beckdraw.pages.dev









När ska man byta kamaxlar

Kamaxel

Kamaxel existerar ett komponent inom ett kammekanism var ett roterande axel tillsammans med enstaka alternativt flera kamytor styr följare således för att den roterande rörelsen omvandlas mot fram- samt återvändande rörelser.

Allmänt

[redigera | redigera wikitext]

Kammen är kapabel utformas således för att den ger önskat rörelsemönster, mot skillnad mot ett vevaxel alternativt excenter, såsom endast ger ett sinusformad rörelse. Följaren är kapabel antingen artikel ett glidyta alternativt ett rulle. Följaren är kapabel röra sig linjärt alternativt sitta vid enstaka vipparm, likt tillsammans med olika lagringar är kapabel ge rörelser inom olika riktningar samt utslag.

Kamaxlar används främst då man önskar raka rörelser i enlighet med speciella mönster, mot modell reglering från ventiler.

Vid arrangemanget SOHC (engelska: Single OverHead Cam shaft, lätt överliggande kamaxel) besitter motorn en högt placerad kamaxel såsom drivs tillsammans med kamrem alternativt kamkedja, samt vilket påverkar ventilerna (toppventiler) via vipparmar.

Vid arrangemanget DOHC (engelska: Double OverHead Cam shaft, dubbla överliggande kamaxlar) äger motorn två högt placerade kamaxlar vilket drivs tillsammans med kamrem alternativt kamkedja, samt liksom påverkar ventilerna (toppventiler) direkt.

I fortsättningen beskrives kamaxlars användning till styrning från ventiler inom kolvmotorer.

Kamaxelns funktioner samt lösningar inom enstaka kolvmotor

[redigera | redigera wikitext]

Utväxling

[redigera | redigera wikitext]

I enstaka tvåtaktsmotor tillsammans avgasventiler bör varvtalet artikel detsamma samt kammarna förmå då ibland sitta direkt vid vevaxeln.

000 XNUMX euro i allmänna modeller

I ett fyrtaktsmotor bör kamaxelns cirkelrörelse existera hälften mot vevaxeln eftersom motorn arbetar tillsammans med enstaka velociped vid numeriskt värde varv. Kamaxeln måste därför drivas via ett kuggväxel alternativt rem/kedja liksom ger utväxlingen 2:1.

På fyrtaktsmotorer tillsammans med elektroniska motorstyrsystem finns normalt ett kamaxelgivare, således för att styrsystemet vet vilket från dem numeriskt värde vevaxelvarven såsom motsvarar insug-/kompressionstakt respektive expansions-/utblåsningstakt.

Oftast utnyttjar kamaxelgivaren Halleffekten liksom ger ett spänning liksom påverkas genom ett slits inom cylindern då en område runt en magnet där magnetiska krafter verkar inom enstaka roterande cylinder ändras.

Antal kammar

[redigera | redigera wikitext]

För varenda cylinder inom enstaka fyrtaktsmotor äger kamaxeln minimalt numeriskt värde kammar, enstaka på grund av insugsventilen samt ett till avgasventilen.

Vissa motorer äger numeriskt värde insugsventiler kombinerat tillsammans enstaka alternativt numeriskt värde avgasventiler, vilket kräver tre alternativt fyra kammar per cylinder.

Kamaxeln måste existera synkroniserad tillsammans med vevaxeln således för att ventilerna öppnar dels nära riktig takt samt dels nära riktig vinkel inom förhållande mot kolvens övre alternativt lägre återvändsgränd.

Vid kolvmotorer tillsammans vinklar mellan cylindrarna, mot modell V-motorer, boxermotorer samt stjärnmotorer kunna man äga en gemensam kamaxel angående stötstångsmetoden används. nära överliggande kamaxlar behövs flera uppsättningar från kamaxlar. ett modern V-motor besitter därför enstaka mer komplicerad ventilmekanism än ett radmotor.

Överföring från rörelse mellan kam samt ventil

[redigera | redigera wikitext]

Lågt liggande kamaxel

[redigera | redigera wikitext]

En lågt liggande kamaxel existerar placerad inom botten från motorn, bredvid vevaxeln, samt drivs inom allmänhet via en kamaxeldrev.

I enstaka sidventilsmotor överförs kammens rörelse direkt mot ventilerna. Ventilerna besitter en långt ventilskaft samt existerar placerade nära sidan angående förbränningsutrymmet. Detta måste konstrueras således för att detta får ett utsträckning nära sidan från kolv samt cylinder, samt ger ett "krokig" strömningsväg på grund av luft-bränsleblandningen.

I enstaka toppventilmotor tillsammans lågt liggande kamaxel överförs kammans rörelse mot ventilerna via enstaka stötstång samt enstaka vipparm.

Såväl sidventilens långa ventilskaft liksom toppventilens stötstång innebär fram- samt återvändande komponenter tillsammans massiv massa liksom vid bas från tröghetskrafter fungerar mindre väl nära höga varvtal.

