beckdraw.pages.dev






Himmelska fridens torg stridsvagn student

Protesterna samt massakern vid Himmelska fridens torg

Protesterna vid Himmelska fridens torg plats enstaka protestdemonstration samt studentrörelse våren 1989 inom Peking inom Kina. Demonstrationerna slogs slutligen ner från Folkets befrielsearmé natten mot 4 juni tillsammans en stort antal dödsoffer varefter händelsen existerar känd likt Massakern vid Himmelska fridens torg.

Demonstrationerna inleddes inom april 1989 efter för att Hu Yaobang plötsligt avlidit. Stora mängder studenter samlades vid Himmelska fridens torg till för att inledningsvis hedra Hu Yaobang, dock även på grund av för att visa upp till yttrandefrihet samt demokrati. Händelserna trappades upp inom femte månaden i året då ett hungerstrejk inleddes vid torget.

19 femte månaden i året ställdes Peking beneath krigslagar samt politikerna avgjorde för att nyttja krafttag mot protesterna. inom start från juni fanns Folkets befrielsearmé mobiliserad inom Pekings ytterområde. vid kvällstid 3 juni började militären förflytta sig mot Himmelska fridens torg, dock hindras från civilbefolkningen liksom barrikaderat vägarna.

Stridigheter utbröt mellan militären samt civilbefolkningen tillsammans en stort antal dödsoffer vilket resultat efter för att militären öppnat flamma mot civilbefolkningen. Både militärer samt civila dödas, samt antal offer existerar okänt dock vanliga uppskattningar existerar ifrån flera hundra upp mot 3 000. Efter tolvslaget omringade militären Himmelska fridens torg likt utrymdes beneath vapenhot.

Incidenten besitter tystats ner från dem kinesiska myndigheterna, samt ämnet existerar tabu inom Kina. mening samt texter tillsammans kopplingar mot incidenten existerar censurerade vid internet inom Kina.

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Under andra halvan från 1980-talet började spänningar byggas upp samt enstaka rad studentdemonstrationer uppstod inom Peking 1986–1987.

enstaka massiv klyfta inom välstånd mellan kust- samt inlandsprovinser inom kombination tillsammans upphöjd inflation samt upphöjd arbetslöshet samt ökad kriminalitet fanns bidragande orsaker mot ökade motsättningar mellan konservativa samt reformförespråkare. Deng Xiaoping försökte balansera dem olika fraktionerna var konservativa Chen Yun samt frisinnade generalsekreterare Zhao Ziyang fanns avgörande frontpersoner.[3][4] Bland studenterna fanns en ökande missnöje angående orättvisor samt idealism.[4]

Den reformvänliga Hu Yaobang dog plötsligt från enstaka stroke 15 april 1989 samt blev enstaka ikon på grund av universitetsstudenterna.

Sorgmanifestationer hölls inom flera storstäder, likt snart övergick mot demonstrationer. vid Himmelska fridens torg inom Peking samlades mot slut hundratusentals människor likt demonstrerade till bland annat yttrandefrihet samt demokrati, samt på grund av för att hedra Hu Yaobang.[5][3][4] Ungdomarna leddes från bland andra Wang Dan, Chai Ling samt Wuerkaixi.[4] 13 femte månaden i året inleds enstaka hungerstrejk vid Himmelska fridens torg, liksom snart får tusentals deltagare.[5] Demonstranterna lät även utflykt enstaka staty från papier-maché kallad "Demokratigudinnan" såsom fanns enstaka drygt 6 m upphöjd kopia från Frihetsgudinnan,[6] liksom placerades mitt emot porträttet vid Mao Zedong nära Himmelska fridens port.[4]

Efter för att Zhao Ziyang lämnar Kina på grund av en statsbesök inom Nordkorea hårdnade politbyrå attityd mot demonstranterna.

Premiärminister Li Peng fick ett inflytelserik roll inom för att hantera demonstrationerna. Demonstrationerna fortsatte bota femte månaden i året, samt blev kända internationellt samt situationen gav prestigeförlust på grund av regimen. Michail Gorbatjov fanns inbokad vid statsbesök inom mitten från femte månaden i året, dock transporterna fick läggas ifall vid bas från för att Himmelska fridens torg plats blockerat, samt den kinesiska ledningen förlorade ansiktet.[3][4] Aktionerna stärktes från massiv framställning från händelserna inom dem kinesiska medierna.[4]

Zhao Ziyang höll 19 maj[7] en anförande mot studenterna efter för att detta sovjetiska statsbesöket fanns avslutat.

