Vad är de fyra stånden
Sveriges ståndsriksdag
Ståndsriksdagen alternativt Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) liksom ifrån start från 1600-talet blev detta officiella namnet vid riksdagen likt institution inom land.
Den svenska ståndsriksdagen fanns ett riksdag liksom tillkom beneath 1400-talet samt existerade fram mot representationsreformen 1866.
Denna plats indelad inom fyra stånd: adel, präster, borgare samt bönder. Dessa sammanträdde samt röstade fanns på grund av sig, dock sammanhölls från Konungen. Deras sammanträden, därför kallade riksdagar, varade inom start från ståndsriksdagens period beneath några veckor samt detta kunde vandra flera tid mellan riksdagarna. Senare bestämdes för att riksdag skulle behållas vart tredjeplats tid samt riksdagarna blev allt längre.
beneath frihetstiden (1720–1772) hölls många långa riksdagar.[förtydliga]
Rikets ständer
[redigera | redigera wikitext]Förr ansågs Arboga träff kalenderår 1435 existera den inledande riksdagen, dock detta finns inget vilket tyder vid för att detta skulle äga funnits någon allmoge tillsammans med nära detta mötet, endast dem numeriskt värde högre stånden samt köpmännen (representanter ifrån köpstäderna, alltså borgarna).
Idag anses istället kallelsen mot en ej slutfört sammankomst inom Uppsala tid 1436 artikel inledande gången samtliga fyra stånden explicit inbjöds.
Termen stånd, ständer, inkom inom landet genom tyskar inom Gustav Vasas arbete eller position inom en organisation samt användes mot ett start till för att beteckna samtliga, likt vid något sätt deltog inom detta offentliga existensen — såväl folkgrupper liksom individer (varje arvfurste fanns en stånd), såväl riksdagens ledamöter liksom deltagarna inom landskapsmötena (ständerna inom landsorten), dock småningom inskränktes ståndsnamnet mot dem fyra samhällsklasser, efter vilka riksdagen blev fördelad.
Även beneath start från nya tiden blev tagna riksdagens medverkan framför allt inom krav nära politiska kriser — revolutionära förändringar inom tronföljden, beslut angående konflikt, politiska rättegångar, till vilka riksdagen uppfattades likt normalt forum —, dock den började för tillfället även användas mot för att stifta team — inledande gången inom Västerås 1527 — samt på grund av för att pålägga nya skatter — inledande gången troligen 1544.
på det sättet uppstod frågan angående riksdagens kompetens inom förhållande mot landskapsmenigheterna, vilket förut haft för att omedelbart besluta inom dessa ärenden. ej nog tillsammans med för att detta röjde enstaka trend för att anse dem valda riksdagsmännens mandatbegränsat från innehållet inom deras från valmännen givna fullmakter, utan riksdagarnas beslut underställdes även "ständerna inom landsorten" mot bekräfta — något vilket särskilt Karl IX ansåg behövligt.
Men då prästerskapet 1614 beneath hänvisning mot kommittenternas (valmännens) korrekt, tvekade för att anta den förändring inom landslagen liksom hovrättens inrättande innebar, hävdade Gustav II Adolf riksdagens definitiva beslutanderätt, samt efter denna period förmå riksdagens befogenhet för att medverka mot för att stifta lagar å folkets vägnar anses existera stadgad.
I dag anser dock många historiker att Gustav Vasas riksmöte i Västerås 1527 är den första riksdagenRidderskapet samt adeln
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka översikt från Adelsståndet inom Sverige.
Det stånd, vars sammansättning samt verksamhetsformer inledningsvis organiserades, fanns adeln — genom 1626 års riddarhusordning. Den upprätthöll skyldigheten på grund av varenda aristokrat för att infinna sig nära riksdagarna, vilken skyldighet adeln 1597–1602 periodvis lyckats ett fåtal utbytt mot sändande från representanter, dock inom överläggningar samt beslut vid Riddarhuset skulle endast huvudmannen på grund av varenda ätt ett fåtal delta.
Högadeln tillförsäkrades en övervägande effekt genom val klassvis, samt mötesledare, den därför kallade lantmarskalken, skulle kungen tillsätta.
Prästeståndet
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka översikt från Prästeståndet inom Sverige.
Riksdagsordningen från 1617 föreskrev, för att inom inledande grabb ärkebiskopen nära riksdagens öppnande skulle föra termen till samtliga dem ofrälse stånden, samt han blev prästeståndets självskrivne talman.
De inledande allmänna bestämmelserna ifall dem ofrälse ståndens sammansättning gavs genom 1634 års regeringsform: Prästeståndet skulle i enlighet med denna utgöras från biskopar samt superintendenter, numeriskt värde representanter på grund av vart domkapitel samt enstaka på grund av prästerskapet "av varenda tvenne härad". Prästståndets riksdagsrepresentanter kallades clerus comitialis.
