgärder på grund av för att nå målen inom sin Kina-politik.

Steg mot geoekonomisk fragmentering är inflationsdrivande genom till exempel nya handelstullar och minskad globalisering

Målen existerar tredelade: samtidigt likt EU strävar efter för att fördjupa samarbetet tillsammans Kina till för att driva gemensamma fördelar, bör detta förmå för att öka ömsesidigheten inom dem ekonomiska relationerna samt stärka sin personlig politik samt fabriksrelaterade bas därför för att dem existerar förenliga tillsammans med nya realiteter.

Förändringen inom verksamhetsmiljön beskrivs från kommissionens definition, i enlighet med vilken Kina numera existerar förutom ett samarbets- samt förhandlingspart även ett konkurrent vid systemnivå.

Hur placerar sig EU inom förhållande mot förändringen?

Det äger ej rått bristande vid initiativ rörande förändringen, målen samt åtgärdsförslagen inom Europas Kina-politik.

Förutom EU äger olika tankesmedjor, näringslivets organisationer, ministerier samt mediernas representanter dragit sitt strå mot stacken. Den gemensamma divisor både inom EU samt inom relation mot USA äger funnits inom för att definiera utmaningarna rörande Kinas struktur. vid bägge sidor angående Atlanten delas oron ovan dem bekymmer såsom Kinas ekonomiska struktur förorsakar.

Kina diskriminerar utländska företag genom olika praktiker samt begränsningar, samt ömsesidigheten förverkligas ej inom handeln mellan Kina samt dess maximalt avgörande handelspartner. Åsikterna går dock isär inom hur enstaka svar vid problemen bör sökas. Även ifall dem ensidiga tullar Trumps ledning ålagt Kina inom EU ses liksom en skadligt samt felaktigt sätt för att tackla problemen, äger detta även mellan medlemsländerna uppstått skiljelinjer mot modell rörande uppluckringen från konkurrens- samt statsstödsreglerna.

Såsom inom USA besitter man även inom EU blivit frustrerade ovan disproportionen mellan Kinas reformlöften samt verkställandet från dem.

Även ifall tullarna vid flera varor sänkts beneath dem senaste år samt ett sektion från ekonomins sektorer öppnats till utländska företag, ses detta likt för att reformerna existerar till små samt kommer på grund av sent. Inom enstaka sektion branscher ses detta rentav vilket för att utvecklingen går inom motsatt riktning; i enlighet med ett förtroendeenkät bland företag, gjord från EU:s inom Kina verksamma handelskammare, tror läka 47 andel från dem svarande vid för att dem regulativa hindren ökar beneath dem nästa fem åren1.

Inom företagen växer oron även ovan politikens något som ökar i storlek eller antal roll inom affärslivet.

President Xis uppgift existerar för att detta kommunistiska grupp bli en del av inom samhällets samt ekonomins varenda delområden. mot modell kravet vid för att stärka particellernas roll inom företagen samt detta sociala poängsättningssystem såsom tas inom bruk nästa kalenderår förmå försvaga privata samt utländska företags möjligheter för att utföra självständiga beslut.

Hur påverkas Sverige och svenska företag av dessa handelsbegränsningar?

Även angående ideologin ständigt varit närvarande inom Kinas kommunistiska partis aktivitet, är kapabel utvecklingen beneath dem senaste år beskrivas vilket en slags ideologins återkomst, vilket existerar enstaka eko från tidigare årtionden. Bekymren ifall inom vilken riktning verksamhetsmiljön utvecklas besitter vuxit.

EU:s hittillsvarande handelspolitik besitter ej haft mer än ett begränsad effekt vid Kinas tillvägagångssätt samt detta existerar uppenbart för att relationens nuvarande tillåtelse står vid ohållbar bas.

EU måste klara från för att hitta medel till för att jämna ut spelplanen.

Utnyttjandet från potentialen förutsätter för att marknaden öppnas

Kina existerar till land i norden samt EU enstaka betydande handelspartner. Finländska företag besitter investerat inom Kina cirka 11 miljarder euro samt sysselsätter inom Kina cirka 60 000 människor.

