Kokpunkt blandning etanol och vatten

Etanol (även etylalkohol), inom dagligt anförande "alkohol" alternativt "sprit", tillsammans den kemiska formeln C₂H₅OH. Hydroxylgruppen (−OH) medför för att etanol klassificeras likt ett alkohol. Genom sin korta kolkedja samt genom bildandet från vätebindningar löser sig etanol relativt enkel inom vätska mot skillnad ifrån alkoholer tillsammans med fler kolatomer.

samtliga alkoholer äger enstaka viss giftverkan, dock etanol existerar den minimalt giftiga från dem envärda alkoholerna. Den är kapabel inom blandad med vätska struktur samt inom tillräckligt små doser (upp mot något alternativt några gram per enhet för massa kroppsvikt) förtäras utan livshotande konsekvenser.

Förtäring även från små doser medför vid sikt för att detta limbiska systemet inom hjärnan krymper något fortare hos alkoholbrukare, än vilket detta vanligtvis utför (som enstaka effekt från åldrandet), hos enstaka absolutist.^[1][2][3]

Etanol utgör den rusframkallande komponenten inom alkoholdrycker likt maltdryck, alkoholhaltig samt sprit.

skildring sker oftast genom jäsning från sockerhaltiga vätskor ifrån kolhydratrika jordbruksprodukter såsom sockerrör, majs samt spannmål. Viss ingenjörsmässig sprit på grund av industriellt bruk är kapabel artikel gjord från petroleum. Bioetanol kallas från några tillverkare den etanol likt existerar framställd från biomassa.

Etanol skall ej förväxlas tillsammans metanol (träsprit).

Denna är kapabel inom små doser leda mot blindhet samt inom högre doser ofta mot döden.

Etanol omvandlas inom kroppen från enzymet alkoholdehydrogenas mot acetaldehyd, såsom ofta ger brukaren enstaka katalog negativa effekter kallade "bakfylla", samt sedan bryts ner från enzymet acetaldehyddehydrogenas (ALDH)^[4] mot ättiksyra. Den specifika energin (energivärdet) på grund av etanol existerar 29 kJ/g (7 kcal/g),^[5][6] vilket förmå jämföras tillsammans kolhydraternas samt proteinernas17 kJ/g (4 kcal/g) samt fettets38 kJ/g (9 kcal/g).

Etanol används även liksom komponent inom motorbränsle, var den vanligaste blandningen existerar E85.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Etanol äger använts likt konserveringsmedel samt ingrediens inom drycker sedan utdragen tidsperiod åter, samt används även idag inom enstaka mängd olika områden, likt exempelvis industri, läkemedel, undersökning samt inom flera olika drycker.

Det fanns troligen persiskaalkemister, såsom Geber (721–776) samt Al-Razi (864–930), liksom utvecklade destilleringen samt lyckades erhålla fram relativt ren etanol. termen alkohol besitter arabiskt ursprung (al-kuhl alternativt al-kohl) samt syftade ursprungligen vid 'pulver från antimon'^[7] alternativt 'fint pulver från blyglans samt sot'.^[8]

I Gamla testamentet finns flera varningar på grund av missbruk från alkoholhaltig.

Antika Greklands samt Roms lagstiftare instiftade straff på grund av missbruk. Seneca d.y. beskriver alkoholismens viktigaste symptom.

Konsten för att bereda sprit (det önskar yttra mer koncentrerad etanol) uppfanns dock långt senare, beneath medeltiden. Etanol fick tillsammans med tiden högt anseende såsom medicin, vilket bland annat framgår från benämningen aqva vitae (livsvatten).

vid 1500-talet ägde etanol redan blivit en välkänt dietiskt medel, liksom prisades såsom skyddsmedel mot varenda tänkbara sjukdomar.

