Hur är situationen med vietnamkriget idag
Vietnamkriget
Vietnamkriget[b] fanns ett armé konflikt beneath kalla kriget inom Vietnam, Laos samt land ifrån 1 november 1955[c] mot Saigons fall den 30 april 1975. Detta konflikt följde Indokinakriget samt utkämpades mellan å en sidan den sydvietnamesiska gerillarörelsen FNL samt Nordvietnam, likt stöttades från Kina samt Sovjetunionen, samt å andra sidan Sydvietnams statsmakt samt USA, tillsammans med stöd från ett sektion andra antikommunistiska stater.[23] Kriget slutade tillsammans med nordvietnamesisk seger samt Vietnams förening beneath ledning från Vietnams kommunistiska område.
Konflikten ägde sin bakgrund inom detta tidigare Indokinakriget beneath år 1946–1954, vilket ledde mot Vietnams delning längs tillsammans med den sjuttonde breddgraden. Nordvietnam stod beneath ledning från Ho Chi Minh samt inom Sydvietnam blev Ngo Dinh Diem president kalenderår 1955. beneath krigsåren fick Nordvietnam stöd ifrån Sovjetunionen samt Kina, medan USA deltog inom konflikten vid Sydvietnams blad.
Krigets skeden
[redigera | redigera wikitext]Upptrappningen
[redigera | redigera wikitext]Efter Indokinakriget planerades demokratiska omröstning för att behållas 1956, vilket skulle producera underlag på grund av enstaka återförening från detta delade Vietnam.
inom avvaktan vid valet skulle Viet Minh förvalta den norra delen från landet samt den södra delen, likt land i västeuropa skapat, skulle förvaltas från Bao Dai. Bao Dai fanns Annams (det mellersta Vietnams) siste kejsare samt ägde lett ett marionettregim beneath den japanska ockupationen.
Valen blev dock inte någonsin från. Fyra dagar innan dem planerade överläggningarna skulle starta gjorde president Ngo Dinh Diem inom Sydvietnam en uttalande såsom klargjorde för att han ej ägde på grund av intention för att delta inom dessa samt ej heller inom något omröstning.
Orsaken plats för att han, liksom USA:s statsmakt, insåg för att hans regim ej skulle behärska vinna en omröstning mot Ho Chi Minh, även beneath övervakning från FN samt den internationella kontrollkommissionen[24].
Vietnamkrigen är historien om hur ett litet lands kamp för självständighet fastnade i kalla krigets tvingande mallaren kommunistiskt Vietnam sågs från USA likt ett fara till för att detta strategiskt viktiga Sydostasien skulle bli kommunistiskt, i enlighet med dominoteorin.
I strid mot Genèveöverenskommelsen 1954 utropades därför den sydvietnamesiska Republiken Vietnam inom oktober 1955 tillsammans amerikanskt stöd. Bao Dai tvingades avgå mot förmån på grund av Ngo Dinh Diem, såsom installerades likt president efter en omröstning.
Hans regim blev snabbt avskydd samt landet drabbades från protester, bland annat därför för att Diem plats katolik medan huvuddelen från befolkningen fanns buddhister. Diem svarade vid protesterna tillsammans med terror.
Vietnamkriget var en smärtsam och plågsam period i historien som lämnade ett ärr på både Vietnam och USATusentals människor fängslades samt dödades. inom norra Vietnam konfiskerade den kommunistiska regeringen dem privata företagens samt köpmännens egendomar samt upprättade enstaka byråkratiskt kontrollerad kommandoekonomi. dem tog även initiativ mot för att producera Sydvietnams nationella befrielsefront[25] (i landet kallad FNL efter sin franska förkortning), enstaka väpnad gerillagruppering inom Sydvietnam.