Kina steg förra året inom Finlands varuhandel mot den femte viktigaste exportmarknaden efter Tyskland, landet, USA samt Nederländerna. Exporten ökade inom relation mot 2017 året tillsammans 4 andel samt plats mot sitt värde cirka 3,5 miljarder euro. Importens värde plats 4,6 miljarder euro2. Servicehandeln besitter längs tillsammans med år inom upphöjd grad demonstrerat en överskott; inom fjol plats värdet vid serviceexporten mot Kina 1,4 miljarder samt överskottet blev cirka 500 miljoner euro3.

EU existerar Kinas största samt Kina EU:s näst största handelspartner.

USA och EU har under sommaren fortsatt att införa handelsbegränsande åtgärder mot Kina

Handeln mellan EU samt Kina besitter mellan år 2010 samt 2018 vuxit ifrån 397 miljarder mot 604 miljarder euro4. Kinas direkta investeringar inom Europa växte beneath dem föregående tio år ifrån 700 miljoner mot 17,3 miljarder tid 2018. Sin höjdpunkt nådde dem kinesiska investeringarna 2016, då dem mot sitt värde fanns därför många vilket 37 miljarder euro. Kinas kumulativa direkta investeringar gick 2017 inledande gången förbi dem investeringar Kina gjort.

inom fjol investerade europeiska företag inom Kina 6,1 miljarder euro5.

Trots för att EU:s serviceexport mot Kina demonstrerat avgörande tillväxt beneath detta på denna plats årtiondet, pausade dess andel från den totala exporten förra året nära bara 19,5 andel. Siffran existerar relativt nedsänkt tillsammans beaktande från medeltalet på grund av serviceexporten mot övriga länder (32 procent)6.

Siffran existerar inom linje tillsammans med för att tillträdet på grund av utländska företag mot Kinas servicemarknad existerar relativt begränsat.

Detsamma gäller på grund av investeringar. Kina placerade sig inom OECD:s index ovan öppenheten på grund av direkta utländska investeringar vid ställe 59 bland 62 länder7. detta existerar tydligt för att Kinas vetenskapen om resurserhandel och finans kvar existerar relativt sluten samt för att handelsförbindelserna äger mer potential.

Realiseringen från den denkbar nyttan begränsas dock från avgörande utmaningar.

Prioriteterna inom EU:s Kina-politik

I diskussionen inom detta finländska näringslivet besitter flera utmaningar trätt fram, vilka äger sina rötter inom strukturerna inom Kinas statsstyrda struktur. Utifrån bakgrundsarbetet besitter näringslivet definierat tre prioritetsområden, vilka kräver lösningar liksom samtidigt förverkligas inom Kina, vid den tredjeplats marknaden samt inom samarbete tillsammans med partnerländerna samt inom EU.

Prioriteterna fokuserar vid statsstöd samt exportkrediter, investeringar samt offentlig upphandling samt digital ekonomi.

Kinas centralstyrda förberedelse, statens starka övervakning ovan centrala ekonomiska sektorer samt finansinstituten samt en grundlig bruk från statsstöd yttrar sig vid flera sätt såväl inom Kina samt EU vilket vid tredjeplats marknaden.

en centralt tvisteämne inom handelskriget mellan USA samt Kina äger varit detta industripolitiska programmet Made in China 2025, inom vars ramar landet stöder sina företag vid flera olika sätt. en centralt syfte på grund av programmet existerar för att utöka dem inhemska företagens marknadsandelar vid tio strategiska sektorer8. på grund av utländska företag existerar detta en särskilt oro för att marknadsandelarna stöttas upp genom för att favorisera inhemska företag.

Det är tyvärr en utveckling som ger Peking oönskade motiv att i stället stärka handelsrelationerna till Moskva ytterligare

i enlighet med ett enkät från EU:s handelskammare inom Kina besitter 43 andel från dem svarande stött vid ökande diskriminering mot resultat från programmet9. Inom ramen på grund av dem rådande WTO-reglerna besitter detta dock varit svårt för att ingripa inom missbruket från statstöd. Även angående WTO:s avtal ifall stöd samt utjämningstullar förpliktar medlemmarna för att notifiera sitt stöd, sålunda äger flera länder såsom Kina varit ovilliga för att uppfylla sin förpliktelse.

Bristerna inom transparensen inom statsstöden samt inom användningen från reglerna äger lett mot enstaka situation, var systemet ej hållit jämna steg tillsammans med utvecklingen, samt detta ofta ej heller gått för att ingripa genom exempelvis WTO:s tvistlösning.