Deltog gjorde även wen Jiabao, såsom senare kom för att bli Kinas premiärminister. Zhao uppmanade studenterna mot lugn samt för att dem skulle slutföra den då påbörjade hungerstrejken samt vidare för att inget ont skulle drabba studenterna angående då ordningen fanns återställd.[3] Sent identisk solens tid ställdes Peking beneath krigslagar.[8][5]

Dagen efter Zhaos anförande hölls en sammankomst inom Deng Xiaopings bostad.

Deng plats pressad mellan olika viljor dock valde den hårda sträcka. Zhao Ziyang blev hårt kritiserad samt mot hans vilja bestämde Deng för att detta fanns dags på grund av för att ta mot krafttag samt nyttja våld mot demonstrationerna. Tillsammans tillsammans partitoppen beslutades även för att avsätta Zhao Ziyang, vilket blev placerad inom husarrest.[3][4] Undantagstillstånd infördes inom Peking samt demonstrationer förbjöds.[7]

Händelseförloppet

[redigera | redigera wikitext]

Under slutet från femte månaden i året förflyttades stora mängder soldater ifrån Folkets befrielsearmé mot Pekings utkanter[4] samt 3 juni började militära trupper närma sig Pekings centrum samt våldsamma incidenter blossade upp.

Deng samt Li Peng gav beställning ifall för att ta övervakning ovan situationen samt för att torget skulle rensas.[4][3] 3 juni kl 18:30[6] började högtalare kontinuerligt ropa ut för att varenda skulle lämna Himmelska fridens torg samt hålla sig hemma.[7] flera lämnade torget dock ungefär 3 000 valde för att stanna.[6]

Klockan 22 började trupperna avancera mot Himmelska fridens torg ifrån väster längs Chang'anavenyn.[6][8] Demonstranterna ägde blockerat vägen tillsammans fordon för kollektivtrafik vilket sattes inom brand på grund av för att stoppa dem framryckande soldaterna.[6][8][3] Militären öppnade flamma mot demonstranter tillsammans tårgas samt vass ammunition.[7][3] Demonstranterna försvarade sig genom för att kasta berg, flaskor samt brandbomber mot stridsvagnarna.[7] Flera bepansrade fordon sattes inom brand[6] samt militärer slets ur pansarfordonen samt dödades.[8][9] Skottlossningen samt stridsvagnar liksom körde genom folkmassor resulterade inom ett avgörande mängd dödsoffer.

Vittnen berättar angående kringströdda människokroppar tillsammans med skador efter för att blivit krossade från stridsvagnar.[7][4] Striderna mellan militären samt proteströrelsen resulterade inom okänt antal dödsoffer ifrån båda sidor.[2]

Efter tolvslaget nådde militären Himmelska fridens torg likt omringades.[6][3] Studentledarna förhandlade tillsammans militären ifall hur situationen skulle hanteras.[8][10] Ungefär kl 3 vid morgonen 4 juni blev dem kvarvarande demonstranterna vid torget informerade från militären för att dem måste lämna torget alternativt ta konsekvenserna.[6] nära 04:30 startade stridsvagnarna sina motorer samt den större delen från demonstranterna valde för att lämna torget inför hotet ifrån militären.[6] Militären tömde torget, dock vissa demonstranter försökte ta sig tillbaka in vid området vilket gjorde för att militären öppnade flamma ovan huvudena vid folkmassan.[6] Demonstranterna tvingades lämna området beneath vapenhot.[10]

Efter lunchtid ägde militären full övervakning ovan centrala Peking.[6] dem flesta dödsoffren skedde väster angående Himmelska fridens torg.[3] detta finns inga tydliga bevis vid för att någon dog inne vid själva torget[6][10] utan dem primära våldsamheterna samt dödsfallen skedde utanför torget.[11]

Följder

[redigera | redigera wikitext]

Händelserna förändrade dramatiskt omvärldens foto från Kina, samt efter incidenten blev medierapporteringen ifrån Kina betydligt mer kritisk.[12] flera dödsdomar verkställdes efter incidenten samt stora mängder fängslades.[7][5] 9 juni beskrev Deng Xiaoping incidenten vid kinesisk TV var han berättade ifall "en handfull dåliga personer blandat tillsammans med därför flera studenter samt åskådare".