Högt liggande kamaxel

[redigera | redigera wikitext]

En högt liggande kamaxel existerar placerad högre upp inom motorn, ovanför förbränningsrummen, samt drivas via enstaka kamkedja alternativt kamrem. Kammens rörelse överförs via korta stötstänger tillsammans med mindre massa samt tillåter högre varvtal.

Överliggande kamaxel

[redigera | redigera wikitext]

En överliggande kamaxel existerar placerad inom cylinderhuvudet alternativt topplocket samt drivs via enstaka kamkedja alternativt kamrem.

Kamaxeln förmå påverka ventilerna direkt, dock måste då artikel placerad högst inom cylinderhuvudet vilket ökar motorns höjd. Arrangemanget kräver "dubbla överliggande kamaxlar" (DOHC efter engelskans Double OverHead Cam shafts) till avgas- respektive insugningssidorna.

Kamaxeln kunna även påverka ventilerna via vipparmar. Arrangemanget fullfölja för att detta räcker tillsammans ett överliggande kamaxel (SOHC, Single OverHead Cam shaft) samt dels ett mindre upphöjd konstruktion, vilket existerar viktigt mot modell inom utombordsmotorer.

Andra aspekter

[redigera | redigera wikitext]

Ventilspel

[redigera | redigera wikitext]

När kammen existerar inom sitt minimiläge utövar den ingen kraft vid ventilen, vilket pressas igen från sin ventilfjäder mot ventilsätet samt uppnår sitt stängda läge. ifall kammen inom detta läge kvar påverkar ventilen förmå den bli otillräckligt stängd, samt inom förbränningsfasen är kapabel dem varma gaserna flöda förbi den läckande ventilen.

dem varma gaserna förmå skada ventilen samt ventilsätet samt orsaka ett ökande grad från otäthet samt mot slut helt förstöra ventilen.

För för att kammen inom minimiläget tillsammans med säkerhet ej bör påverka ventilen måste detta finnas en visst spel mellan kam samt ventil alternativt vipparm. Spelet måste existera tillräckligt stort därför för att anliggning undviks inom minimiläget även nära temperaturvariationer samt andra onoggrannheter.

En kamaxel är en roterande spak på vilken kammarna är placerade

Detta spel måste regelbundet bli mättad upp tillsammans bladmått samt justeras tillsammans med ett ställskruv. på grund av direktverkande kammar sker justeringen genom för att lägga in tunna metallbrickor, därför kallade shims, tillsammans med ett sådan tjocklek för att en lämpligt spel uppnås.

I flera fall äger mekanisk justering ersatts tillsammans hydrauliska ventillyftare likt består från enstaka cylinder samt ett kolv tillsammans olja liksom fungerar vid en självjusterande sätt.

Ventilstängning

[redigera | redigera wikitext]

Normalt hålls ventilen stängd tillsammans ett kraftig ventilfjäder, samt öppning sker genom för att kammen påverkar ventilen samt övervinner fjäderkraften.

Antalet kammar på kamaxeln beror på antalet cylindrar i en rad av motorn och antalet ventiler per cylinder

Öppningsmanövern kräver en mekaniskt jobb vilket är kapabel förbruka enstaka ej helt försumbar sektion från motorns inverkan.

I vissa mer extrema motorer besitter man en arrangemang tillsammans med dubbla kammar till varenda ventil, var kammar används både på grund av för att öppna samt stänga ventilen. Arrangemanget kallas desmodromiska alternativt konjugerande kammekanismer samt används mot modell från italienska motorcykeltillverkaren Ducati.[1] detta förekommer även pneumatisk fjädring inom kombination tillsammans med vanliga kamaxlar till för att åstadkomma enstaka liknande effektivisering.

Variabel ventilöppning

[redigera | redigera wikitext]

De klassiska kamaxelsystemen ger enstaka fastlagd tidpunkt samt längd på grund av öppningsfasen, samt blir ett kompromiss likt bör fungera vid en nöjaktigt sätt på grund av olika varvtal.

System liksom möjliggör för att justera ventilstyrningen beneath drift kunna ge enstaka mer optimal funktion hos motorn.

Nedan anges modell vid struktur tillsammans variabel ventilstyrning.

Vi måste dock veta att om vi behöver byta ut den här delen är det en väldigt dyr del, så reparation kan bli mycket dyrt

Två kammar per ventil

[redigera | redigera wikitext]

En variabel ventilstyrning förmå uppnås genom för att nyttja numeriskt värde kammar per ventil, var den en används nära låga varvtal samt den andra nära högre. Bägge kammarna existerar engagerade bota tiden, dock via enstaka låsanordning förmå omröstning ske från vilken kam liksom påverkar ett tredjeplats vipparm vilket inom sin tur påverkar ventilen.

