beckdraw.pages.dev









Vilken typ av träd har hjärtform lämnar

Bortser man från årsringarnas svaga krökning i kuben kan tre symmetriplan urskiljas

Ek (Quercus spp.)

Eken är vårt vanligaste ädla lövträd samt äger inom långa tider fyllt viktiga funktioner för folkhushållet genom ollonproduktion samt virke, samt för statsmakterna genom för att den garanterat bland annat skeppsvirke. Eken äger enstaka nyckelroll för den biologiska mångfalden.

En införd art, såsom ännu ej besitter slagit igenom likt skogsträd inom land, är rödek (Quercus rubra).

Utseende

Skogseken (Quercus robur) skiljer sig från bergeken (Quercus petraea) genom mer rundade knoppar, mindre bladskaft (max 1 cm), färre bladflikar (3-6 par) samt oskaftade ollon på enstaka lång fruktställning. Den långa fruktställningen brukar ibland beskrivas vilket för att eken besitter skaftade ollon (eken kallas därför ibland stjälkek), medan bergeken besitter oskaftade.

inom strikt innebörd är dock fruktställningen ej en skaft för ollonen.

Bergeken äger fler småflikar (5-9 par). Ollonen är oskaftade samt samlade likt ett druvklase (därifrån namnet druvek). Bergekens knoppar är också spetsigare än ekens.

Ek (stjälkek, skogsek). bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Bergek (druvek).

bild Bo Mossberg från Den nordiska floran.

Skogseken samt bergeken är upp mot 30 meter höga träd. utan sällskap träd förmå bli många grova samt värdefulla, såväl för skogsägaren såsom för mångfalden.

Bladen är strödda.

Vinterknopparna är små, spetsiga och torra

Ovansidan är mörkgrön, kal samt undersidan blekgrön, kal alternativt glest stjärnhårig.

Eken är enstaka sambyggare (han- samt honblommor på identisk träd). Hanhängena är långa samt hängande medan honblommorna är få samt gyttrade tillsammans. Ekollonen är 2-3 cm långa samt samlade inom spetsen på enstaka lång fruktställning.

Utbredning

Observationer från skogsek samt bergek från Artfakta, SLU Artdatabanken.

Flera källor ligger på baksidan utbredningskartorna, dock enstaka betydelsefull källa är Artportalen, där både allmänhet samt experter rapporterar in observationer.

Eken växer naturligt upp mot södra Värmland samt inom nordost mot Dalälven.

Årsskotten är kala och har hartsvårtor

Förekomsten är störst inom Kalmar samt Kronobergs län, Skåne, Östergötland, Blekinge samt Halland. Rena ekskogar är ovanliga.


  • vilken typ  från  växt  äger hjärtform lämnar

  • inom stället är eken ofta inblandad inom ytterligare lövskog alternativt barrskog.

    Bergeken växer ganska allmänt på mager mark inom södra Sveriges kusttrakter. 

    Ek, tillsammans tillsammans med bergek, är detta vanligaste ädla lövträdet inom landet samt detta totala virkesförrådet uppgår mot över 40 miljoner m³sk.

    Läs mer ifall eken inom Sverige.

    Ståndort

    För för att växa utmärkt kräver eken dem bästa markerna tillsammans djupt jordlager, gärna tillsammans med lerinblandning.

    Däremot äger eken ej stora krav för sin överlevnad.

    Jordmånen består av olika lager, så kallade horisonter

    inom mer extrema lägen likt på bergknallar samt på sandiga marker växer eken långsamt samt blir krokig samt grenig (krattek). Trädslagen bildar normalt en djupt rotsystem. Eken är vårt maximalt stormtåliga trädslag.

    Skogsskötsel samt produktion

    Här kunna ni läsa mer ifall ekskogens skötsel.

    Vi ville visa enstaka film för dig, dock är kapabel ej detta för för att ni ställt in för att ej tillåta kakor.

    plats god tillåt Marknadsföringskakor för för att behärska titta videon.Acceptera Marknadsföringskakor

    EK.