dem kinesiska myndigheterna beskrev händelsen vilket för att dem enda såsom tappat bort eller missat existensen fanns ligister likt försökte stoppa militären ifrån för att utföra sitt jobb.[13] Peking kvarstod beneath krigslagar fram mot januari 1990.[13] 20 kalenderår efter händelsen ägde stora delar från dem liksom fängslats frigetts.[14]

Myndigheterna publicerade ett sju dagar efter incidenten ett register vid dem "21 maximalt eftersökta" chef till protesterna.[15] Flera från dem flydde ifrån Kina.[13] inledningsvis vid listan plats Wang Dan resultat från Wuerkaixi.[15] flera studenter samt pedagog vilket deltog inom demonstrationerna kunde inte någonsin erhålla jobb efter händelsen.[13]

Efter incidenten ändrade myndighetens sin politiska inriktning mot för att fokusera vid finansiell tillväxt vilket ledde mot stora ekonomiska framsteg vid 1990-talet.

detta ledde även mot stora klyftor mellan ort samt landsbygd.[16] läka ämnet existerar inom dagens Kina tabu, samt flera inom den yngre generationen känner ej mot incidenten då den tystats ner.[7] dem flesta kineser undviker för att prata ifall händelsen.[16] detta kinesiska internet existerar censurerat tillsammans med avseende vid texter samt mening tillsammans med kopplingar mot incidenten, samt särskilt kring årsdagen varenda år.[17]

På 30-årsdagen efter händelsen hölls ett massiv minnesvaka inom Victoria Park inom Hongkong tillsammans tiotusentals deltagare.[18]

Den okände rebellen

[redigera | redigera wikitext]

En incident vilket fick många stort medialt genomslag fanns Den okände rebellen såsom dokumenterades både vid rulle samt fotografi.[19] enstaka man bärande vid inköpskassar kliver 5 juni ut framför enstaka rad tillsammans stridsvagnar likt existerar vid väg ut ifrån Himmelska fridens torg.

Antalet dödsoffer är fortfarande en statshemlighet i Kina

Den inledande stridsvagnen inom raden försöker köra runt mannen, dock denne ändrar bostadsort sig samt ställer sig igen inom vägen till stridsvagnen. Därefter kliver mannen upp vid stridsvagnen, samt ser ut för att prata tillsammans dess besättning. detta existerar idag ej känt vem mannen fanns, dock händelsen äger fått en stort symboliskt genomslag.[9]

Antal dödsoffer

[redigera | redigera wikitext]

Det finns inga säkerställda information vid hur flera dödsoffer såsom händelsen orsakade.[2] flera bedömningar varierar ifrån flera hundra upp mot 3 000.[1][2] Human Rights Watch uppskattar antal döda mot 2 000.[14] 6 juli 1989 rapporterade Pekings borgmästare för att mer än 200 civila dödats.[1] Kinesiska Röda korset uppskattade för att 2 700 personer omkommit.[2]Amnesty international uppskattar antalet dödsfall mot 1 000.[6]

I en telegram ifrån 5 juni 1989 rapporterade den dåvarande brittiska ambassadören Alan Donald för att minimalt 10 000 civila dödades.[20] Donalds uppger för att hans källa fanns ett individ inom den kinesiska centralregeringen.[2][21] Tre veckor senare rapporterade Donald för att antal döda fanns mellan 2 700 samt 3 400.[22] 2014 rapporterade USA för att enstaka kinesiska armé källa uppger för att den kinesiska interna uppskattningen från dödsfall existerar 10 454.[2]

Händelsens benämning samt eftermäle

[redigera | redigera wikitext]

I den mån händelsen omtalas inom Kina[16] kallas den inom folkmun "sex-fyra", tillsammans med innebörden 4 juni.[23][24] eftersom många kring incidenten existerar censurerat inom Kina existerar uppfinningsrikedomen massiv hur händelsen kunna omskrivas utan för att blockeras inom digitala filter.

mot modell används "535" vilket står till 35 femte månaden i året alternativt "8的平方" liksom betyder 8 inom kvadrat, vilket existerar 64.[25]

Den svenska populärhistoriska benämningen "Massakern vid Himmelska fridens torg"[22][7] existerar inom sin ordagranna innebörd missvisande eftersom ingen massaker ägde utrymme just vid Himmelska fridens torg (utan huvudsakligen vid västra tillfartsleden).[6][11]

Minnet från händelserna vid samt runt Himmelska fridens torg äger varit svårt för att hålla nära liv, särskilt vid Kinas fastland.

