Skillnad mellan vanlig celldelning och reduktionsdelning
Celldelning
Celldelning alternativt cytokines existerar den process likt ligger mot bas till varenda levande organismersförökning.
nära vanlig celldelning omvandlas enstaka fängelse mot numeriskt värde celler samt nära meios omvandlas ett fängelse mot fyra dotterceller. Man brukar skilja vid tre huvudtyper från celldelning:
- Binär fission, vilket existerar celldelning hos prokaryoter.
- Mitos existerar den vanliga celldelningen hos eukaryoter.
- Meios (reduktionsdelning) sker då könsceller bör bildas hos eukaryoter.[1]
Mitos
[redigera | redigera wikitext]är celldelning hos enstaka diploid fängelse var dottercellerna även blir diploida.
Vid vanlig celldelning omvandlas en cell till två celler och vid meios omvandlas en cell till fyra dottercellerett diploid fängelse innehåller numeriskt värde kompletta uppsättningar från kromosomer. Könsceller existerar däremot haploida, dem besitter bara enstaka fullständig uppsättning från kromosomer, därför genomgår dem ej mitos.[1] Mitosen består från sex faser - profas, prometafas, metafas, anafas, telofas samt cytokinesi.
Profas existerar den inledande fasen samt innebär för att kromatinet kondenseras inom kärnan samt bildar kromosomer, kromatinet sammanpackas alltså tillräckligt många för att kromosomerna klart framträder.
detta sker även ett fördubbling från centrosomen utanför kärnan inom cytoplasman. Dessa sammankopplar sig mot mikrotubuli samt rör sig sedan mot plats sin cellpol.[2]
Prometafas existerar den andra fasen samt existerar många snabb.[3] Den inleds tillsammans för att kärnans membran löses upp således för att mikrotubulin liksom existerar sammankopplat tillsammans centrosomerna kunna ta sig in inom kärnområdet samt binda mot delningskromosomernas centromerer.[1][2][3]
Metafas existerar den tredjeplats fasen.
vanlig celldelning är bara för att cellerna ska kunna föröka sig, då celler dör och måste produceras hela tideninom detta skedet existerar delningskromosomerna såsom maximalt veckade.[1] Delningskromosomerna radar upp sig inom cellens mittplan mitt emellan cellpolerna. Delningskromosomerna förbinder mot båda centrosomerna likt sitter nära bägge cellpolerna. Detta genom för att mikrotubuli ifrån den en centrosomen binder mot den en systerkromatiden samt mikrotubuli ifrån den andra centrosomen binder mot den andra systerkromatiden.
för att systerkromatiderna inom delningskromosomen binder mot varsin centrosom innebär ett garanti för att systerkromatiderna går åt varsitt håll nära delningen.[2]
Anafas existerar den fjärde fasen. Denna inleds tillsammans för att systerkromatiderna, såsom äger varit sammanbundna inom centromererna samt bildat ett delningskromosom, skiljs ifrån varandra.[1][2] Anafas promting komplex alternativt APC aktiverar en proteas.
Detta enzym bryter inom sin tur ner kohesin.[2] Kohesin existerar en protein liksom håller samman systerkromatiderna, då detta bryts ner delas delningskromosomen.[4] Därefter rör systerkromatiderna sig mot varsin cellpol. Detta sker eftersom mikrotubulin depolymeseras samt utför mikrotubilitrådarna kortare.[2]
Telofasen existerar den femte fasen samt inleds då kromosomerna besitter nått cellpolerna.[1] Kärnmembranet återbildas runt systerkromatiderna nära varenda cellpol därför för att numeriskt värde likadana dotterkärnor skapas.
(23+23 = 46)Kromosomerna vecklas ut igen därför för att dem förmå avläsas.[1][2]
Cytokinesi existerar den sjätte samt sista processen inom mitosen. Cytoplasman delas upp tillsammans hjälp från enstaka kontraktil fingerprydnad likt bildas vid cellmembranet. Denna kontraherar därför för att cellen delas samt försvinner sedan efter för att celldelningen skett.[2]
Meios
[redigera | redigera wikitext]Meios alternativt reduktionsdelning existerar den celldelning likt sker då könsceller bör bildas.
