Tankens krökning tillbaka mot sig själv

1 blad 27 OLA BILLGREN. INTERIÖR inom UMBRA samt RÖTT, BUS. Lärare förväntas tänka över sitt jobb. dock vad innebär det? för att tänka målinriktat samt strukturerat på situationer man önskar förändra, menar enstaka vetenskapsman inom vårt.

(2007a)

för att förhålla sig väsentlig mot kunskapsutveckling, anser enstaka ytterligare. oss besitter undersökt fenomenet inom teori samt erfarenhet. Möt lärare såsom reflekterar beneath en par veckor inom enskildhet samt arbetslag såsom tänker nytt beneath handledning. SID PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 27

2 blad 28 OLA BILLGREN.

DIPTYK, BUS. Historiskt äger detta funnits enstaka kraftfull tilltro mot för att läraryrket först utvecklas angående vetande samt kunnande överförs mot lärare. oräkneliga är dem konferenser, studiedagar samt kurser då lärare symboliskt besitter förpassats mot skolbänken. Lärare besitter ofta betraktats likt okunniga samt inom behov från hjälp för att tolka samt omsätta samhällets intentioner på både en rätt samt rätt sätt.

Makten äger legat hos politiker, tjänstemän samt vetenskapsman vilket kunde formulera samt bestämma villkoren för samtalet ifall vad liksom är angelägen insikt för läraryrket. beneath 1990-talet utformades ett politisk mål bland annat genom mål- samt resultatstyrningen för att via omfördelning från auktoritet samt ansvar inom skolan ge lärarkåren möjlighet för att själv förbättra detta egna vetandet samt kunnandet.

detta fanns inom detta kontext liksom reflektionen gjorde entré. enstaka flora från nya formulering växte succes- 28 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

3 blad 29 inom enstaka skarpsinnig hållning är reflektionen huvud samt präglas från för att man ställer kritiska frågor ifall utbildning samt elevers lärande.

Genom reflektion förmå lärare förbättra en gemensamt sätt för att tänka samt prata ifall sitt sysselsättning. Tankens KRÖKNING igen mot sig själv från Mikael Alexandersson sivt fram liksom speglade en slags bottom-up -perspektiv på skolans tillväxt samt lärares yrkesutveckling. Reflektion kom för att utgöra en centralt inslag inom lärarutbildningen samt inom samtalet ifall lärares professionalisering.

sidled etablerades enstaka grundlig undersökning såsom uppmärksammade innebörden inom samt betydelsen från lärares reflektion. Såväl forskningen inom sig vilket uppföljning från den inom struktur från mer tillgängliga föremål eller textstycken samt antologier kom mångt samt många för att handla angående lärares möjligheter för att tänka över sin yrkesverksamhet samt hur dem därigenom skulle behärska utvecklas mot reflekterande praktiker.

Epitetet praktiker, likt inom princip ej existerade inom texter ifall läraryrket likt fanns publicerade före 1990-talet, blev också en frekvent formulering. Genom reflektion förväntades läraren nyskapa samt omskapa sin yrkesverksamhet samt därmed bli ett energisk medkonstruktör från sig själv, PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 29

4 blad 30 sin identitet, sitt tänkande samt sin förståelse.

Lärarens handlingar kom för att uppfattas vilket en effekt från enstaka personlig teori mot modell theory-in-action, praktisk teori alternativt handlingsteori. Blev läraren medveten ifall den praktiska kunskapen samt kunde denna formulera ett praktisk teori förväntades denna få en erkännande liksom professionell.

Uttrycket praktisk förståelse stammar från filosofin dock inom lärorik undersökning relateras ofta uttrycket mot den amerikanske forskaren Donald Schön. i enlighet med Schön kännetecknas den gode praktikern från för att denna förmå omformulera praktiska bekymmer så för att olika lösningar blir synliga.

(Tankens krökning tillbaka mot sig själv) och Kjell Granström (Språket är tankens redskap)

Exempelvis skulle lärarens förståelse utvecklas först angående den tydliggörs från hon själv. Den övertygelse, detta antagande samt den teori likt läraren äger ifall sin erfarenhet skulle få fras först genom dem handlingar såsom hör samman tillsammans övertygelsen, antagandet alternativt teorin. Denna förståelse är kapabel artikel tyst samt kom för att beskrivas vilket en konsekvens från ett inneboende papper såsom man ej ständigt är medveten angående.

Den praktiska kunskapen kunde dock ej överföras uppifrån alternativt utifrån utan skulle utvecklas genom reflektion inom själva handlingen. detta handlar angående för att synliggöra samt genomskåda detta man tar för självklart För för att komma åt den praktiska kunskapen, detta önskar säga göra den tillgänglig, märkbart samt möjlig för att diskutera samt analysera fordras för att praktiker tillsammans reflekterar över den egna verksamheten för för att därmed förändra sitt handlande.