Den okände rebellen kallas den okände man som under protesterna på Himmelska fridens torg i Peking den 5 juni 1989 blev internationellt känd då han, genom att ensam ställa sig framför en kolonn av stridsvagnar lyckades hindra dessas framfart

inom Hongkong besitter demokratiaktivister beneath år sedan 1989 uppmärksammat den 4 juni, bland annat tillsammans med ljusmanifestationer. Även införandet från säkerhetslagen inom Hongkong äger gjort detta svårare till demokratiaktivister för att hålla demonstrationer samtidigt vilket straffen besitter skärpts[26].

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [abc] ”The Persistent Mystery: How Many Died in 1989?” (på engelska).

    The New York Times. https://www.nytimes.com/1999/06/04/world/the-persistent-mystery-how-many-died-in-1989.html. Läst 1 juni 2019. 

  2. ^ [abcdefg] ”At least 10,000 people died in Tiananmen Square massaker, secret British cable from the time alleged” (på engelska).

    Independent. https://www.independent.co.uk/news/world/asia/tiananmen-square-massacre-death-toll-secret-cable-british-ambassador-1989-alan-donald-a8126461.html. Läst 1 juni 2019. 

  3. ^ [abcdefghij] Hägerdal, Hans (2012). ”Ökad spänning samt massaker vid oppositionella”. Kinas ledare.

    Den 3 och 4 juni rullade stridsvagnar in i staden och förstörde de barrikader som civila hade byggt i all hast

    Historiska media. sid. 302–306. ISBN 978-91-86297-41-1 

  4. ^ [abcdefghijk] Hägerdal, Hans (2012). ”Himmelska fridens torg”. Kinas historia. Historiska media. sid. 363.

    ISBN 978-91-87031-24-3 

  5. ^ [abcd] ”Tiananmen Square Fast Facts” (på engelska). CNN. https://edition.cnn.com/2013/09/15/world/asia/tiananmen-square-fast-facts/index.html. Läst 12 juli 2019. 
  6. ^ [abcdefghijklmn] Langley, Andrew (2009). ”1.

    The Tanks Roll In” (på engelska). Tiananmen Square: massaker Crushes China's Democracy Movement.

    Fredliga protestyttringar hade spridit sig till mer än 400 städer

    Compass Point Books. sid. 8–16. ISBN 978-0756541019. https://books.google.se/books?id=1tU90qvym94C&lpg=PP1&dq=Tiananmen%20Square%20Massacre&hl=sv&pg=PT5#v=onepage&q&f=false 

  7. ^ [abcdefghi] ”Massakern vid Himmelska fridens torg 1989”.

    SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/massakern-pa-himmelska-fridens-torg-1989. Läst 11 juli 2019. 

  8. ^ [abcde] ”Interviews John Pomfret” (på engelska).


  9. himmelska fridens torg stridsvagn student

    10. Frontline. https://www.pbs.org/wgbh/pages/frontline/tankman/interviews/pomfret.html. Läst 12 juli 2019. 

  10. ^ [ab] ”The story behind the iconic ‘Tank Man’ photo” (på engelska). CNN Sans. https://edition.cnn.com/interactive/2019/05/world/tiananmen-square-tank-man-cnnphotos/. Läst 12 juli 2019. 
  11. ^ [abc] ”Witnessing Tiananmen: Clearing the square” (på engelska).

    BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/asia-pacific/3775907.stm. Läst 12 juli 2019. 

  12. ^ [ab] Hay, Jeff (2010). ”Most of the Victims of June 1989 Died Outside Tiananmen Square” (på engelska). The Tiananmen Square Protests of 1989. Greenhaven Press. sid. 43–45. ISBN 978-0737747966. https://books.google.se/books?id=Jn9mDwAAQBAJ&lpg=PA44&dq=Tiananmen%20Square%20Massacre&hl=sv&pg=PA43#v=onepage&q&f=false 
  13. ^Hägerdal, Hans (2012). ”Från slaktare mot patriark”. Kinas ledare.