Missbrukets följder började idag även för att oftare visa sig, samt alkoholismen inom sina olika former började bli ett allmänt förekommande sjukdom. Namnet alkoholism existerar emellertid från många yngre datum.

detta infördes inledningsvis från Magnus Huss, vars avhandling Alcoholismus chronicus1851 på grund av inledande gången gav enstaka vetenskaplig analys från alkoholförgiftningens verkningar.

I start från 1900-talet plats missbruket från spritdrycker, samt inom samband därmed alkoholismen, spritt ovan läka världen. inom samt tillsammans alkoholförbudet inom USA, kom dock beneath den denna plats perioden ej bara alkoholmissbruket för att öka, utan även blandmissbruk från alkohol samt andra droger.

Samtidigt blev smugglingen från alkohol inom sig ett multimiljonmarknad på grund av den organiserade brottsligheten.

Toxikologi

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar enstaka översikt från Alkoholdryck och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Alkohol existerar enstaka fysiskt beroendeframkallande drog samt en potent nervgift, likt inom människokroppen bryts ner mot giftet acetaldehyd.

Drogen samt dess metaboliter är kapabel inom sämsta fall orsaka andningsstillestånd, psykoser, koma, död, kräkningar, hjärnskada samt leverskador (skrumplever).

a

Etanol liknar andra sedativa sömnmedel, såsom barbiturater samt bensodiazepiner både inom dess konsekvens vid GABA_A receptorn, även ifall dess farmakologiska profil ej existerar identisk. detta äger lugnande, kramplösande, sömngivande samt lugnande effekter likt liknar flera andra sedativa sömnmedel. Etanol existerar även korstolerant tillsammans med bensodiazepiner samt barbiturater.^[10]

Vid berusning tillsammans med alkohol finns risken för att råka ut till en patologiskt rus, vilket likställs tillsammans med enstaka seriös psykisk störning (se psykos).

detta existerar enstaka kraftig överreaktion vid måttlig alkoholförtäring, på grund av vilken detta finns särskilda undantagsbestämelser inom Brottsbalken.^[11].

Kraftiga alkoholrus är kapabel ge upphov mot någon minnesförlust, "black out" alternativt "snefylla" (se snedtripp) ofta tillsammans huvudvärk efter tillnyktringen.

Långvarigt missbruk förmå ge upphov mot hallucinationer samt psykiska bekymmer, exempelvis delirium tremens. Biokemiskt existerar detta den reaktiva etanolmetaboliten acetaldehyd likt troligen existerar orsaken mot skadorna. Några andra vanliga skador från alkoholmissbruk existerar högt blodtryck, nedstämdhet, dystymi, impotens, strupcancer samt undernäring.

Enligt Folkhälosrapport 2009 existerar dem positiva nettoeffekterna från måttlig alkoholkonsumtion många små samt inom princip endast ifrån övre medelåldern samt uppåt.^[12]

Alkohol existerar enstaka karcinogen samt nära konsumtion ökar således risken till cancer framförallt inom munnen, esofagus, pharynx, larynx samt levern hos män samt kvinnor, samt till bröstcancer hos kvinnor.

inom allmänhet således ökar dessa risker efter ungefär en kopp ifall dagen,^[13] samt nära massiv engångskonsumtion. Risken till levercancer ökar markant angående man dricker fem alternativt fler kopp angående dagen. en stort intag från alkohol ökar även risken på grund av tarmcancer, samt mot högre fara på grund av dem flesta alkoholrelaterade cancerformer ^[14].Etanol existerar dock ej lika farligt såsom andra alkoholer, exempelvis metanol, såsom ofta existerar dödliga alternativt många skadliga även inom små doser.

Etanolmolekylen

[redigera | redigera wikitext]

Etanol besitter molekylformeln C₂H₅OH. inom vardagligt anförande används termen alkohol vanligen på grund av etanol alternativt drycker innehållande etanol. inom kemiska kontext betecknar termen alkohol däremot ett mängd olika ämnen, varav metanol samt etanol existerar dem enklaste.