Borgarståndet
[redigera | redigera wikitext]Detta del existerar enstaka beskrivning från Borgarståndet inom Sverige.
Borgarståndet skulle utgöras från enstaka borgmästare samt ett rådman alternativt ytterligare förnäm borgare ifrån varenda tätort. Hos borgarna något som har transporterats eller flyttats termen vanligen från borgmästaren ifrån huvudstaden.
dem flesta mindre städer sände dock endast ett representant. till flera småstäder fanns även detta enstaka dyr utgift samt ofta valde man för att vandra samman tillsammans med någon grannstad angående enstaka gemensam representant.
Bondeståndet
[redigera | redigera wikitext]Detta segment existerar enstaka beskrivning från Bondeståndet inom Sverige.
Bondeståndet skulle representeras från enstaka bonde ifrån varenda härad.
ingen fick i enlighet med RF existera riksdagsman, liksom ej fanns bofast inom Sveriges samt Finlands gamla gränser, dock detta tillämpades ej vid dem genom frederna inom Brömsebro samt Roskilde vunna landskapen. Ofta valde dock numeriskt värde angränsande härader för att vandra samman angående enstaka gemensam representant till för att minska kostnaderna till riksdagsmannen.
Bönderna åter brukade utse enstaka bland dem sina för att prata samt svara vid rikssalen, dock utan prioritet till dem övriga ledamöterna.
Svaret är inte helt enkelt1644 finns den benämnd liksom "förespråkare". ursprunglig 1689 omnämns förekomsten inom bondeståndet från ett "talman". ett betydelsefull roll inom bondeståndet ägde sekreteraren, även kallad till "edsvurne skrivare", likt i enlighet med Ordningen till ständernas sammanträden 1617 tillsattes från konungen.
Riksdagsordningar beneath ståndsriksdagen
[redigera | redigera wikitext]Under denna period från ståndsriksdagar fanns enbart tre stycken riksdagsordningar - 1617 års, 1723 års samt 1810 års riksdagsordningar - vilket innebär för att riksdagarna beneath enstaka utdragen period fanns inom avsaknad från någon formellare struktur på grund av mötena.
Något man förmå lägga symbol mot, ifall man studera dem närmre, existerar för att dem inom sin struktur samt uppbyggnad blir mer samt mer komplexa inom takt tillsammans för att riksdagen likt institution sakteliga gör starkare sin ställning. dem avlöstes slutligen från 1866 års riksdagsordning, vilket inom sanning plats enstaka modern ordning på grund av parlamentet ifall detta än tog en halvsekel mot innan riksdagen blev demokratisk inom modern fras.
Representationsreformen
[redigera | redigera wikitext]Sveriges förste statsminister Louis dem Geer plats arkitekten på baksidan övergången ifrån den senmedeltida ståndsriksdagen mot ett modern riksdag influerad från detta viktorianska brittiska parlamentet: ett riksdag tillsammans numeriskt värde kammare samt ett konung vilket statschef. Utlösande faktor mot omröstningen fanns för att dem Geer, egen aristokrat, ställde monark Karl XV inför ultimatum för att antingen skaffa fram enstaka färsk justitiestatsminister alternativt för att notera beneath förslaget för att avskaffa ståndsriksdagen.
Innan ståndsriksdagen avskaffade sig självt genom beslut från dem fyra stånden månad 1865 föregicks beslutet från många massiv diskussion på grund av samt emot en avskaffande.
Utanför stånden fanns majoriteten av folket: fattiga torpare, drängar, pigor och andra egendomslösaDen framväxande borgarklassen inom städerna liksom dem yrkesgrupper såsom stod utanför detta liksom traditionellt utgjorde detta borgerliga ståndet drev ett stark kampanj på grund av en avskaffande. Även bondeståndet fanns till en avskaffande från ståndsriksdagen. Motståndet kom ifrån adligt samt inom viss mån även prästerligt håll, dem senare röstade inom regel efter adeln samt skulle följa adelns utslag inom frågan angående ståndsriksdagens avskaffande.
detta fanns ett mental majoritet bland adeln till för att neka förslaget, dock folkmassor såsom ägde samlats utanför Riddarhuspalatset den 7 månad 1865 då omröstningen hölls samt likt plats på grund av en avskaffande ledde mot för att flera adelsmän röstade på grund av en avskaffande framför för att ta konsekvenserna från en negativt utslag. inom enlighet tillsammans tidigare löfte röstade prästeståndet senare till en avskaffande från ståndsriksdagen.[1]
Ståndsriksdagens legitimitet
[redigera | redigera wikitext]Kritiker från ståndsriksdagen menar för att den ej plats representativ på grund av detta svenska människor.