Detta skulle då leda mot för att fräsch praktisk förståelse utvecklas. Gemensamt för formulering vilket exempelvis reflekterande praktiker samt praktisk teori är för att dem myntades inom forskarsamhället samt ej från yrkesverksamma lärare. Uttrycken kom sedan för att användas flitigt inom stat, samhälle samt lärarorganisationerna.

Den forskande läraren alternativt den reflekterande praktikern återspeglar förväntningar på för att lärarna bör förbättra förmågan för att tänka över den egna yrkesverksamheten. Ordkombinationer såsom handlingskunskap, tyst insikt, praktisk förståelse samt professionell insikt kom för att användas för för att benämna karaktären på lärares specifika förståelse.

dock detta synsätt på reflektionsbegreppet är, liksom jag ser detta, ej helt problemfritt. Exempelvis konstrueras ett rad motsättningar. ett ej ovanlig utgångspunkt inom diskussionen angående praktisk förståelse är för att praktikern handlar samt kunnandet finns inbyggt inom detta handlande.

Metaforiskt kan man betrakta reflektion som ”tankens krökning tillbaka mot sig själv”

Genom reflektion förväntas läraren bli medveten angående såväl sitt handlande liksom motiven för handlandet. Detta sätt för att förklara lärares kunskapsbildning besitter haft samt äger ännu ett massiv innebörd för för att legitimera en samspel mellan vetenskapsman samt yrkesverksamma lärare.

Den symboliska underordning samt överordning såsom speglar detta hierarkiska förhållandet mellan lärare inom skolan samt vetenskapsman vad detta gäller kunskapsbildning förändrades dock beneath 1990-talet. Något tillspetsat kunna detta formuleras såsom för att forskaren likt ett teoretisk auktoritet ersattes tillsammans med rollen liksom förlösare alternativt frigörare.

Forskningens arbetsuppgift blev för att stödja praktikern så för att denna själv kunde upptäcka samt begreppsliggöra sin personlig insikt. dock också här finns ett överordning såsom dock framstår vilket mer sympatisk nära enstaka första undersökning. Etablerandet från reflektionsbegreppet besitter säkert tillfört läraryrket enstaka hel sektion kunskaper.

Exempelvis äger kollektiva konversation ifall reflektion samt praktisk förståelse påverkat stora grupper från verksamma pedagoger. detta finns återkommande modell på för att detta skett ett fördjupning från läraryrket samt för att yrkesutvecklingen också medfört verksamhetsutveckling. Denna yrkesutveckling ser jag inom huvudsak vilket kompetensutveckling.

Den äger säkert varit nödvändig, dock den är ej tillräcklig för för att läraryrkets kunskapsbas bör både fördjupas samt stabiliseras. Snarare än för att etikettera lärares förståelse vilket tyst alternativt läraren såsom praktiker önskar jag rikta strålkastarljuset mot läraren såsom skarpsinnig.

Begreppet skarpsinnig stammar från latinets intellectus likt betyder förstånd, tankeförmåga. enstaka skarpsinnig individ ägnar sig således åt aktivitet likt förknippas tillsammans teoretiskt vetande. Handlar ej läraryrket ytterst ifall teoretiskt vetande? för att förmå någon för att förbättra samt fördjupa både nya insikter samt värden såsom håller samhället samman är för mig ett högst skarpsinnig aktivitet.

detta innebär dock ej för att man ständigt intar ett skarpsinnig hållning mot denna etiska samt moraliska arbetsuppgift. För detta fordras period samt möjlighet för att beneath strukturerade former ställa kritiska frågor ifall vilket liksom sker inom detta liksom synes ske. Min bestämda hållning är för att läraryrket är en intellektuellt arbete samt därför behöver detta dagliga arbetet präglas från enstaka skarpsinnig hållning.

detta är här reflektionsbegreppet kunna spela in. Dock på en något annat sätt än vilket liksom 30 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

5 blad 31 OLA BILLGREN. SEGLING, BUS. kom för att ske beneath 1990-talet. Låt oss därför fräscha upp innebörden inom reflektionsbegreppet. Filosofiskt äger reflektion tillsammans med meningssökande för att göra.

Reflektion är sammansatt från latinets re, åter, åter, samt flectera, böja, vilket skulle innebära tankens krökning igen mot sig själv. Filosofen Emanuel Kant menade för att reflektion äger för att göra tillsammans med förhållandet mellan individens föreställningar, hennes kunskapskällor samt hennes kunskapsförmågor.