Återspeglingarna från Kinas ekonomiska struktur existerar synliga även inom EU.

grundlig subventioner från industrin besitter lett mot överkapacitet samt dumpning inom Europa mot modell inom stål- samt aluminiumindustrin. inom land i norden äger dem inledande tecknen vid effekterna från subventionerna landat inom skeppsbyggnads- samt telekommunikationssektorerna, var dem framträder såsom avgörande prisskillnader mellan finländska samt kinesiska företags varor.

Kina subventionerar dessutom sina företag inom export- samt utvecklingsfinansieringen, inom vilka detta ej likt dem västliga länderna existerar bundna från OECD:s standarder. detta ger kinesiska företag en övertag inom förhållande mot OECD-länderna.

mot modell kunna kinesiska aktörer inom kundfinansieringen dem erbjuder vid framväxande marknader tillämpa rentav tre års räntefria återbetalningstider. Genom för att nyttja sig från sin industripolitik strävar Kina  således efter för att inom framtiden erövra marknader även vid flera från dem finländska företagens specialområden. för att svara vid den utmaningen existerar inom framtiden ett från dem viktigaste frågorna till Europeiska unionens samt Finlands handels- samt näringspolitik.

Det andra prioritetsområdet existerar företagens utmaningar inom investeringar samt offentlig upphandling.

Samtidigt likt EU:s handelsplats inom upphöjd grad existerar öppen till kinesiska investeringar samt anbudsgivare, stöter europeiska företag vid avgörande handelshinder inom Kina. Den vid Kina fokuserade tankesmedjan Merics äger framfört för att från dem mellan 2000 samt 2017 gjorda investeringar vid ovan ett miljard dollar såsom Kina gjort inom EU-länder, skulle 75 andel ej äga gått för att utföra den andra vägen10.

Även angående detta vid några områden, såsom kosmetik-, bil- samt finanssektorn, vid senare period skett framsteg inom tillträdet mot marknaden, därför besitter detta vid identisk gång tagits steg bakåt inom mot modell medicin- samt telekommunikationsektorn. Dessutom stöter företagen vid bekymmer bland annat angående vissa administrativa processer, godtycklig implementering från regler samt påtvingad överlåtelse från teknologi.

från europeiska företag likt verkar inom Kina inom upphöjd teknologi rapporterade 20 andel förra året angående situationer, var dem krävdes vid överlåtelse från teknologin likt ett förutsättning på grund av inträde mot marknaden11.

EU äger öppnat sin personlig offentliga upphandling till utländska företag både genom WTO:s avtal angående offentlig upphandling samt bilaterala avtal.

Däremot diskriminerar Kinas lagstiftning utländska företag vid flera olika sätt, både rättsligt samt faktiskt, antingen direkt genom för att stänga samt begränsa marknaden alternativt mot modell genom för att inom upphandlingen favorisera inhemska varor samt innovationer.

Åtgärderna har haft stora konsekvenser för omvärlden, inte minst då Kina sägs stå för nästan 30 % av världens totala tillverkning

då Kina 2001 anslöt sig mot WTO lovade detta för att att koppla eller förena med något sig mot avtalet angående offentlig upphandling (GPA) således fort likt möjligt. Trots sina löften äger Kina kvar ej gjort en täckande ett förslag eller något som erbjuds vilket skulle garantera GPA-avtalets övriga parter en ömsesidigt inträde mot marknaden.

i enlighet med dem fakta Kina 2016 levererade mot WTO plats dem offentliga upphandlingarnas marknadsvärde cirka 400 miljarder euro12, då storleksklassen från EU:s offentliga upphandlingar uppskattats mot cirka 2,4 tusen miljarder euro13. Skillnaden förklaras från för att den kinesiska centralförvaltningens stora infrastrukturprojekt, liksom statsbolagen låter utföra, ej existerar inräknade inom den denna siffra.

I stället på grund av den sedvänja varuhandeln bestäms den globala handeln allt mer från digitala nyttigheter, service samt informationsflöden såsom överskrider avgränsningar.

Förändringen likt existerar vid gång berör även traditionell industrisektorer, inom vilkas aktivitet servicens roll framhävas, samt teknologier såsom hör ihop tillsammans med detta digitala genombrottet samt informationens rörlighet.

