beckdraw.pages.dev






Hur snabbt växer ett tallträd

Tall

Tall alternativt fura (Pinus sylvestris) existerar en träd inom tallsläktet samt familjentallväxter. Arten existerar utbredd inom Eurasienstempererade områden.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Tallen kom mot Skandinavien omkring 7500 f.Kr.

liksom detta inledande från dem stora barrträden. Den växte då troligen tillsammans tillsammans med asp, björk, rönn samt sälg inom dem höglänta delarna från Götaland. Den art från tall liksom växer inom dem nordligaste delarna från land förmå äga kommit österifrån omkring 1 000 kalenderår senare. Störst spridning från arten skedde beneath den atlantiska värmeperioden 6000-3000 f.Kr.

då klimatet fanns 2-4 grader varmare än dagens.

Tall växer naturligt i hela Sverige och trivs bäst på lite torrare marker

Tallen existerar idag Härjedalens landskapsträd. [2]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Tallen existerar en från dem mer imponerande barrträden inom Europas norra delar genom sin huvuddel, vilket nära gynnsam flora blir mastlikt smärt samt linjär samt kvistfri ända upp mot den från en fåtal stora grenar uppburna kronan. Dess höjd går mot ovan 30 meter.

inom sin övre hälft besitter den gulröd bark. Tallens barrdräkt existerar mera grå- alternativt blågrön än granens.


  • hur snabbt växer en tallträd

    • Tallen kännetecknas från den starka dimorfismen (gestaltolikheten) mellan skotten: barren sitter numeriskt värde samt numeriskt värde (hos andra arter inom släktet tallar upp mot fem) vid små kortskott såsom dessutom små frukter från växter några hinnaktiga lågblad från brungrå färg. Dessa kortskott utgår ifrån långskott liksom små frukter från växter utspridda ark såsom existerar förkrympta mot fjäll.

    dem egentliga tallarna igenkänns även vid kottarnas fjäll, likt existerar grövre mot spetsen samt var liksom tvärt avhuggna tillsammans med ett vårta inom mitten. Tallkotten mognar inledningsvis året efter för att den blommat ut.

    Lapptall

    [redigera | redigera wikitext]

    Lapptall (Pinus sylvestris fanns. lapponica) existerar ett variant från tall liksom förekommer inom nordliga samt högt belägna områden inom Norden.

    Den existerar lågväxt samt skiljer sig ifrån den vanliga tallen genom enstaka smal topp, mindre grenar samt 30–50 millimeter långa, stärka gulgröntonade barr, likt sitter kvar vid trädet inom 6–9 år.[3]

    Reproduktion

    [redigera | redigera wikitext]

    Till sin blomning existerar tallen sambyggare samt vindblommig liksom granen, dock honblomman, likt även vid tallen besitter purpurröda fjäll, existerar ej större än ett ärta samt hanblommorna (de små gula, axlikaståndarsamlingarna) sitter på denna plats talrikt hopade mot enstaka avlång blomsterarrangemang kring grenarna.

    Tallen existerar känd på grund av sin oerhörda stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid ståndarmjöl, vilket beneath blomningsperioden övertäcker mark samt vattensamlingar inom skogen likt en svavelgult pulver (en företeelse likt inom folkmun fått namnet svavelregn).

    [1]

    inom länder var tallen växer mera spridd än inom Skandinavien, äger man funnit tallpollen vid vattensamlingar flera mil ifrån närmaste något som ökar i storlek eller antal tallar. Genom undersökningar nära svenska fyrar äger man funnit för att barrträdspollen förs från vindarna tiotals mil ut mot havs. Utvecklingstiden ifrån tallblomma mot moget tallfrö existerar relativt utdragen, numeriskt värde samt en halvt år.[4]

    Växtplats

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen besitter enstaka därför kallad pålrot samt trivs vid nära nog all slags mark, dock vilket högstammig täckt område (timmerskog) företrädesvis vid varm, torr, mager jordmån, mot modell detta vid högre belägna ställen inom mellersta Skandinavien således allmänt utbredda morän- alternativt krossgruset.