Där beslutades det om en rad viktiga frågor för landetAdels- samt prästeståndets representation fanns oproportionerligt massiv jämfört tillsammans med borgar- samt framförallt bondeståndet. tillsammans tiden kom dessutom allt större delar från den svenska befolkningen för att stå utan representation inom riksdagen. Detta gällde grupper liksom icke jordägande landsortsbor (torpare, soldater, statare, frälsebönder), bruks- samt industriarbetare samt stora delar från den icke adliga medelklassen, såsom ämbetsmännen, pedagog, medicinsk expert, industrimän, publicister samt officerare.
dem senare yrkeskategoriernas bristande vid representation ägde fram mot 1800-talets start ofta lösts genom för att adla familjen på grund av för att vid sålunda sätt ge dem representation inom adelståndet samt tillsätta dem vid ett brev dock inom takt tillsammans med för att kraven vid adelskap försvunnit genom 1809 års författning på grund av för att erhålla tillträda vid enstaka brev inom offentlig förvaltning samt statsväsendets utbyggnad beneath 1800-talet ägde situationen blivit alltmer akut.
Det var därför bara medlemmar från adeln, prästerna, borgarna och bönderna (krono- och skattebönder) som fick delta som representanter i riksdagenKvinnor ägde allmänt sett ej rösträtt, även ifall detta förekom beneath vissa förutsättningar inom borgarståndet.
Bondeståndet ägde teoretiskt sett lika massiv frihet likt varenda andra stånden dock fanns utestängt ifrån detta sekreta utskottet var viktiga finans- samt utrikesfrågor fattades.
Endast tillfälligtvis kallades bönderna dit inom konsultära problem att diskutera. Bönderna kom vid sålunda sätt för att påverka inrikespolitiken dock ägde ingen beslutsrätt inom problem att diskutera angående mot modell utrikespolitiken, detta då bönderna plats sedvänja motståndare mot konflikt samt skattehöjningar eftersom detta fanns deras stånd likt drabbades hårdast från sådana beslut.
inom jämförelse tillsammans med andra europeiska länder fanns böndernas ställning inom landet kraftfull samt inslaget från livegna bönder såsom saknade rösträtt vilket fanns normen vid större delen från kontinenten fanns endast regionalt likt inom Skåne.
De fyra stånden och riksdagen under frihetstidenPrästerskapets stånd fanns en splittrat samt jämförelsevis osynligt stånd, ofta splittrat inom sin lojalitet mellan adeln samt bönderna. likt tredjeplats stånd efter bönder samt borgare ägde dem påverkan inom sekreta utskottet samt massiv inflytande för att företräda även bönderna inom sina respektive hembygder, dock röstade oftast tillsammans med adeln inom viktigare ämnen.
ett nödvändig anledning till prästerna för att hålla sig väl tillsammans med adeln fanns för att adelsmännen ägde patronatsrätt inom sin socken, detta önskar yttra kunde egen tillsätta den prästen denne ville äga samt yttra upp densamma ifall adelsmannen plats otillfredsställd. Detta gällde givetvis ej inom dem trakter var detta ej fanns adelsmän vilket tillsatte prästen.
en modell vid den splittring såsom förekom inom detta stånd existerar omröstningen ifall ståndsriksdagens avskaffande var prästerna röstade liksom sista stånd efter bönder, borgare samt adel inom månad 1865 samt röstade inledningsvis efter adelns utslag kommit då dem dels ville undvika enstaka intern splittring inom detta egna ståndet, dels ej ville pressa vid adeln för att fatta en beslut.
Deras sammanträden, så kallade riksdagar, varade i början avStåndsriksdagen avskaffades tillsammans med representationsreformen 1866.
Berömda ståndsriksdagar
[redigera | redigera wikitext]Ståndsriksdagens sista riksdag hölls tid 1866.
Den svenska ståndsriksdagen inom Finland
[redigera | redigera wikitext]I land i norden överlevde den svenska ståndsriksdagen något längre än inom land. Efter för att landet tappat bort eller missat land i norden mot Ryssland mot resultat från 1808–09 års konflikt, garanterade kejsar Alexander inom för att land i norden fick behålla dem gamla svenska grundlagarna samt fick riktig för att även behålla andra gällande svenska lagar.
inom detta ryska Storfurstendömet land i norden bestod således 1772 års regeringsform samt 1789 års Förenings- samt säkerhetsakt vilket gällande lagar mot 1919.
De fyra stånden och riksdagen under frihetstidenbeneath 1809–1906 höll ståndsriksdagen församling 15 gånger inom land i norden. inom land i norden avskaffades ståndsriksdagen tillsammans med lantdagsordningen 1906. Då ersattes den gamla fyrståndsriksdagen tillsammans med den nuvarande Finlands enkammarriksdag tillsammans 200 ledamöter.[2]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den på denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån skandinavisk familjebok, Riksdagens bakgrund, 1904–1926.