USA fortsatte för att steg upp sina insatser. inom slutet från kalenderår 1961 fanns detta drygt 1 500 amerikanska soldater inom Vietnam, en tid senare nära 10 000. Trots för att den alltmer avskydda Diem fortsatt stöttades ifrån amerikanskt håll, fortsatte den sydvietnamesiska regimen för att försvagas. Underrättelsedokument visar vid ett ambition hos amerikanerna för att vid sikt försöka tillsätta ett buddhistisk alternativt rent från thanistisk politiker mot presidentposten inom Sydvietnam.[26]
Tonkinbuktsintermezzot
[redigera | redigera wikitext]Det således kallade Tonkinbuktsintermezzot inom Tonkinbukten brukar ofta anges liksom detta officiella startskottet till kriget.
Den 4 augusti 1964 påstod USA:s president Lyndon B. Johnson för att en antal nordvietnamesiska torpedbåtar helt oprovocerat ägde angripit en amerikanskt krigsfartyg vid internationellt vätska inom Tonkinbukten.[27] vilket enstaka resultat härav godkände kongressen den 7 augusti den således kallade Tonkinresolutionen, såsom gav presidenten fullmakt för att vidta dem åtgärder han fann nödvändiga på grund av för att motarbeta "kommunistisk aggression".[28] tillsammans denna upplösning på baksidan sig lät president Johnson, tillsammans med stöd ifrån sina rådgivare, inleda flygbombningar från Nordvietnam liksom månaderna därpå efterföljdes från armé eskalation tillsammans reguljära amerikanska trupper.
Resultatet blev ett flera decenniers långt krig med miljontals dödaAmerikanska politiker samt media ägde länge hetsat på grund av ett större inblandning inom kriget samt flera menade för att dem bara ville äga ett anledning för att ta steget fullt ut.
Uppgifterna går isär angående noggrant vad likt hände inom Tonkinbukten den natten. dem flesta anser för att incidenten plats framprovocerad från USA samt medvetet överdriven, dock ytterligare andra hävdar för att den inte någonsin hänt överhuvudtaget.[29][30] Offentliggörandet från dem sålunda kallade Pentagon papper 1971 visade för att Johnsonadministrationen systematiskt ägde gett kongressen felaktiga data rörande deltagandet inom Vietnamkriget.
inom oktober 2005 hävdade ett före detta arbetare hos National säkerhet Agency för att myndigheten medvetet vinklade underrättelserapporter mot Johnsonadministrationen rörande incidenten inom Tonkinbukten till för att dölja tidigare misstag.[31] Månaden därpå släppte NSA topphemliga papper vilket visade för att den inledande sammandrabbningen, 2 augusti 1964, förvisso ägde ägt utrymme dock för att detta plats den amerikanska jagarenUSS Maddox likt ägde öppnat flamma inledningsvis medan den andra sammandrabbningen, 4 augusti, inte någonsin ägde ägt utrymme överhuvudtaget.[32][33]
USA börjar bomba
[redigera | redigera wikitext]Några dagar efter händelsen inom Tonkinbukten började USA bomba Nordvietnam.
Bomboffensiven kom för att benämnas Rolling Thunder. Den styrdes ifrån Vita huset, ej från militären. ifrån start fanns målet för att skada Nordvietnams industriproduktion, dock på grund av för att undvika civila offer lät man bli för att bomba dem numeriskt värde största städerna inom norr[34]. inom bristande vid framgångar flyttades fokus mot telefon- samt radionäten.
Detta innebar större fara på grund av piloterna, samt ledde ej heller mot önskad succé. Än enstaka gång ändrades fokus, samt detta nya målet blev lagringsplatser för bränsle. Tanken fanns för att enstaka bränslebrist skulle försvåra materialtransporter mellan Nord- samt Sydvietnam längs Ho Chi Minh-leden. Resultaten uteblev återigen[35].
Snart anlände fler samt fler rådgivare samt den 8 mars 1965 gick den amerikanska marinkåren inom nation nära den sydvietnamesiska staden Danang. beneath 1965 sändes omkring 200 000 amerikanska soldater mot Vietnam. Slaget nära Ia Drang ägde utrymme inom november samt fanns den inledande större drabbningen mellan den amerikanska armén samt Nordvietnam.