Etanol existerar hydroxiderivatet från etan, eftersom detta existerar detta kurs liksom erhålls byter ett väteatom inom etan (C₂H₆) mot ett hydroxylgrupp. Etanol äger enbart enstaka OH-grupp, samt existerar därför ett envärd alkohol. detta existerar OH-gruppen likt existerar temat funktionella lag, detta önskar yttra den team vilket avgör vilka attribut ämnet kommer för att erhålla.

Etanol förmå även ses likt en derivat från vätska, tillsammans ett etylgrupp ersättande ett från väteatomerna.

Alkoholer är kapabel existera huvudsakliga, sekundära samt tertiära beroende vid hur flera kolatomer likt binder den kolatom, såsom även binder hydroxylgruppen. Etanol existerar först eftersom dess funktionella lag (hydroxylgrupp) endast binder mot ett kolatom.

Egenskaper

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar ett brandfarlig, färglös, kemisk förening. Etanol existerar, noggrann såsom samtliga andra alkoholer, mer löslig inom en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig än motsvarande kolväte. Anledningen mot detta existerar för att etanolen existerar polär, noggrann likt en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

eftersom både dricksvatten samt etanol innehåller OH-grupper förmå detta uppstå starka vätebindningar mellan deras hydroxylgrupper.

Etanol förekommer oftast ej inom högre koncentrationer än 96 %. destillering mot högre koncentration omöjliggörs från för att etanol nära denna koncentration bildar enstaka azeotrop tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig, detta önskar yttra ångan såsom bildas består från 96 % etanol samt 4 % vätska.

till för att framställa högre koncentrationer måste man ta försvunnen vattnet vid andra sätt, antingen genom absorptionsmedel (exempelvis kalciumsulfat)) alternativt genom för att tillsätta en annat kurs (exempelvis bensen) vilket bildar enstaka azeotrop tillsammans med vätska nära lägre temperatur än etanol. då man destillerar från detta tillsatta ämnet följer vattnet tillsammans.

eftersom etanol existerar hygroskopiskt måste vattenfri etanol förvaras lufttätt till för att ej åter suga upp dricksvatten ifrån luften. detta behövs även speciella metoder på grund av för att föra ovan den vattenfria etanolen ifrån lagringskärlet mot reaktionskärlet utan för att detta bör ta upp dricksvatten.

Enligt lika löser lika-regeln sålunda existerar etanol en utmärkt lösningsmedel till andra relaterade till poler eller motsatser ämnen (det förmå mot samt tillsammans med åtgärda vissa oorganiskasalter).

dock etanol förmå även åtgärda ämnen vilket existerar "olösliga" inom vätska. detta beror vid för att etanols kolkedja förmå binda mot andra organiska molekylers kolkedjor. eftersom kolkedjedelen inom etanol existerar opolär är kapabel detta alltså åtgärda opolära ämnen, likt exempelvis kolväten.

Koksalt och socker är exempel på ämnen som väldigt lätt löser sig i vatten

I etanol uppmuntrar OH-gruppen mot löslighet inom vätska, samt kolkedjan motsätter sig detta. dock eftersom kolkedjan existerar kreditkort existerar etanol (samt metanol samt propanol) fullständigt blandbara tillsammans med vätska. Butanol samt högre envärda alkoholer existerar ej fullständigt blandbara tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig.

På bas från vätebindningarna besitter etanol ett många högre kokpunkt än etan (i etan existerar ju vätebindningar ej möjliga). Etan existerar gas nära rumstemperatur, medan etanol existerar vätska. Etanols smältpunkt existerar –114 °C samt dess kokpunkt 78 °C.

Dess pK_a-värde existerar 15,9. för att mäta pH värdet på grund av ren etanol existerar ej möjligt tillsammans vanliga pH-metrar alternativt färgindikatorer.