Genom för att binda samman föreställningar, kunskapskällor samt kunskapsförmågor på en begåvat sätt både söker samt skapar oss fras inom tillvaron. När oss söker efter fras inom tillvaron, reflekterar oss över vad liksom ligger mot bas för våra handlingar samt vårt tänkande ifall dessa handlingar.

Den lärda sidan från reflektion innebär här för att man för ett inre samtal kring ett upplevd osäkerhet likt man antingen upptäcker när man handlar alternativt liksom man ser liksom villkor begränsande alternativt öppnande villkor för handlandet inom sig. När ett osäker situation omvandlas mot ett säker sker en slags accepterande från oprövade idéer liksom sedan prövas inom handlingen alternativt via tänkandet.

inom tanken presenteras olika handlingsalternativ liksom hypoteser samt detta är när man börjar titta uppenbart samt förstår sammanhangen likt man förmår dra insiktsfulla slutsatser. Denna lärda process utgör enstaka förberedelse för för att man bör behärska hantera såväl nya obekanta situationer vilket osäkra, instabila samt konfliktfyllda situationer.

Reflektion äger därigenom ett koppling mot både detta förflutna samt detta vardande. en uttalat avsikt tillsammans reflektionen är för att förbättra förståelse ifall hur förståelse utvecklas inom praktiken samt hur denna förståelse kunna tillämpas dock också ett förståelse från vilket vilket villkorar praktiken inom sig.

detta handlar angående för att synliggöra, för att titta igenom, för att genomskåda detta man ofta tar för självklart. Genom reflektion över erfarenheter bildas en kunskapsförråd, en vardagsvetande, såsom fördjupar kunskapen ifall detta egna arbetet. Jag tror dock ej för att reflektion över detta egna arbetet ger enstaka rätt samt uttömmande förståelse.

för att mot modell vilket lärare tänka över den egna undervisningen innebär ej en sökande efter sanningen utan enstaka analyserande process, inom vilken man rör sig fram PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 31

6 blad 32 OLA BILLGREN. INTERIÖR, BUS. samt igen mellan olika perspektiv samt tänkbara förklaringsmodeller.

Alexandersson beskriver hur lärarna genom reflektion kan utveckla ett gemensamt sätt att tänka och tala om sitt arbete och Granström beskriver att ett yrkesspråk kan hjälpa de

Därmed förmå hållbarheten inom olika tolkningar bedömande prövas. Problemet är just för att titta, alternativt snarare för att inse, för att bli medveten ifall för att detta vilket sker ej nödvändigtvis är detta bästa möjliga. detta gäller både vilka kunskaper, färdigheter samt värden likt väljs ut samt hur man iscensätter en möjligt lärande.

angående man mot modell anser för att detta stoff samt den teknik vilket används är dem enda rätta, förmå man knappast titta andra möjligheter. Utgår man från för att studenter uppfattar innehållet inom undervisningen på inom stort sett identisk sätt, kommer man knappast för att ta utgångspunkt inom samtliga dem tänkbara sätt studenter kunna tillgodogöra sig en kunskapsinnehåll.

ett skarpsinnig hållning kännetecknas från för att man ställer kritiska frågor angående historiska, sociala samt kulturella betingelser för utbildning samt elevernas lärande dock också frågor ifall detta egna handlandet. Vilken innebörd reflektionen tillskrivs hänger därför samman tillsammans med vilka konsekvenser såsom avses.

Eftersträvas för att synliggöra tyst förståelse, förbättra praktiska teorier alternativt enstaka skarpsinnig hållning samt en bedömande förhållningssätt? bör reflektionen enbart artikel kopplad mot ökat självmedvetande alternativt också mot effekt, påverkan samt förändring från skolan? ifall lärare reflekterar över kunskapens betingelser är kapabel detta leda mot för att många från detta man tar för självklart ifrågasätts samt för att dem regler samt normer vilket man följer samt vilket styr både tänkandet samt handlandet synliggörs.

Varför är just dessa kunskaper samt värden viktiga för att jobba med? Vilket innehåll bör den enskilde eleven tillgodogöra sig? vad är detta eleven bör behärska, vilka värden bör eleven förbättra alternativt vilken färdighet bör eleven behärska? Hur bör detta iscensättas via undervisning? inom den lärda hållningen ingår också för att tänka över den egna reflektionen.

vad är detta jag reflekterar över samt varför reflekterar jag över just detta? Hur reflekterar jag egentligen? önskar jag reproducera andras idéer, idéer samt metoder alternativt önskar jag tillsammans tillsammans med andra pröva samt ompröva? Min övertygelse är för att yrkesidentiteter skapas genom människors lärda hållning samt aktiva deltagande inom gemenskaper likt enstaka bas för identitet, detta önskar säga detta man faktiskt gör inom dem gemenskaper man deltar inom.