    Historiska media. sid. 306. ISBN 978-91-86297-41-1 

  14. ^ [abcd] Lusted, Marcia Amidon (2010). ”The Reaction” (på engelska). Tiananmen Square Protests. Abdo Publishing Company. sid. 78–84. ISBN 978-1616136864. https://books.google.se/books?id=bAoR-tiyrOoC&lpg=PA102&dq=Tiananmen%20Square%20Massacre&hl=sv&pg=PA78#v=onepage&q&f=false 
  15. ^ [ab] ”China: End June 1989 massaker Denial, Free Dissidents” (på engelska).

    Human Rights Watch. https://www.hrw.org/news/2010/06/01/china-end-june-1989-massacre-denial-free-dissidents. Läst 1 juni 2019. 

  16. ^ [ab] ”Tiananmen Square crackdown: 21 most-wanted lärling leaders’ stories” (på engelska). South China Morning brev. https://multimedia.scmp.com/infographics/news/china/article/3012382/tiananmen-most-wanted/index.html. Läst 12 juli 2019. 
  17. ^ [abc] Lusted, Marcia Amidon (2010). ”The Legacy of Tiananmen” (på engelska). Tiananmen Square Protests.

    Arméförband gick då till attack mot 200 000 demonstranter som krävde demokrati i Kina

    Abdo Publishing Company. sid. 86–89. ISBN 978-1616136864. https://books.google.se/books?id=bAoR-tiyrOoC&lpg=PA102&dq=Tiananmen%20Square%20Massacre&hl=sv&pg=PA78#v=onepage&q&f=false 

  18. ^”Tiananmen Square: the silences left bygd the massacre” (på engelska). The Guardian Sans. https://www.theguardian.com/books/2017/jun/09/tiananmen-square-silences-massacre-censored-words. Läst 12 juli 2019. 
  19. ^”Massive Hong Kong vigil held 30 years after Tiananmen” (på engelska).

    Den 4 juni 1989 inträffade den så kallade massakern på Himmelska fridens torg i Beijing (Peking)

    CNN. https://edition.cnn.com/2019/06/04/asia/gallery/tiananmen-square-30th-anniversary-hong-kong-vigil/index.html. Läst 12 juli 2019. 

  20. ^”50 Famous Photos That Changed Our World” (på engelska). ati. https://allthatsinteresting.com/influential-photographs. Läst 12 juli 2019. 
  21. ^”Tiananmen Square protest death toll 'was 10,000'” (på engelska).

    BBC. https://www.bbc.com/news/world-asia-china-42465516. Läst 1 juni 2019. 

  22. ^”No, 10,000 Were Not Killed In China’s 1989 Tiananmen Crackdown” (på engelska). SupChina. Arkiverad ifrån originalet den 27 femte månaden i året 2019. https://web.archive.org/web/20190527100632/https://supchina.com/2017/12/25/no-10000-not-killed-in-tiananmen-crackdown/. Läst 1 juni 2019. 
  23. ^ [ab] ”Nya data ifall massakern vid Himmelska fridens torg”.

    SVT. https://www.svt.se/nyheter/utrikes/nya-uppgifter-om-massakern-pa-himmelska-fridens-torg. Läst 1 juni 2019. 

  24. ^”Tiananmen Square incident” (på engelska). Britannica. https://www.britannica.com/event/Tiananmen-Square-incident. Läst 12 juli 2019. 
  25. ^”Four fryst vatten Forbidden” (på engelska).

    Protesterna på Himmelska fridens torg var en protestdemonstration och studentrörelse våren 1989 i Peking i Kina

    ChinaFile. http://www.chinafile.com/reporting-opinion/postcard/truth-about-Tiananmen. Läst 12 juli 2019. 

  26. ^”261 ways to refer to the Tiananmen Square massaker in China” (på engelska). kvarts. https://qz.com/698990/261-ways-to-refer-to-the-tiananmen-square-massacre-in-china/. Läst 12 juli 2019. 
  27. ^”Kina hindrar Hongkong ifrån för att uppmärksamma årsdagen till massakern vid Himmelska fridens torg – arrangörer från minnesstunden grips”. svenska.yle.fi.

    https://svenska.yle.fi/a/7-10001546. Läst 14 juni 2021. 

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]