Låsanordningen regleras hydrauliskt från motorstyrsystemet. Systemet ger chans för att beroende vid varvtal alternativt andra driftparametrar välja mellan numeriskt värde kammar såsom vardera besitter enstaka öppningskarakteristik tillsammans enstaka viss tidpunkt samt längd till öppningsfasen.

Systemet används mot modell inom Hondas VTEC-system.

Variabel kamvinkel

[redigera | redigera wikitext]

Genom för att inom drivändan från kamaxeln äga ett mekanism likt är kapabel justera kamaxelns vinkel, sålunda kunna tidpunkten till öppningssekvensen justeras, dock ej öppningsfasens längd. Typiskt således anordnas systemet därför för att ventilerna öppnar tidigare nära höga varvtal.

Systemet används mot modell inom BMW:s VANOS struktur.

Slipningen av kammarna är komplicerad eftersom kammarna ska ha en speciell krökning

Avstängning från cylindrar

[redigera | redigera wikitext]

En mer grovkornig typ från "ventilreglering" existerar för att nära vissa driftförhållanden behärska förhindra öppning från ventilerna på grund av ett alternativt flera cylindrar. Systemet möjliggör till motorn för att jobba tillsammans färre cylindrar nära nedsänkt tryck vilket sparar bränsle.

Systemet kunna implementeras genom för att nyttja hydrauliska ventillyftare likt förses tillsammans med enstaka ventil liksom är kapabel släppa ut trycket ur dessa. Systemet styrs från elektronik samt förmå snabbt återaktivera samtliga cylindrar då detta behövs mer utfall.

Systemet används mot modell inom Volkswagens 1,4 TSI ACT-motor.

Kamaxellös ventilstyrning

[redigera | redigera wikitext]

Ventilstyrning tillsammans kamaxel existerar ett testad samt pålitlig teknik, dock tillsammans begränsade möjligheter mot anpassningsbar ventilöppning.

Vanligtvis är det 1–4 kamaxlar i en motor beroende på konfiguration

en alternativ existerar för att äga kamaxellös ventilstyrning, var man låter motorstyrsystemet styra elektromagneter alternativt hydraulkolvar liksom sedan påverkar ventilerna. vid därför sätt är kapabel både tidpunkt, längd samt storlek från ventilöppning styras helt flexibelt samt anpassas efter mot modell varvtal samt motoreffekt, vilket förmå ge förbättrad verkningsgrad samt högre inverkan.

Bland annat besitter Renault, BMW samt Koenigsegg haft prototyper tillsammans med liknande system.[2][3][4][5] Koenigsegg besitter, tillsammans en systerbolag kallat FREEValve, utvecklat enstaka sådan kamaxellös ventilstyrning inom sin modell Koenigsegg Regera.

Tillverkning samt underhåll

[redigera | redigera wikitext]

Kamaxlar tillverkas vanligen från smidesstål, samt bearbetas genom svarvning, fräsning, slipning samt härdning.

Slipningen från kammarna existerar komplicerad eftersom kammarna bör äga enstaka speciell krökning. Kamaxlarna besitter vanligen borrade oljekanaler på grund av smörjning från glidlagren samt kammarna. Ytorna existerar behandlade på grund av för att minimera motorns inre friktion.

Drivhjul samt eventuell givare placeras inom ändarna liksom eventuell vinkeljusterare.

vid drivhjulet samt kamaxeln finns ständigt märkningar vilket fullfölja för att dem är kapabel monteras synkrona tillsammans med säkerhet. vid drivremmar finns vanligen motsvarande markeringar, därför för att antalet kuggar mellan hjulen blir riktig. Kamkedjor samt kamremmar besitter vanligen enstaka spännanordning vid den blad såsom ej existerar dragande.

Om ett kamkedja alternativt kamrem brister kunna följden bli motorhaveri eftersom ventiler är kapabel förbli öppna samt slå inom kolvarna.

Oftast på äldre V motorer så sitter det en i mitten i blocket under topplocket medan i tex en 6 cylindrig motor så kan det sitta 1–2 kamaxlar i topplocket

Motortillverkarna ordinerar intervall då byte från kamrem måste ske.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Kamaxlar finns beskrivna redan beneath antiken samt inom Mesopotamien vid 1200-talet var dem användes på grund av pumpar.

En desmodromisk alternativt konjugerande mekanism, utan ventilfjädrar, patenterades redan 1896 från Mees samt användes inom Mercedes 300SL vid 1950-talet samt från Ducati.

Den överliggande kamaxeln uppfanns (1902) från den amerikanska motortillverkaren David Dunbar Buick, grundaren från "Buick Motor Company". Företaget återgick dock mot stötstångsmotorer efter för att General Motors köpte upp företaget 1908.

Motorer tillsammans med dubbla överliggande kamaxlar framställdes sedan (1919) från Isotta Fraschini, Giustino Cattaneo, Austro-DaimlersFerdinand Porsche, Stephen Tomczak samt W.

O. Bentley.


  • när  bör man byta kamaxlar

  • Se även

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]