Läraryrkets tillväxt är en påverkan från hur man exempelvis använder samt utvecklar detta egna språket, hur man kommunicerar samt hur man samverkar. lärorik aktivitet är en hållbart samt kraftfullt socialt struktur likt bygger på komplicerade former från samverkan. När lärare arbetar tillsammans lär dem sig hur olika arbetsuppgifter bör lösas.

Samtidigt utvecklar dem en gemensamt sätt för att tänka samt prata angående sitt sysselsättning. dem utvecklar ett praxisgemenskap. Begreppet praxis svarar här mot den specifika förståelse såsom utvecklas, delas samt vidmakthålls inom enstaka gemenskap. Exempelvis består praxis från normer, idéer, 32 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

7 blad 33 verktyg, språk, berättelser samt texter.

Praxis är således ej identisk sak liksom praktisk förståelse. För detta första kunna förnyelsearbete inom skolan ej införas utan måste skapas från lärda lärare såsom delar enstaka praxis. För detta andra måste en komplext struktur såsom skolan, där verksamheten besitter många sidor, existera designat så för att detta sker en möte mellan två perspektiv; en vilket handlar ifall en systiskt intellektuellt sysselsättning underifrån genom för att lärare aktivt deltar inom kunskapsprocesser samt ständigt försöker definiera sina data samt roller samt en liksom berör målformulering samt uppföljning uppifrån alternativt utifrån.

Detta är ett motsägelsefull påstående likt man på en intellektuellt sätt måste förhålla sig mot. för att enbart styra skolan genom krav på grundlig planeringsdokument samt målnedbrytning innebär enstaka underskattning från skolans komplexitet samt läraryrkets möjligheter. Skolans aktivitet ställer krav på individuell samt situationsanpassad problemlösning vilket innebär för att arbetet inifrån samt underifrån är nödvändigt ifall skolan bör klara detta uppgift såsom vår kommande ställer krav på.

inom enstaka skarpsinnig hållning mot detta egna arbetet är reflektionen huvud Den för drygt tio år sedan framlyfta professionskulturen äger inom solens tid ersatts från enstaka dokumentationskultur. Anser omvärlden dock också lärarna själva för att lärare främst bör reproducera kunskaper samt ej själva svara för sin personlig kunskapsbildning kommer detta för att prägla yrkesidentiteten samt därmed kvaliteten inom skolan.

Saknas en välutvecklat kunskapssystem samt förmåga för att behärska hävda vad liksom utgör den egna kunskapsbasen, sker knappast ett tillväxt från läraryrket alternativt från skolan. Jag önskar bestämt hävda betydelsen från enstaka skarpsinnig hållning inom samt mot detta egna arbetet. inom den hållningen är reflektionen huvud dock kunna lätt ånyo anlända för att uppfattas vilket enstaka rituell företeelse, detta önskar säga reflektion existerar vilket ritual angående lärarna ej ges möjlighet mot påverkan över vilket den egna kunskapsbildningen bör omfatta samt vilka frågor vilket bör existera inom fokus.

För för att få påverkan över samt för för att behärska ta ansvar för den egna kunskapsbildningen fordras enstaka systisk, väsentlig attityd mot detta egna arbetet enstaka skarpsinnig hållning tillsammans andra mening. Den kunna utvecklas inom ett så kallad praxisgemenskap där reflektionen blir navet inom en intellektuellt konversation.

inom en sådant konversation möts samt nöts olika perspektiv. vad ser man gemensamt från detta såsom sker inom detta liksom synes ske? vad skiljer sig åt? Varför ser man olika aspekter? alternativt för för att fritt citera filosofen Paul Feyerabend: detta är ej själva lösningen från pusslet likt är anledningen mot för att vetandet växer, utan detta är den aktiva växelverkan från åtskilliga ihärdiga åsikter.

h detta är för tillfället en drygt decennium sedan reflektionsbegreppet landade inom svensk lärcentrum samt blev ett förhållandevis allmän företeelse. dock vilket besitter hänt inom detta skolpolitiska området dem första åren på 2000-talet samt vilket är kapabel detta få för innebörd för reflektionen liksom nav inom den lärda hållningen mot skolan?

beneath millenniumskiftet förstärktes en individualistiskt budskap vilket kom för att omfatta företeelser liksom självförvaltning, eget ansvarstagande samt prestationslön. Budskapet är kapabel knappast sägas artikel från väsentlig alternativt skarpsinnig karaktär utan handlar maximalt ifall för att artikel lyhörd för påtryckningar utifrån samt uppifrån, mot modell för att ägna mer från arbetstiden åt resultat- samt kvalitetskontroller.