Efter slaget, likt slutade oavgjort, trappades striderna upp samt USA sände allt fler soldater mot Vietnam; inom start från 1968 fanns detta inom Vietnam nära ett halv miljon amerikanska soldater, förutom mer än 600 000 man inom den sydvietnamesiska armén samt tiotusentals soldater ifrån Sydkorea, Thailand, Australien samt Filippinerna.
USA bombade både Nord- samt Sydvietnam tillsammans med förödande eldkraft. Stora områden inom Sydvietnam förklarades artikel ”fria eldzoner” vilket innebar för att samtliga okända, även civila, betraktades likt fiender. beneath namnet ”Operation Fenix”, vilket utfördes 1965–1968, mördade CIA sydvietnameser likt misstänktes artikel medlemmar från FNL.
ovan 20 000 personer dödades vid detta sätt. Detta plats ett massiv sektion från FNL:s medlemmar samt mellan 1969 samt 1971 ansågs programmet från USA artikel framgångsrikt på grund av för att förstöra FNL:s infrastruktur inom flera viktiga områden.
andra sattes inom fängelse var dem misshandlades samt torterades, bland annat inom Tigerburarna inom Vietnam. Den 16 mars 1968 blev dödad 347 mot 504 obeväpnade sydvietnamesiska medborgare från amerikanska soldater, kallat My Lai-massakern.
För för att anlända åt gerillaförband samt nordvietnamesisk trupp släppte USA Agent apelsinfärg, en avlövningsmedel, ovan stora delar från landet.
i enlighet med Vietnams utrikesminister besitter 4,8 miljoner vietnameser utsatts till Agent apelsinfärg.
Gå igenom en tidslinje över ursprung, stora händelser och efterdyningar från 1858 till 1982detta besitter resulterat inom 400 000 döda alternativt skadade samt 500 000 unge födda tillsammans med missbildningar, i enlighet med vietnamesiska uppgifter.[36] beneath bombkriget använde USA även inom massiv utsträckning napalm. Företaget Dow kemikalie fanns den primära leverantören från stridsmedlet.[37]
Den amerikanske befälhavaren inom Vietnam, William Westmoreland, ansåg för att segern idag fanns inom räckhåll.
Saigon-regimen blev alltmer impopulär bland Sydvietnams befolkning. FNL tog makten ovan ruralt område genom för att dela ut nation mot bönderna samt även genom för att hota befolkningen. Nordvietnamesiska reguljära styrkor belägrade marinkårsbasen inom Khe Sanh beneath 77 dagar. Basen nedsänkt långt ute inom periferin, nära gränsen mot Laos. NVA (Nordvietnams armé) samlade stora mängder trupp samt besköt basen tillsammans med stark artillerield, dock ägde egentligen ej på grund av intention för att inta Khe Sanh.
Syftet plats istället för att distrahera amerikanerna inför Têt-offensiven.
Têt-offensiven
[redigera | redigera wikitext]Under detta vietnamesiska nyåret inom månad 1968 inleddes Têt-offensiven vid bred front samt en FNL-kommando trängde ända in vid amerikanska ambassaden inom Saigon.
Têt-offensiven plats inledningsvis ett mäktig succé samt den amerikanska stridsledningen fanns djupt skakad. FNL gick efterhand vid defensiven mot resultat från dem stora förluster detta åsamkats; totalt anses FNL äga tappat bort eller missat 30 000 soldater. inom Hue-massakern, likt händelsen kom för att kallas, dödades tusentals civila från FNL beneath deras ockupation från vissa delar från Hue.
Ställd inför militärens krav vid ökade truppinsatser samt dem allt högre politiska kostnaderna, förklarade dock den amerikanske presidenten Lyndon B. Johnson för att han fanns beredd för att inleda fredssamtal samt för att denne ej ägde några planer vid för att ställa upp på grund av omval – antikrigsoppositionen ägde blivit honom till kraftfull. Johnson kunde ej längre framträda offentligt utan för att mötas från enstaka antikrigsdemonstration.
"LBJ, how many kids did you kill today?" ("LBJ, hur flera små människor dödade ni idag?"), hördes inom demonstrationer ovan kurera USA. dem amerikanska förlusterna började bli kännbara, ovan 40 000 man ägde stupat fram mot 1968.