Ren etanol innehåller inga H₃O⁺ joner, samt ej heller några OH^- joner. Den elektriska ledningsförmågan existerar ytterst små. Densiteten existerar 789 gram per liter. Brytningsindex nära rumstemperatur existerar 1,36.

Framställning

[redigera | redigera wikitext]

Etanol framställs främst genom numeriskt värde processer, fermentering från sötningsmedel samt hydratisering från eten.

Fermentering existerar den huvudsakliga metoden till beskrivning från fordonsbränsle samt alkoholhaltiga drycker, medan hydratisering tillämpas inom mindre volym inom den fossilgasbaserade kemiindustrin.

Fermentering

[redigera | redigera wikitext]

All etanol till drycker samt fordonsbränslen samt många från den etanol liksom används inom industrin produceras genom fermentering från ett mängd olika varor, vilket exempelvis spannmål, majs, rotfrukt, bär samt sötningsmedel.

Fermentering existerar ett biologisk process var mikroorganismer växer mot samt konsumerar näringsämnen inom sin omgivning. nära beskrivning från exempelvis alkoholhaltig, sker detta genom för att jästsvamp får växa inom enstaka svar från sockerhaltig fruktsaft. Jästen använder upp sockret samt ger ifrån sig etanol samt koldioxid samt ett mängd andra ämnen likt ger enstaka speciell smakupplevelse.

Ekvationen på grund av fermentering från glukos (en sockerart) är:

I denna reaktion, såsom även kallas glykolys, existerar detta alltså jästen vilket omvandlar glukos mot etanol samt koldioxid.

Vid fermentering begränsas koncentrationen från vad jästsvamparna tål samt man får enstaka vattenlösning såsom även innehåller biprodukter samt kvarlevor från råvarorna.

Etanolen koncentreras sedan vanligen genom destillering dock vid bas från för att vätska samt etanol bildar ett azeotrop når man ej mer än 96% koncentration utan specialmetoder.

Industriell produktion

[redigera | redigera wikitext]

Industriell etanol produceras främst genom syrakatalyseradhydratisering från eten. Anledningen mot detta existerar för att eten existerar relativt prisvärd för att införskaffa.

Reaktionen ser (förenklat) ut således här:

Man förmå även erhålla etanol genom ett omvänd esterreaktion samt hydratisering (omvänd oxidering) från etanal samt etansyra (se vidare beneath reaktioner).

Kan de lösa sig i varandra? I etanol finns ett väte bundet till syre, en starkt elektronegativ atom

Detta existerar dock sällan alternativt inte någonsin aktuellt inom fabriksrelaterade kontext (annat än lönnbränning) utan existerar mer för att titta vilket enstaka laboratorieprocess.

Denaturering

[redigera | redigera wikitext]

För för att minska nödvändigheten från strikt övervakning samt höga skatter vid industriellt producerad etanol görs den odrickbar (denatureras) genom tillskott från olika ämnen.

detta finns enstaka mängd olika sådana ämnen, samt vilket vilket används beror vid vilket etanolen skall användas mot. Ämnet ifråga är kapabel ge enstaka obehaglig smakförmåga, olik färg alternativt mot samt tillsammans utföra den livsfarlig för att förbruka. Några från dem ämnen liksom används på grund av detta avsikt existerar metanol, terpentin samt kemiskt lösningsmedel.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol inom industrin

[redigera | redigera wikitext]

Etanol existerar speciellt användbar inom industrin beneath namnet mekanisk sprit vid bas från utmärkt attribut såsom lösningsmedel. Industriellt producerad etanol besitter flera användningsområden, mot modell vattenbaserade färger, medicin, parfymer, rengöringsprodukter, lacker samt bläck.

Denna sprit äger gjorts många svår för att nyttja likt beverage genom för att tillverkarna besitter denaturerat spriten, detta önskar yttra tillsatt ämnen likt framkallar kräkning, smakar samt luktar många illa, mot modell kemiskt lösningsmedel. titta även T-Röd.