Krav på för att registrera, mäta, jämföra, beräkna, kvantifiera, standardisera, vikta samt väga synes ständigt öka inom skolan inom solens tid. Snarare än informationsutbyte samt reflektion handlar detta numera ifall prestation samt register. Artikelförfattare Mikael Alexandersson är professor inom pedagogik nära Göteborgs högskola.

Litteratur Alexandersson, M (1999): Styrning på villovägar. Studentlitteratur.

Alexandersson, M

Alexandersson, M (2006): Praxisnära undersökning samt läraryrkets vetenskapliga bas. inom B Sandin & R Säljö (red) Utbildningsvetenskap en kunskapsområde beneath formering. Carlssons förlag. Dewey, J (1933): How We think: A restatement of the relation of reflective thinking to the educative process. D C Heath.

Feyerabend, P (1988): Against Method. Verso. robert, J (1992): The Logic of Reflection. Yale University Press. Schön, D A (1983): The Reflective Practitioner: How Professionals Think in Action. Basic books. Schön, D A (1987): Educating the Reflective Practitioner. Josey-Bass. Schön, D A (red) (1990): The Reflective vända.

Case studies in and on educational practice. Teachers College Press. van Manen, M (1991): Reflectivity and the pedagogical moment: The normativity of pedagogical thinking and acting. Journal of Curriculum Studies, 23, 6. Wenger, E (1998): Communities of practice: Learning, meaning and identity. Cambridge University Press. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 33

8 blad 34 en yrkesspråk hjälper dem professionella för att medvetet välja samt pröva enstaka viss metod.

dock detta bör ej användas för för att märkvärdisera detta lättbegripliga utan för för att göra detta svårbegripliga tillgängligt. från Kjell Granström varenda yrkesgrupp besitter behov från för att förbättra verktyg för sitt yrkesutövande. Beroende på vilka arbetsmoment vilket bör utföras alternativt yrkesproblem vilket bör lösas använder man olika verktyg.

ett murare besitter ej enbart enstaka enda slev, detta behövs murslev, putsslev, skärslev, padda etcetera för olika moment inom arbetet. Valet från slev är självklart för muraren. han väljer ej enstaka skärslev (den minsta från slevarna) när denne bör mura betongsten, denne tar mot den större mursleven.

Olika yrkesgrupper besitter olika verktyg: sotare, rörmokare, elektriker, bilmekaniker samt så vidare. enstaka skicklig yrkesutövare äger tillgång mot utmärkt verktyg samt vet också hur dessa bör användas. Lärare behöver också äga god verktyg för sitt yrkesutövande. modell på detta är kapabel existera overhead, power point, kartor, läromedel etcetera.

Detta räcker dock ej, lärare måste också, inom likhet tillsammans med andra yrkesgrupper, äga tillgång mot en yrkesspråk. Man brukar skilja på två typer från yrkesmässiga redskap: sådana liksom är fysiska samt sådana vilket är språkliga. dem fysiska verktygen äger utvecklats inom samtliga yrken.

Byggnadssnickare arbetar sällan tillsammans med hammare samt handsmidda spikar, dem använder numera spikpistol. Lärare använder sällan panoptikonapparat utan snarare power point. Ju mer komplicerat samt ju mer tankemöda en arbete kräver, desto större blir nödvändigheten från en språkligt verktyg.

Språket är tankens verktyg. På identisk sätt likt dem fysiska verktygen förfinas så behöver också den yrkesspråkliga kompetensen utvecklas. dock för att äga tillgång mot en yrkesspråk är något mer än förtrogenhet tillsammans med en antal facktermer.

inom vissa fall förmå mot samt tillsammans användandet från facktermer utgöra en hinder för för att utföra en god sysselsättning. ett lärare vilket inom en föräldramöte beskriver sin aktivitet tillsammans med Språket är tankens redskap 34 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

9 blad 35 OLA BILLGREN.

STADEN inom, BUS.

10 blad 36 hjälp från interna skoltermer samt förkortningar riskerar för att producera förvirring inom stället för klarhet. Yrkesspråk är något mer än för att behärska benämna olika saker. Yrkesspråkets viktigaste funktion är för att existera kunskapsinstrument såsom hjälper mot för att strukturera den samlade insikt likt finns angående yrkesutövandet.

enstaka sådan samlad förståelse är kapabel hjälpa dem yrkesverksamma för att titta samband, orsaksrelationer samt förklaringar mot sådant likt dyker upp inom arbetet. Låt mig ge en modell. ifall flera lärare upplever bekymmer tillsammans med arbetsdisciplin inom enstaka viss OLA BILLGREN.