    Tall och gran är de allra vanligaste träden i våra skogar och de finns i hela landet

    enstaka spelfilm angående ekskogens skötsel, tillsammans med standard vilket mål. en extrakt ur "Lönsam lövskog - samt vägen dit". 2020 (7:10 min)

    Skador på ekar

    Ekdöden

    I slutet från 1980-talet uppmärksammades för att ljudar började dö inom massiv skal inom södra land.

    Den "snabba ekdöden" ("sudden oak death") äger inom efterhand kopplats mot extremväder tillsammans med ovanligt torrt samt varmt väder inom kombination tillsammans några extremt kalla vintrar. Den snabba ekdöden plats ej en nytt fenomen, identisk observationer gjordes på 1930- samt 40-talen efter några svåra frostvintrar.

    I början från 1990-talet övergick skadorna mot mer långsamt avdöende.

    Skogen och allt det vi får av skogen är av stor betydelse i arbetet för ett hållbart samhälle

    Denna typ från ekdöd beror troligen på enstaka kombination från orsaker. Träd liksom växer på olämplig mark är kapabel bidra mot sänkt motståndskraft mot skador. uttorkning, kalätning från insekter alternativt kall luft kunna bli utlösande faktorer. Träden är för tillfället försvagade samt ännu mer mottagliga för mot modell honungsskivling, likt kunna bli den slutgiltiga orsaken mot trädens död.

    Idag verkar "ekdöden" äga klingat från dock ännu finns hot mot ekskogarna.

    en sådant är Phytophthora (se nedan).

    Bladätande insekter

    De insekter såsom oftast angriper ek är ekvecklare (Tortrix viridana) samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata). Angreppen förmå titta dramatiska ut när träden blir avlövade, samt  påverkar tillväxten detta aktuella året.

    ifall ej angreppen återkomma återhämtar sig träden, dock kraftiga angrepp är kapabel minska trädens motståndskraft så för att dem drabbas från sekundära skadegörare såsom svampen honungsskivling.

    Ekvecklaren rullar ihop en bladkanten samt inne inom rullen sitter larven skyddad. Foto György Csoka, Skogforskningsinstitutet inom Ungern.

    Ekvecklare (Tortrix viridana), foto Kurt Kulac, samt allmän frostfjäril (Operophtera brumata), foto Olaf Leillingar.

    CC-BY-SA-2.5, Wikipedia commons.

    Svampskador

    Ekmjöldagg (Microsphaera alphitoides) växer på ytan från eklöv samt ger bladen enstaka ljus samt gråaktig färg. Angreppen leder mot minskad tillväxt dock träden brukar överleva. På unga träd samt plantor förmå angreppen artikel mer allvarliga.

    Det finns flera arter av honungsskivlingar (Armillaria spp.).

    enstaka sektion är harmlösa medan andra är patogena. Honungsskivlingar attackerar normalt ej friska träd utan är enstaka sekundär patogen såsom startar inom mindre rötter enstaka bit från stammen. När agreppen blir svåra är kapabel träden dö.

    Phytophthora

    Phytophthora, enstaka algsvamp tillsammans med flera arter, anses artikel ett orsak på baksidan den nuvarande ekdöden inom Europa.

    Phytophthora ramorum anses ligga ner på baksidan grundlig ekdöd inom Kalifornien på 1990-talet. Algsvampen besitter därefter spridits mot Europa tillsammans prydnadsväxter vilket Rhododendron. 

    Vilken omfattning skadorna kommer för att få på ek inom land är ännu oklart.

    Virke

    Ekvirke.

    Symmetrisk uppbyggnad

    Foto Hans Fryk.

    Ekens splintved är smal samt grå- mot gulvit. Kärnveden varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun. Eken är en från dem värdefullaste träslagen inom landet. Virkets goda slitstyrka inom kombination tillsammans med detta dekorativa utseendet gör för att detta används mot bl.a. möbler, parkett, trappor, trösklar, fönsterkarmar, dörrar, paneler samt listverk. Traditionellt används eken mot vin-, whisky- samt sherryfat.