Etanol likt fordonsbränsle

[redigera | redigera wikitext]

Se även: Etanolbil

Etanol förmå användas inom enstaka förbränningsmotor vid identisk sätt vilket bensin samt diesel.

eftersom etanol besitter högre oktantal än bensin (104 ron) samt brinner snabbare, är kapabel motorn ett fåtal högre verkningsgrad än nära bensindrift. Etanol äger en lägre energivärde per liter jämfört tillsammans med bensin.^[15] "Ren etanol" innehåller dock naturligt cirka 5 % en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig. Etanol vilket bör användas likt fordonsbränsle (och vilket producerats genom jäsning) behöver både renas genom avdunstning samt absoluteras^[16] således för att den blir minimalt 99.5 viktprocent etanol, näst intill vattenfri.

Så kallad E85, enstaka blandning från 85 % etanol samt 15 % bensin^[15], finns vid nästan varenda mack inom landet. vid vintern ökas andelen bensin mot 25 % till för att underlätta kallstarter.^[17] inom landet används även ED95 på grund av upp mot 95 % etanol inom bränslet till massiv trafik såsom traditionellt skulle nyttja diesel.

Användningen äger minskat kraftigt, bland annat mot resultat från förändrade skatteregler^[18].

All bensin vilket säljs inom landet sedan start från 2000-talet innehåller minimalt 5 volymprocent etanol^[19] (ofta benämnd E5). detta fullfölja för att 166 000 kubikmeter etanol per tid förbrukas inom vanliga bensinfordon, för att jämföra tillsammans med 97 000 kubikmeter E85 samt ED95^[20].

inom flera länder existerar detta dock vanligt för att blanda in ännu mera etanol inom bensinen. Standarden E10 (upp mot 10 % etanol) inom 95-oktanig bensin existerar utbredd inom flertalet EU-länder såsom land, land i norden, land i västeuropa samt Tyskland .^[21] Den 1 augusti 2021 infördes E10 likt standard på grund av 95-oktanig bensin även inom landet medan 98-oktanig bensin kvar besitter E5 vilket standard.

Kan etanol delta i vätebindningar? JA!

En motorer optimerad till ren etanol, E100, ger alltså ett betydligt högre verkningsgrad, vilket betyder lägre bensinkonsumtion. Saab visade t.ex. upp enstaka sådan prototyp 2007 ^[22]. E100 existerar dock ej tillåtet inom land eftersom den denaturering såsom används mot etanol såsom fordonsbränsle ännu ej besitter godkänts likt således kallade "fullständig denaturering", vilket fullfölja för att den ej får säljas utan alkoholskatt angående den ej dessutom blandas tillsammans bensin^[23].

Avgaserna ifrån etanoldrift existerar relativt ofarliga. Avgaser ifrån blandbränslen, exempelvis E85 kunna dock innehålla ett relativt massiv andel kolväten ifrån bensinen. Ren etanol orsakar ej några skadliga kolväteutsläpp.

Detta kallar man att de är lättlösliga i vatten

Etanol innehåller ej svavel alternativt cykliska kolväten, mot modell bensen. Inget svart beläggning från rök bildas inom ett etanolmotor eftersom detta nära ofullständig förbränning endast bildas acetaldehyd samt enstaka många små mängd formaldehyd. Den allra största andelen (cirka 90 %) från dem oförbrända ämnena existerar dock ren etanol liksom även finns tillsammans med inom detta naturliga kretsloppet samt därför inom dessa kontext existerar försumbart.

fordon vilket förmå köras vid både bensin samt etanol (E85) kallas FFV vilket står på grund av Flexi bränsle Vehicle. detta existerar möjligt för att konvertera bensindrivna fordon mot för att vandra vid E85 samt E100.

g

detta existerar dock ej tillåtet för att konvertera mot E100.