JAN MANKER, BUS. 36 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

11 blad 37 klass förmå dem tillsammans tillsammans hjälp från sin samlade insikt ifall grupprocesser, arbetsledning samt arbetsformer formulera tänkbara orsaker mot varför just den här klassen ej fungerar. tillsammans med utgångspunkt från sin teoretiska insikt ifall ledarskap inom klassrummet kunna dem också inom tanken pröva olika lösningar, för för att sedan inom praktiken också tillämpa en nytt förhållningssätt.

Någon besitter sagt för att existera professionell är för att känna till vilket man gör. en yrkesspråk inom struktur från tillgång mot systiserad insikt ifall yrkets utmaningar hjälper dem professionella för att medvetet välja samt pröva enstaka viss plan. Detta är något helt annat än för att slumpmässigt pröva olika lösningar, alternativt för att ständigt återkomma mot identisk standardlösning.

detta är likt angående ett murare slumpmässigt bara skulle hugga ett slev, alternativt enbart använda den lilla skärsleven mot all murning. Läraryrket är en många komplicerat arbete samt kräver således tillgång mot många olika tankeredskap. detta är därför viktigt för att vårda dessa redskap samt ständigt förfina dem.

detta är tillsammans med hjälp från detta gemensamma yrkesspråket liksom ett lag lärare är kapabel förklara förutsättningarna för arbetet. detta önskar säga för att på en begripligt sätt språkliggöra dem villkor såsom bör råda för för att detta bör existera möjligt för att göra en god sysselsättning.

detta innebär för att språket, alltså den gemensamma kunskapen, dem delade teorierna samt den vetenskapliga basen, gör detta möjligt för att nyanserat undersöka arbetets villkor. Detta är självklart något helt annat än för att ropa efter enkla samt generella lösningar på skolans bekymmer.

för att enbart efterlysa mindre undervisningsgrupper är ej en formulering för en utvecklat yrkesspråk.

Författare

för att däremot behärska argumentera för vilken pedagogik man önskar utöva samt vilka förutsättningar såsom krävs för detta är något annat. detta senare kräver för att man håller sig ajour tillsammans aktuell undersökning samt vetenskapliga rön. dock hallå, ropar möjligen vän från ordning, hur bör lärare hinna tillsammans det?

detta är knappt man hinner förbereda lektioner, för varenda dessa möten samt konferenser. bör man dessutom äga period mot för att sitta samt läsa obegripliga forskningsrapporter? Jag håller tillsammans vän från ordning. angående man framställer kraven på detta sättet så verkar detta ej särskilt vettigt.

dock låt oss vända på resonemanget. Hur går naturlig språkutveckling till? Hur erövrar små människor en språk samt hur förfinar dem språket? ungar lär sig språket genom för att prata samt samtala tillsammans andra, främst sina föräldrar. Föräldrar ses likt auktoriteter dock detta gör också kamrater samt idoler.

Ju mer språk barnet tillägnar sig, desto mer är kapabel detta förstå världen. detta lär sig hur saker hänger ihop samt sin personlig roll inom sammanhanget. detta lär sig för att förstå olika fenomen. Språket utvecklas inom samspel tillsammans andra. Så småningom utökas detta samspel mot för att också omfatta texter samt bilder liksom andra producerat.

Språket utvecklas inom interaktion samt gärna inom konfrontation tillsammans andra människors funderingar. för att förvärva samt förbättra en yrkesspråk går mot på identisk sätt. Genom interaktion tillsammans kolleger samt auktoriteter, inom konversation alternativt genom texter, utvecklas samt förfinas yrkesspråket.

Språket blir en redskap användbart mot för att utreda bekymmer, detta blir en verktyg tillsammans med vilket man förmå språkliggöra idéer, för att föreslå lösningar samt för att undersöka rimlighet samt realism inom föreslagna idéer. Rätt använda är kapabel möten samt sammanträden bli ett ställe för yrkesspråklig tillväxt.

Man förkovrar sig genom för att ta sektion från andras skrivna funderingar samt texter detta värdefulla redskap liksom yrkesspråket utgör förmå självklart ej erövras utan ansträngning. detta krävs för att man ger sig själv möjlighet mot interaktion tillsammans med kolleger, auktoriteter, kunniga lärare alternativt andra yrkesföreträdare liksom vet något samt är kapabel något angående utbildningsinstitution, lärarskap samt ledarskap.

detta krävs också för att man förkovrar sig genom för att ta sektion från andras skrivna funderingar samt texter. Detta är ju för övrigt skolans bärande idé. Skolans primära övning är faktiskt för att förbättra elevernas kunskaper samt färdigheter samt för att bidra mot deras bildning. Detta samhällsuppdrag sköter skolan huvudsakligen genom för att låta eleverna ta sektion från lärares, läroböckers samt andra källors förståelse samt klokskap.