Kina diskriminerar utländska företag genom olika praktiker och begränsningar, och ömsesidigheten förverkligas inte i handeln mellan Kina och dess mest betydande handelspartner

Finländska företag kunna mot modell sköta uppdateringen från sina apparater dem sålt utomlands alternativt informationen rörande deras kunder ifrån land i norden, samt då existerar detta viktigt för att informationen förmå röra sig ovan avgränsningar inom bägge riktningar. Samtidigt äger detta dock fötts nya stöt från handelshinder.

mot modell sätter den cybersäkerhetslag vilket trädde inom kraft inom Kina 2017 gränser på grund av informationens rörlighet utanför landet samt krav vid för att behålla sensitiv kunskap inom Kina. detta existerar viktigt för att garantera informationens fria rörlighet på grund av för att företagen mot fullkomligt är kapabel utnyttja dem fördelar likt digitaliseringen ger.

Kravet vid för att lokalisera upplysning kunna mot modell leda mot för att även arbetstillfällena ändrar bostadsort mot ifrågavarande marknader.

Lösningar till för att balansera relationen

För för att hitta konkreta lösningar existerar detta från vikt för att forma samt upprätthålla enstaka gemensam lägesbild från både företagens samt statsförvaltningens utmaningar samt möjligheter.

Näringslivet samt myndigheterna måste behärska dela kunskap samt söka gemensamma lösningar vid samtliga nivåer – inom medlemsländerna, vid EU-nivå samt tillsammans med partnerländerna – till för att utföra förbättrad beslutsprocesser tänkbara. Även angående man redan tagit sig an jobbet inom land i norden samt Europa existerar detta uppenbart för att detta vid bas från dem snabba förändringarna inom verksamhetsmiljön ej beneath några likt helst omständigheter existerar uppenbart.

Tvärtom kommer nödvändigheten från samarbete ytterligare för att växa då dem ekonomiska frågorna allt mer länkas ihop tillsammans med säkerhetsdimensionen. Betydelsen från EU.s enhetlighet samt strategiska perspektiv betonas.

En förstärkning från handelsrelationen mellan EU samt Kina, utnyttjandet från potentialen samt ett ökning från ömsesidigheten förutsätter från EU åtgärder vid tre fält.

EU borde samtidigt

1)      uppmuntra Kina för att genomföra marknadsbaserade reformer

2)      utföra samarbete tillsammans med likasinnade partner på grund av för att förnya detta multilaterala regelverket, såsom för att förstärka samt förnya WTO samt producera nya regler, samt

3)      genomföra åtgärder inom EU, tillsammans vilka detta strävas både efter för att utjämna dem negativa verkningarna från Kinas statsstyrda vetenskapen om resurserhandel och finans samt för att stärka EU:s konkurrenskraft.

En reform från WTO samt en effektivt verkställande från reglerna existerar en centralt sätt för att garantera ett rättvis konkurrens samt minska dem åtgärder från Kina liksom snedvrider konkurrensen.

Målet existerar bland annat för att revidera WTO:s regler på grund av statsstöd, för att stärka den handelspolitiska uppföljningen samt notifieringsförfarandet, samt för att uppväcka gemensam mål inom WTO:s tvistlösning. EU bör även försäkra sig ifall för att dess konkurrens- samt statsstödsregler samt importskyddsinstrument tillämpas effektivt, därför för att dem snedvridningar vid marknaden likt Kinas statsstöd ger upphov mot är kapabel åtgärdas vid den inre marknaden.

Samtidigt existerar detta skäl för att undersöka angående våra nuvarande instrument existerar tillräckliga alternativt angående dem behöver uppdateras på grund av för att motsvara den rådande situationen. detta strategiska samarbetet mellan EU, USA samt Japan samt andra partnerländer existerar inom ett huvud roll på grund av för att föra målen samt dem konkreta åtgärderna framåt.

EU måste satsa vid för att föra förhandlingarna liksom förs tillsammans med Kina angående en investeringsavtal vidare.

Målet såsom nåddes vid toppmötet mellan EU samt Kina inom tid, för att föra förhandlingarna mot slut mot 2020, plats en steg inom korrekt riktning.

Med hänsyn till de risker som den kinesiska ekonomin står inför, särskilt i fråga om överproduktion och handelsobalanser, blir frågan om Sveriges och EU:s förmåga att navigera dessa utmaningar allt viktigare

Även inom fortsättningen måste detta satsas vid för att ställa upp konkreta syfte. detta måste även stå inom höjdpunkt från prioritetslistan för att ett fåtal Kina tillsammans med inom GPA-avtalet inom WTO. Avtalen existerar dock ej en värde inom sig, utan dem måste existera ambitiösa samt garantera europeiska företag en rättvist inträde mot marknaden samt en icke-diskriminerande bemötande vid den kinesiska marknaden.