Etanol inom drycker

[redigera | redigera wikitext]

Detta del existerar ett beskrivning från Alkoholdrycker, Alkoholmetabolisering och Alkoholkonsumtion samt hälsa.

Etanol existerar ett drog vilket förekommer inom alkoholhaltiga drycker.

Andelen ren etanol inom dessa drycker varierar kraftigt: ifrån 2,25 % på grund av cider mot 80 % till starksprit.

Övriga användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Etanol förmå även användas inom vården, därför kallad läkarsprit.

Etanol används även inom antifrysprodukter samt såsom köldbärare inom bergvärmesystem på grund av dess låga fryspunkt samt till för att eventuella läckage vanligen ej innebär något större miljöproblem då etanolen naturligt oxiderar samt bryts ner från mikroorganismer mot ättiksyra.

Lösningar tillsammans med 70-85 % etanol används ofta inom desinficeringsmedel.

Reaktioner

[redigera | redigera wikitext]

Etanol är kapabel oxideras mot aldehyd alternativt syra beroende vid oxidationsmedel.

OH-gruppen existerar ej enstaka utmärkt lämnande team till nukleofilasubstitutionsreaktioner, därför neutrala alkoholer reagerar ej inom liknande reaktioner.

dock ifall syret inledningsvis blir protonerat till för att producera C₂H₅OH₂⁺ existerar den lämnande gruppen många mer stadig samt nukleofil substitution förmå inträffa. Etanol existerar egen nukleofil, därför C₂H₅OH₂⁺ kunna reagera tillsammans med C₂H₅OH på grund av för att producera dietyleter ("vanlig eter") samt dricksvatten (se nedan).

Etanol samt etansyra (ättiksyra) kunna, tillsammans med svavelsyra (H₂SO₄) vilket katalysator, forma ett ester:

Etansyra + Etanol Etyletanoat + Vatten

Estern liksom bildas kallas etylacetat alternativt etyletanoat samt ingår inom salubrin. Detta material äger enstaka nedsänkt kokpunkt, samt existerar betydligt flyktigare än etansyran.

detta beror vid för att estermolekylerna, inom motsats mot syra- samt alkoholmolekylerna, ej äger några OH-grupper såsom kunna ge vätebindningar. Den existerar även mer svårlöslig inom vätska än syran den bildades från. Även detta beror vid för att vätebindningar ej existerar tänkbara. Etylacetat används likt lösningsmedel.

När etanol upphettas tillsammans tillsammans koncentrerad svavelsyra förmå detta bildas eten, C₂H₄.

en sätt för att förklara detta existerar för att yttra för att väteatomen samt OH-gruppen äger eliminerats, därför existerar detta enstaka eliminationsreaktion.

För att ett ämne ska kunna lösa sig i ett annat ämne, måste det uppstå bindningar mellan de båda ämnena! Vi tittar på etanol och vatten

Denna reaktion existerar på grund av övrigt den motsatta mot den likt används på grund av för att framställa etanol inom industrin (se vidare beneath framställning).

Om reaktionen sker nära lägre temperaturer (140–150 °C) tas väteatomen samt hydroxylgruppen ifrån numeriskt värde olika etanolmolekyler. Detta existerar enstaka kondensationsreaktion.

nära ett kondensationsreaktion kopplas numeriskt värde alternativt flera molekyler ihop samtidigt likt detta spjälkas från ett alternativt flera molekyer, ofta vattenmolekyler. Produkten inom denna reaktion kallas dietyleter (eller vanlig eter) samt existerar ett eter. Den äger enstaka många lägre kokpunkt än etanol (på bas från för att den ej äger någon hydroxylgrupp) samt existerar även mindre reaktiv.

Den existerar även svårlöslig inom vätska.

Etanol har lägre kokpunkt än vatten

Källhänvisningar

[redigera | redigera wikitext]

---

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]