    Lingon samt renlav existerar karaktärsväxter till den högväxta, ljusa tallskogen. vid myrar blir tallen dvärgartat små samt kallas martall. enstaka sådan förmå ännu nära 50 års ålder existera endast från manshöjd samt äga enstaka huvuddel likt ej existerar grövre än enstaka vanlig spatserkäpp. inom folktron tänkte man sig för att maran ägde ridit trädet, vilket är kapabel förklara namnet.

    Ålder: En tall kan leva i upp till 500 år eller mer, vilket gör den till ett av de äldsta träden i världen

    Även inom skärgårdsmiljö förekommer martallar. mot skillnad ifrån martallar inom myrmark existerar dessa påtagligt något som har fått en viss form eller struktur från bris samt existerar ofta många lågväxta, sålunda kallade kryptallar.

    Ålder samt storlek

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen kunna bli många äldre. dem äldsta påträffas vanligen inom skyddade områden (nationalparker, naturreservat, biotopskydd) genom för att tallen inom övriga skogsområden normalt avverkas nära ett ålder från 90–150 år,[5] till för att utnyttjas liksom träråvara.

    Den äldsta tall såsom påträffats inom land plats enstaka tall vid Hornslandet liksom 2004 fanns 757 kalenderår gammal.[6] ett tall inom Norra Österbotten inom land i norden plats 1029 tid då den föll 1879.[7] Tallar är kapabel nå enstaka höjd från drygt 40 meter samt ett fåtal ett stamomkrets vid ovan fyra meter.[8]

    Utbredning

    [redigera | redigera wikitext]

    Utbredningsområdet sträcker sig ifrån norra Spanien samt Skottland mot Turkiet inom syd samt mot Mongoliet samt Rysslands östligaste regioner.

    Tallen växer inom låglandet samt inom bergstrakter upp mot 2600 meter ovan havet. inom Sibirien föredrar tallen områden likt ligger utanför dem stora träskmarkerna dock inom norra Europa är kapabel trädet hittas nära sumpmark samt kärr. Arten växer nära vattendrag inom större torra landskap såsom stäpper.[1]

    Stora delar från Europas norra samt östra delars yta existerar skogsområde, samt därav existerar barrskog den vida övervägande delen.

    Tallen existerar näst granen detta vanligaste trädet inom den svenska skogen. Tall avkastar sämre än gran vid goda marker, dock används vid marker tillsammans med nedsänkt bonitet, var den besitter ett högre produktion. Tall existerar mer ljuskrävande än granen samt besitter en mer intensiv rotsystem samt högre stormfasthet.

    År 1919 gjorde furuskogarna skogsbruket mot enstaka från Sveriges huvudnäringar.

    dem svenska landskap var detta stora skogsbruket samt sågverksrörelsen ägde sina främsta tillhåll fanns Värmland, Dalarna, Hälsingland, Medelpad samt Ångermanland, var upp mot 80 andel från landarealen existerar skogklädd. ifrån dessa trakter kom den största delen från Sveriges trävaruexport. Denna plats därför massiv, för att skogsprodukterna 1919 mot sitt värde utgjorde mer än hälften från all exporten.

    Motsvarande gäller även en antal andra länder inom Europas norra delar.

    Tallen växer i låglandet och i bergstrakter upp till 2600 meter över havet

    Användning

    [redigera | redigera wikitext]

    Tallen existerar många viktig till ekonomierna inom land i baltikum, land i norden samt landet. Virke ifrån tall kallas furu. Furu existerar fastare samt tuffare än granvirke samt existerar genom sin kådhalt många varaktig, särskilt tallens kärnved. Furuvirke förädlas mot olika varor, varav är kapabel nämnas all slags inomhus-utomhusmöbler samt konstruktion såsom lekplatser, lekredskapet samt fasader.

    Även faner utan märkbart kvist skärs från furu. Byggindustrier använder byggnadsvirke samt träfönster, dörrar, panel samt lister från furu.

    Ett moget tallträd kan ta upp till 80 år att nå sin fulla höjd och det kan fortsätta att växa i flera hundra år

    inom land existerar timmer ifrån tall den vanligaste råvaran till impregnerade trävaror, varav kunna nämnas sliprar samt ledningsstolpar.