Dessutom existerar detta berättigat till EU för att försäkra sig angående för att äga passage mot motsvarande instrument liksom andra på grund av för att värdera utländska investeringar alternativt ingripa inom statsstöd samt bekymmer tillsammans med tillträdet mot marknaden inom offentlig upphandling. EU måste hitta medel tillsammans vilka detta är kapabel stärka sin hävarm inom förhållande mot Kina samt vid sålunda sätt bättra möjligheterna för att driva europeiska företags intressen.

De tilltagande skillnaderna inom den digitala ekonomins regulativa omgivning orsakar ekonomiska samt politiska utmaningar på grund av företag verksamma inom Kina.

dem något som ökar i storlek eller antal utmaningarna förutsätter från EU enstaka proaktiv politik tillsammans med vilken detta dels strävas efter för att avlägsna begränsningarna på grund av den digitala handeln samt dels för att ombesörja EU:s konkurrenskraft genom för att fördjupa samt utvidga den inre digitala marknaden. Begränsningarna inom informationens rörlighet samt kraven vid lokalisering kräver lösningar både multilateralt samt bilateralt.

EU bör aktivt samt ambitiöst främja WTO:s förhandlingar angående elektronisk köp samt omfatta inom dem bilaterala handelsavtalen regler på grund av för att avlägsna handelshindren inom den digitala handeln. Utöver konkurrensfrämjande åtgärder bör EU äga verksamma medel för att förhindra samt dämpa riskerna likt hör ihop tillsammans med cybersäkerheten.

Till slut

I EU:s Kina-politik existerar detta viktigt för att beakta samt artikel realistiska mot hur snabbt detta existerar möjligt för att förverkliga åtgärder liksom bestäms tillsammans.

Trots för att detta mot modell existerar från största vikt för att revidera WTO:s regler ifall statsstöd, existerar detta tydligt för att arbetsuppgift likt existerar beroende från viljan hos enstaka större mängd stater existerar utmanande samt tar tidsperiod. från den orsaken måste EU behärska föra sina åtgöranden vidare samtidigt inom EU, tillsammans partnerländerna samt inom Kina, samt för att rangordna samt sätta upp tidsbestämningar till sina mål.

Trots dem flera utmaningarna existerar Kina även inom framtiden enstaka betydelsefull handelsplats på grund av finländska företag.

inom den ekonomiska relationen mellan EU samt Kina finns dessutom ett grundlig oanvänd potential, liksom genom för att utnyttjas kunde stärka relationen. detta förverkligas förvisso ej tillsammans med för att stelna inom formerna. EU behöver inom sin Kina-politik enstaka färsk infallsvinkel, vilket strävar efter för att stärka detta ekonomiska partnerskapet, dock såsom samtidigt erkänner utmaningarna tillsammans detta kinesiska systemet samt strävar efter för att åtgärda dem.

Artikeln existerar publicerad ursprungligen inom Ekonomiska Samfundets tidskrift inom oktober 2019

Fotnoter:

1 “Business Confidence Survey 2019”, europeisk Chamber of Commerce in China (2019)
2 BOFIT Viikkokatsaus 2019/10
3 BOFIT Viikkokatsaus 2019/36
4 Eurostat 2019
5 Rhodium Group, 2019
6 Eurostat 2019
7 OECD FDI Regulatory Restrictiveness Index
8 Next-generation IT, High-end computerized machines & robots, Aviation & space utrustning, Maritime engineering verktyg & high-tech ships, Advanced railway transportation redskap, Energy-saving & new energy vehicles, Energy utrustning, Agricultural verktyg, New materials, Biomedicine & high-performance medical equipment
9 “Business Confidence Survey 2018”, europeisk Chamber of Commerce in China (2018)
10 “EU-China FDI: Working towards more reciprocity in investment relations”, Rhodium Group and Merics (2018)
11 “Business Confidence Survey 2019”, europeisk Chamber of Commerce in China (2019)
12 “Trade Policy Review: China”, WTO Secretariat
13 Single marknad Scoreboard: Public Procurement 2017, europeisk kommission (2018)