Vietnamkriget hade sina rötter i mitten av 1800-taletJohnson efterträddes från Richard Nixon, Eisenhowers vicepresident, likt beneath valkampanjen påstått sig äga ett hemlig program till för att utföra slut vid kriget.
Nixons plan
[redigera | redigera wikitext]Planen innebar ett sålunda kallad "vietnamisering" från kriget. Genom för att ta bostad dem amerikanska styrkorna samt istället låta Sydvietnamesisk armé stå till sitt eget försvar skulle antikrigsrörelsen tillfredsställas.
När den inledande antikrigsdemonstrationen hölls inom Washington 1965 ägde cirka 20 000 människor samlats. inom Washington november 1969 demonstrerade runt 500 000 människor mot kriget.
Det påminner oss om de tragiska konsekvenserna av krig och maktspel och tjänar som en varning om att undvika liknande misstag i framtidenOpinionsundersökningar började visa för att ett tydlig majoritet från landets befolkning ansåg för att USA skulle lämna Vietnam.
När Nixon 1970 lät invadera land på grund av för att skära från FNL:s försörjningslinjer möttes denne från våldsamma protester. enstaka rad högskola ockuperades från sina studenter såsom höll protestmöten samt seminarier mot kriget.
Antikrigsopinionen trängde mot samt tillsammans in inom armén. Vägran för att tjänstgöra inom Vietnam blev allt vanligare, samtidigt vilket protester mot kriget började märkas även bland dem amerikanska soldaterna inom Vietnam. Tiotusentals inkallade valde för att antingen vägra för att inställa sig på grund av tjänstgöring alternativt desertera.
Nixon erkände inom sina memoarer för att denne redan 1969 insåg för att enstaka armé upptrappning skulle innebära för att den amerikanska allmänheten blev allt mer väsentlig mot kriget.
Trots detta försökte han utvidga krigsinsatserna, samt chansa tillsammans en anfall mot nordvietnamesernas baser inom land.
Hur hanterade han USA:s inblandning i Vietnamkriget? Hur och när slutade Vietnamkriget? Ange tre orsaker till att USA förlorade kriget och motivera varför du valt just de skälenUSA lämnar Vietnam
[redigera | redigera wikitext]I start från 1973 gick Sydvietnam samt USA tillsammans vid för att underteckna en vapenstilleståndsavtal. dock vapenstilleståndet bröt snart samman samt kriget inom Vietnam flammade upp vid nytt. Den tillsammans amerikanska medel beväpnade sydvietnamesiska regimen visade sig dock äga många nedsänkt stridsmoral.
Lämnad vid personlig grabb kollapsade den snabbare än vilket mot samt tillsammans dess motståndare väntat sig. Våren 1975 företog Nordvietnam ett fullskalig invasion, samt den 30 april föll Saigon.
Segern ägde vunnits mot en fruktansvärt kostnad. Cirka enstaka halv miljon vietnameser förlorade existensen beneath detta inledande Indokinakriget mot Frankrike; beneath detta andra antas numeriskt värde mot tre miljoner vietnameser äga dött – samt dessa siffror säger inget angående dem miljoner samt åter miljoner från lemlästade samt hemlösa.
Förödelsen plats fruktansvärd. Mängder från byar inom södra Vietnam ägde raserats samt befolkningen tvingats för att flytta inom fåfänga försök för att isolera FNL. mot detta kom effekterna från dem enorma mängder från kemiska medel mot skadedjur liksom använts från USA till för att avlöva djungelområden.
Efterföljder
[redigera | redigera wikitext]Efter krigets slut hävdade Internationella Röda korset för att 65 000–70 000 personer ägde utsatts till folkrättsstridiga övergrepp från dem amerikanska samt sydvietnamesiska fångvaktarna.
nära krigets slut ägde ovan 7 miljoner ton bomber fällts ovan Indokina – mer än dubbelt därför många likt beneath bota andra världskriget inräknat både Europa samt Asien.