    Snabbväxande träd blir hårdare

    Eken är en bandporigt träslag tillsammans klart markerade årsringar.

    Virkets utseende karaktäriseras från växlingen mellan vårvedens stora, synliga kärl samt sommarvedens finporighet. Märgstrålarna är breda samt på den tangentiella ytan framträder dem liksom mörka, höga grupp. På den radiella ytan ser man dem liksom mer ljus, blanka fläckar. Virkets utseende samt standard påverkas inom hög grad från hur fort trädet vuxit.

    Virke från träd vilket vuxit snabbt besitter enstaka större andel sommarved samt virket blir därmed tyngre samt hårdare än virke likt vuxit långsamt. Splintveden är smal samt grå- mot gulvit.

    Den är vindpollinerad

    Den skiljer sig klart från kärnveden liksom varierar från ljusbrun mot grå- alternativt mörkt brun.

    Beständigt mot röta

    Ekens kärnved besitter den bästa beständigheten mot röta från våra inhemska träslag. Splintveden är ej beständig, dock går god för att impregnera samt behandla tillsammans träskyddsmedel.

    Ekens bark samt ved innehåller stora mängder garvämnen. Detta gör för att detta lätt uppstår korrosion då virket kommer inom förbindelse tillsammans med järn samt blåsvarta fläckar bildas. Därför bör man använda rostfria spikar, skruvar samt muttrar samt undvika stålull nära ytbehandling.

    detta är garvämnena liksom ger färskt ekvirke den karaktäristiska, lite sträva doften.

    Ekens virke torkar många sakta samt risken för att detta vrider sig samt spricker är massiv. Virkets hållfasthetsegenskaper är något sämre än bokens. Torrt virke går god för att bearbeta både för grabb samt maskinellt.

    Efter hyvling får veden enstaka härlig yta. nära spikning samt handlingen att skruva bör virket förborras. Basat virke kunna knivskäras alternativt svarvas mot fanér. Ytbehandling ger gott resultat.

    Skepp, möbler samt whiskyfat

    Traditionellt används eken mot fanér, underlag, möbler samt köksinredningar.

    eftersom kärnveden ej är genomtränglig för vätskor samt virket är lätt för att böja är detta lämpligt för tunnbinderi. Vin-, whisky- samt sherryfat tillverkas från ek. Idag finns svensk whisky likt lagras på nytillverkade tallrik från ek från Visingsö. Virkets beständighet gör detta lämpligt mot bro- samt vattenbyggnader, syllar, stängselstolpar samt vagnfabrikation.

    Ek används också för tillverkning från likkistor, både inom form eller gestalt från massivt virke samt fanér. Virke från sämre standard samt klena dimensioner används mot lastpallar, lådor samt likt brännved.

    Whiskytunnor från ek från Mackmyra whisky. Foto Hans Fryk.

    Eken besitter tidigare varit detta ledande materialet för skeppsbyggeri.

    inom mitten från 1800-talet byggdes Sveriges första ett större vattenfartyg ofta för transport eller krig inom järn. Efter detta fick eken allt mindre innebörd inom detta sammanhang.

    Ekens hårdhet i enlighet med Brinell

    Källa: Svenskt Trä – Träguiden

    ÄndytaLängsyta
    6,4–6,63,4–4,1

    Historisk användning från ekollon

    Ekollonen användes historiskt främst likt svinfoder samt utgjorde grunden inom svinuppfödningen.

    beneath nödår kunde också ollonen användas likt människoföda. Man malde då ollonen samt blandade tillsammans med mjöl nära brödbak. Malda samt rostade fungerade dem också såsom kaffesurrogat, såsom inom dansk samt norsk folktro ansågs artikel enstaka hälsodryck vilket kunde användas mot halsont, gikt, bleksot samt lunginflammation.