    Tallved tillsammans många kåda, tjärved, används till tillverkning från tjära samt terpentin. Fetved används tillsammans med fördel mot utvändiga snickerier. från tallbarr är kapabel eterisk olja framställas.

    från äldre tallars bark brukar unge tillverka barkbåtar.

    Livsmedel

    [redigera | redigera wikitext]

    Nya årsskott, tallstrunt, kunna ätas ifrån femte månaden i året mot juni. från barren samt den gröna innerbarken är kapabel man utföra enstaka c-vitaminrik dekokt. Sockerhalten existerar dock ganska nedsänkt. Mjuka rötter ifrån unga tallar, vilket existerar mindre än 50 centimeter höga, är kapabel ätas efter kokning.

    Tall betraktas vilket ett från dem 14 viktigaste vilda växterna inom ett överlevnadssituation.[9]

    Förr användes innerbarken även mot barkbröd.

    Medicin

    [redigera | redigera wikitext]

    Kådan existerar antiseptisk, antibakteriell samt existerar även produktiv mot vissa svampinfektioner. Torkad tallkåda mals mot pulver samt blandas tillsammans alkohol.

    dem aktiva ämnena inom kådan löses inom alkoholen samt lösningen förmå silas efter en par veckor. Tallkåda fanns förr enstaka från dem aktiva ingredienserna inom luktneutraliserare.

    I torra områden hittar tallen vatten djupt i marken med de långa rötterna

    Tallbarrsolja kunna utvinnas igenom ångdestillering från tallbarr samt äger liknande attribut.

    Tallstrunt användes även såsom naturläkemedel: Skotten stormkokades samt ångorna andades in. detta ansågs verksamt mot slemhosta samt luftrörskatarr.

    Status

    [redigera | redigera wikitext]

    I några regioner såsom Skottland försvann stora tallskogar beneath historisk tidsperiod inom samband tillsammans med landskapsförändringar.

    Allmänt finns flera ursprungliga bestånd kvar samt tallen planteras inom massiv utsträckning. IUCN listar arten vilket livskraftig (LC).[1]

    Galleri

    [redigera | redigera wikitext]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] Gardner, M.

      2013 Pinus silvestris . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. utgåva 2018.1. Läst 5 mars 2020.

    2. ^Kjell Westerlind, Sveriges landskapsträd, 2014.
    3. ^Nordens flora, Bo Mossberg & Lennart Stenberg, 2018 s.

      2

      66.

    4. ^Agestam, Eric; Fahlvik, Nils; Karlsson, Matts; Nilsson, Urban (2005). Blandskog. Alnarp: SUFOR 
    5. ^”Tall, (Pinus sylvestris)”. Skogssverige – skogsnäringens portal vid Internet. Statens lantbruksuniversitet m.fl. Arkiverad ifrån originalet den 31 mars 2006. https://archive.is/20060331232555/http://www.skogssverige.se/skog/svenskatrad/tall.cfm. 
    6. ^Andersson, Magnus; Niklasson, Mats (2004). ”Rekordgammal tall vid Hornslandet inom Hälsingland” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 98 (6): sid. 333–338.

      ISSN0039-646X. Arkiverad ifrån originalet den 3 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160303181838/http://sbf.c.se/www/pdf/98(6)/Andersson.pdf. Läst 4 september 2011. Arkiverad 3 mars 2016 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    7. ^Carl-Adam, Hæggström (2005). ”Nordens äldsta tall” (PDF). Svensk Botanisk Tidskrift (Uppsala: Svenska Botaniska föreningen) 99 (3–4): sid. 218.

      ISSN0039-646X.

      4

      Arkiverad ifrån originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716080109/http://sbf.c.se/www/pdf/99(3-4)/Haeggstrom.pdf. Läst 27 september 2009. Arkiverad 16 juli 2011 hämtat ifrån the Wayback Machine.

    8. ^Lagerberg 1956
    9. ^ (pdf) Handbok överlevnad (1988 års utg.). Stockholm: Chefen till armén.

      1988. Libris8212750. ISBN 9138121727. https://archive.org/details/handbok_overlevnad_1988/mode/2up 

    Webbkällor

    [redigera | redigera wikitext]

    Bilder & media