Dessa celler existerar haploida vilket betyder för att dem bara äger enstaka fullständig kromosomuppsättning, alltså hälften sålunda flera angående dem somatiska (vanliga) cellerna har.[1] Meiosen är kapabel delas upp inom numeriskt värde delar: meios inom samt meios II.[1][5]
Profas I existerar den inledande fasen samt existerar enstaka utdragen process likt kunna delas upp inom fem delfaser: leptoten, zygoten, pachyten, diploten samt diakines.[5] inom profas inom kondenseras kromatinet samt bildar delningskromosomer.
dem motsvarande delningskromosomerna, alltså dem delningskromosomer liksom liknar varandra, lägger sig nära varandra samt hålls kvar var. ett delningskromosom kommer ifrån mamman samt den andra ifrån pappan.
reduktionsdelning är för att bilda könscelleren utbyte från kromosommaterial ske.[1][5] Överkorsning, liksom detta heter, ger upphov mot biologisk diversitet eftersom den skapar nya kombinationer från arvsanlag.[6] detta sista likt sker inom profas inom existerar för att kärnmembranet liksom omsluter kromosomerna löses upp samt centrosomen fördubblas utanför kärnan inom cytoplasman.
Dessa sammankopplar sig mot mikrotubuli samt rör sig sedan mot plats sin cellände.[1]
Metafas I existerar den andra fasen samt var binder mikrotubuli ifrån båda kärnspolarna sig mot kromosomparen. Mikrotubuli ifrån den en cellpolen fäster sig inom den en delningskromosomen samt mikrotubuli ifrån den motsatta cellpolen fäster sig inom den andra delningskromosomen.
Kromosomparen lägger sig sedan inom ekvatorialplanet.[1][5]
Anafas I existerar den tredjeplats fasen var dras dem motsvarande delningskromosomparen isär ifrån varandra mot plats sin cellpol.[1] Detta sker eftersom mikrotubulin depolymeseras samt fullfölja mikrotubilitrådarna kortare.[2] dem motsvarande kromosomparen blir idag delningskromosomer liksom består från numeriskt värde systerkromatider vilket ej existerar relaterat till gener lika längre, vid bas från överkorsningen inom profas I.[5]
Telofas I existerar den fjärde fasen inleds då delningskromosomerna nått cellpolerna.
Meios (reduktionsdelning) sker när könsceller ska bildas hosCytoplasman delas upp[1] tillsammans med hjälp från ett kontraktil fingerprydnad såsom bildas vid cellmembranet. Denna kontraherar sålunda för att cellen delas samt försvinner sedan efter delningen skett.[2] Kärnmembranet återbildas runt delningskromosomerna nära varenda cellpol.[7] för tillfället äger numeriskt värde dotterceller tillsammans halverat antal kromosomer bildats.[5]
Nu går cellen in inom meios II vilket inleds tillsammans profas II.
var löses kärnmembranet upp igen. Centrosomen fördubblas inom cytoplasman, associerar sig tillsammans med mikrotubuli samt förflyttar sig mot cellpolerna.[7][8] Mikrotubuli ifrån varenda cellpol tar sig in inom kärnområdet samt binder mot delningskromosomerna.[1][2][3]
Metafas II existerar den sjätte fasen samt börjar då microtubuli binder mot delningskromosomernas centromer.
Mikrotubuli ifrån den en centrosomen binder mot den en systerkromatiden samt mikrotubuli ifrån den andra centrosomen binder mot den andra systerkromatiden.[2] Delningskromosomerna lägger sig sedan inom ekvatorialplanet.[8]
Anafas II existerar den näst sista fasen samt inleds tillsammans för att systerkromatiderna separeras ifrån varandra samt går mot fanns sin cellpol.[8] Detta sker, noggrann likt inom anafas inom, eftersom mikrotubulin depolymeseras samt utför mikrotubilitrådarna kortare.[2]
Telofas II existerar den sista fasen inom meiosen.
Cytoplasman delas upp [8] och med hjälp från enstaka kontraktil fingerprydnad liksom bildas vid fängelse
Denna kontraherar således för att cellen delas samt försvinner sedan efter delningen skett.[2] Sedan återbildas kärnmembranet runt kromosomerna. Fyra olika haploida dotterceller besitter idag bildats.[8]