Jag äger svårt för att titta för att lärares yrkesspråkliga tillväxt skulle behärska ske på något annat sätt än genom interaktion samt konfrontation tillsammans andras reflektioner, genom såväl anförande likt skrivelse. PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07 37

12 blad 38 Yrkesspråk handlar ej angående för att äga en stort ordförråd alternativt för att behärska enstaka mängd fina mening.

detta handlar ifall för att behärska språkliggöra sin insikt samt sina antaganden angående väsentliga yrkesaspekter. detta handlar angående för att äga tillgång mot teorier, förklaringsmodeller, kunskaper samt färdigheter likt hjälper den yrkesverksamme för att titta mönster, utvägar samt lösningar på frågor inom enstaka mot synes kaotisk situation.

inom läraryrket finns ett rad områden där detta krävs en yrkesspråk för för att behärska göra en god sysselsättning. Låt mig ge några modell på sådana områden alternativt data likt varenda lärare äger för att hantera. detta första gäller själva undervisningen. detta krävs en yrkesspråk för för att behärska göra ett lärorik förberedelse från lektioner alternativt arbetsområden.

detta krävs teorier ifall hur lärande går mot, teorier ifall ämnets uppbyggnad samt struktur samt sekvensering, teorier ifall vad liksom påverkar ledarskap inom klassrummet, insikt ifall hur olika arbetsformer fungerar inom relation mot elevernas mognad samt ämnets struktur. Allt detta är modell på en yrkesspråkligt innehåll relaterat mot den undervisande uppgiften.

Yrkesspråk handlar angående för att behärska språkliggöra sin yrkeskunskap Ju mindre utvecklat ett lärares yrkesspråk är, desto större är risken för att man okritiskt tar över andras strukturer samt planeringsförslag, exempelvis för att slaviskt följa lärobokens uppläggning alternativt för att ta över äldre kollegers planeringar.

mot detta pedagogiska yrkesspråket hör exempelvis förståelse angående vilka olika varianter från grupparbete vilket finns, vilka premisserna är för för att dessa olika varianter bör fungera samt för vilken typ från lärande ett speciell form eller gestalt från grupparbete är lämplig alternativt olämplig. Utan sådan insikt är risken massiv för att man låter eleverna grupparbeta inom fel konstellationer, tillsammans med fel information samt tillsammans en olämpligt kunskapsstoff.

en utvecklat yrkesspråk däremot hjälper mot för att redan på planeringsstadiet utmönstra lämpliga samt olämpliga metoder. en annat område likt kräver en utvecklat yrkesspråk rör lärares elevvårdsansvar. Jag menar ej för att lärare bör existera deras psykologer alternativt socialarbetare, dock dem bör ändå besitta kunskaper ifall hur vanliga skolproblem yttrar sig, olika tänkbara orsaker samt vilka åtgärder såsom är rimliga samt funktionella inom klassens ram.

en yrkesspråk för elevvård är också mot hjälp för att behärska avgränsa vilket såsom är lärares ansvar samt vad likt måste överlåtas mot andra. Nära kopplat mot elevvårdsfrågor är förmågan för att behärska tolka, förstå samt hantera elevers provokationer.

Ofta uppstår dynamik inom klassrummet såsom lätt pressar tillbaka många goda föresatser. För för att hantera sådana situationer krävs tillgång mot en analyserande yrkesspråk. Utan ett sådan förståelse är detta lätt för att bli rigid samt upprepa inövade beteendemönster samt upprätthålla stela regler.

Risken är också överhängande för att läraren reagerar personligt inom stället för professionellt, exempelvis genom för att själv kränka alternativt provocera eleverna. Ytterligare en område handlar angående för att förbättra läraryrket. Förändrade villkor, förändrade krav innebär för att varenda arbete behöver analysera den rådande situationen samt för att aktivt samt offensivt verka för rimliga arbetsvillkor.

en yrkesspråk för utvecklingsarbete hjälper yrkesgruppen för att skärskåda erbjudanden alternativt påbud. ej för för att allmänt förkasta allt dock för för att behärska genomskåda sådant likt är kapabel existera mot förfång för arbetet samt fånga upp samt pröva sådant liksom är kapabel förbättra arbetet.

en utvecklat yrkesspråk ökar yrkesgruppens möjligheter för att ta makten över sin personlig yrke samt reducerar risken för för att administratörer samt policymakare styr gruppen. Avslutningsvis önskar jag än ett gång påpeka för att en yrkesspråk ej bör användas för för att märkvärdisera detta lättbegripliga utan för för att göra detta svårbegripliga tillgängligt.

Detta kräver ett kollektiv ansträngning där man samtalar, förkovrar sig, läser, problematiserar samt tillsammans utvärderar vardagssysslorna. för att artikel professionell är för att känna till vilket man gör. h Artikelförfattare Kjell Granström är professor inom pedagogik, docent inom informationsutbyte, legitimerad mentalvårdare samt forskningsledare nära avdelningen för beteendevetenskap nära Linköpings högskola.

Litteratur Colnerud, G & Granström, K (2002): Respekt för läraryrket. HLS Förlag Granström, K (2006): Dynamik inom arbetsgrupper. angående grupprocesser på arbetet. Studentlitteratur. Hargreaves, A (1998): Läraren inom detta postmoderna samhället. Studentlitteratur. Wilhelmson, L (1998): Lärande inom dialog.

Samtalsmönster, perspektivförändring samt lärande inom gruppsamtal.

Mikael Alexandersson | Institutionen för pedagogik och didaktik, enheten för

Arbetslivsinstitutet. 38 PEDAGOGISKA MAGASINET 1/07

13 blad 39 Pedagogiska magasinets skriftserie: Motbok ifall detta politiskt relaterade sveket mot skolan är ett debattbok såsom efterlyser enstaka skoldebatt vilket grundar sig på detaljer, behöriga analyser samt den moderna forskningen ifall lärande. inom motsats mot den systiska förtalskampanj mot den svenska skolan liksom pågått alltför länge på tidningarnas ledar- samt debattsidor!

från Lena Fejan Ljunghill samt berg Svensson. Lärarna måste titta mot för att eleverna ges period samt utrymme för för att samtala samt få förståelse angående viktiga livs- samt värderingsfrågor. För detta behövs inspiration samt nya infallsvinklar. Utanförskap samt gemenskap är enstaka antologi tillsammans med en urval från forskaressäer samt föremål eller textstycken angående rasism, mångkultur samt tro, vilket besitter publicerats inom Pedagogiska magasinet.

Dessutom ingår en flertal helt nyskrivna texter. Varken insikt alternativt läraryrke är något enhetligt; detta finns många kunskapskulturer inom skolans aktivitet. inom Kampen ifall kunskapen beskriver samt samtalar om Lars Ingelstam ingående, för första gången på svenska, sju kunskapskulturer.

ifall man tydligare kunna utskilja deras innehåll, strävanden samt skillnader kunna förhållandet mellan skolkunskap samt ytterligare förståelse bli bättre samt mer spännande. För snabbast utskick, beställ via forlaget Där är kapabel ni läsa mer angående böckerna. Värdera samt utvärdera tar upp bakgrund, idéer samt bekymmer kring utvärdering, uppföljning samt standard samt ger idéer för hur arbetet tillsammans utvärdering förmå gå mot.

Svenska samt amerikanska vetenskapsman samt journalisterna på Pedagogiska magasinet medverkar inom boken. Boken illustreras tillsammans med färgbilder på verk från Grethel Brohult. Ingrid Carlgren samt Ference Marton äger undersökt lärarrollens förändring samt vilka utmaningar vilket möter lärare samt studenter inom framtiden.

Ofta ställs frågan hur man bör göra. inom Lärare från inom morgon önskar författarna hellre fråga vilket man är kapabel göra. inom stället för för att prata ifall utbildning önskar dem lyfta fram lärandet, inom stället för omröstning från teknik önskar dem diskutera mål samt utfall.

Ja tackar, jag beställer... st Motbok ifall detta politiskt relaterade sveket mot skolan, 155 kr, ISBN st Utanförskap samt gemenskap, 159 kr, ISBN st Kampen ifall kunskapen, 159 kr, ISBN st Värdera samt utvärdera, 149 kr, ISBN st Lärare från inom morgon, 127 kr, ISBN varenda kostnader inklusive mervärdesskatt, leverans tillkommer.

Priserna gäller tills vidare, samt så länge lagret räcker. Leveranstid cirka två veckor. Frankeras ej. Portot är betalt! Skola/Företag (ifylls ej nära privat beställning) Beställarens namn Leveransadress Postnummer Ort Faktureringsadress (om ytterligare än ovan) Texta, tack! PM 1/07 Svarspost huvudstaden Datum Namnteckning Namnförtydligande Telefonnummer Lärarförbundets Förlag, tel: , fax: , e-post: forlaget@lararforbundet.se