Vad menas med ett utbud

Utbud samt efterfrågan, även kallat tillgång samt efterfrågan, existerar numeriskt värde elementär term inom finansiell teori. Begreppen behandlar förhållandet mellan priset vid enstaka existera samt den kvantitet såsom köpare samt handelsman från varan existerar villiga för att handla tillsammans vid enstaka handelsplats.

Teoretiska utgångspunkter

[redigera | redigera wikitext]

Tillgång samt efterfrågan

[redigera | redigera wikitext]

Tillgång samt efterfråga existerar term vilket ekonomer använder till för att förklara hur enstaka handelsplats fungerar. vid marknaden träffas köparna (efterfrågan) samt säljarna (utbudet) likt genom interaktionen tillsammans med varandra bestämmer hur många likt produceras från enstaka artikel samt mot vilket kostnad denna artikel säljs.^[1]

Marknader är kapabel titta väldigt olika ut: dem är kapabel existera väldigt organiserade likt marknaden till jordbruksprodukter var köpare samt handelsman träffas nära ett viss tidpunkt samt ställe, dock marknader existerar ofta många mer oorganiserade liksom nära salg från glass var varenda glasskiosk erbjuder glassen mot en visst kostnad samt var varenda köpare bestämmer nära vilken kiosk denne önskar köpa sin glass.

Trots för att ej samtliga köpare samt handelsman träffas bildar dem enstaka handelsplats eftersom varenda köpare vet för att detta finns flera kiosker vilket säljer glass samt varenda handelsman vet för att hans alternativt hennes glass liknar den glass dem andra kioskerna säljer.^[2]

Vid den kombination från kostnad samt kvantitet existerar lika till utbud samt efterfrågan finns marknadsjämvikten.

Marknadsjämvikt bör dock ses såsom ett teoretisk situation eftersom detta ofta existerar fler faktorer än priset likt styr konsumtions- samt produktionsmönster. Detta innebär för att jämviktspriser ofta existerar instabila.

Antaganden ifall perfekt konkurrens

[redigera | redigera wikitext]

När man använder modellen angående resurser samt efterfråga utgår man ifrån enstaka handelsplats inom perfekt konkurrens.

Om priset höjs så blir ytan mindre eftersom konsumenterna måste betala ett högre pris för en mindre kvantitet, och upplever en mindre välfärdsökning av att köpa varan

Detta innebär bland annat för att man antar för att dem produkter liksom bjuds ut produceras från flera olika producenter existerar likartade (homogena). Teorin ifall perfekt konkurrens utgår även ifrån för att köpare samt handelsman existerar sålunda flera för att ingen enskild aktör kunna påverka priset vid marknaden.^[3]

Antaganden angående rationella val

[redigera | redigera wikitext]

När nationalekonomer betraktar människors agerande vid ett handelsplats således utgår dem ifrån för att dem beter sig rationellt, dvs.

för att både konsumenter samt företag all tiden beräknar ut vad varenda agerande kostar samt vad man får på grund av detta, detta önskar yttra man balanserar nytta mot utgift. Nationalekonomer utgår ifrån för att människan förmå väga kostnader mot nytta samt utifrån detta väljer för att maximera nyttan från sina tillgångar. Således förutsätts för att köparen besitter goda kunskaper angående dem alternativ vilket erbjuds samt för att denna äger passage mot tillräcklig upplysning till för att behärska fatta rationella beslut.^[4]

Marknadens funktionssätt

[redigera | redigera wikitext]

Efterfrågan

[redigera | redigera wikitext]

Den efterfrågade kvantiteten existerar kvantiteten produkter alternativt tjänster liksom köpare önskar samt är kapabel köpa.

Priset agerar på denna plats ett kritisk roll till köparnas beteende. Stiger priset till ett kula glass lär efterfrågan vid glass minska samt vice versa lär efterfrågan stiga ifall priset går ner. Man uttrycker detta såsom för att priset besitter ett negativ relation mot den efterfrågade kvantiteten.

Den är ett mått på den ekonomiska välfärden eller nyttan som konsumenterna får ut av att köpa varan vid ett visst pris

Ekonomer brukar yttra för att detta samband gäller angående allt annat existerar lika, dvs. för att sambandet gäller ifall samtliga andra faktorer liksom är kapabel påverka köparnas beteende hålls konstant.^[5]

inom vissa situationer förmå konsumenterna avbryta mot sambandet mellan efterfråga samt kostnad samt kunna tvärtom köpa mer från ett existera då den ökar inom kostnad.

ett sådan existera kallas till inferiös artikel alternativt Giffenvara (så kallad efter ekonomen Robert Giffen vilket fanns inledningsvis tillsammans för att observera fenomenet). Ekonomer existerar oense angående Giffenvaror finns inom praktiken, dock enstaka sektion diskuterar för att potatisar beneath Den stora svälten vid Irland tillhörde denna kategori: då priset vid potatisar steg reagerade människor genom för att dra ner vid köttkonsumtionen.

Därmed ledde en högre kostnad vid potatisar mot ett högre efterfråga vid potatisar.^[6]

Förskjutning från efterfrågan

[redigera | redigera wikitext]

Hur många konsumenterna existerar beredda för att erlägga till enstaka existera alternativt service beror vid olika faktorer såsom är kapabel förskjuta efterfrågekurvan antingen utåt alternativt inåt.

ett sådan faktor existerar inkomsten. Skulle konsumenterna erhålla ett löneförhöjning skulle deras samlade efterfrågan öka, efterfrågekurvan skulle förskjutas utåt. Tvärtom skulle efterfrågekurvan förskjutas inåt angående arbetslösheten skulle öka.^[7]

En ytterligare faktor existerar priset vid liknande produkter. Skulle priset vid exempelvis fryst yoghurt ändras skulle detta antagligen påverka efterfrågan vid glass eftersom fryst yoghurt samt glass existerar numeriskt värde varor såsom existerar ganska lika varandra samt såsom därmed existerar utbytbara (den typen från produkter kallas till substitutvaror).

Däremot kan det uppstå andra konsekvenser om det bryter mot annan lagstiftning

Stiger priset vid fryst yoghurt skulle detta minska efterfrågan vid fryst yoghurt vilket skulle behärska leda mot enstaka ökad efterfråga vid glass (efterfrågekurvan skulle förskjutas utåt). detta finns även produkter vilket används tillsammans, dessa produkter kallas till komplementvaror, bensin samt fordon. Faller priset vid fordon skulle efterfrågan vid fordon öka, samtidigt likt även efterfrågan vid bensin skulle öka.^[8]

Likaså kunna enstaka förändring inom konsumenternas smakförmåga alternativt andra preferenser påverka efterfrågekurvan.^[9]

En fjärde faktor liksom är kapabel ändra efterfrågekurvans läge existerar förväntningar vid framtiden.

angående konsumenterna upplever enstaka ökad fara för att dem kommer bli från tillsammans med sina arbete nästa kalendermånad kommer dem troligen köpa mindre för tillfället, dvs. efterfrågekurvan förskjuts inåt.

Utbudet består av varor varor: eller tjänster tjänster: som producenterna har att erbjuda och vilka priser de kräver samtidigt som efterfrågan efterfrågan: består i vad kunderna önskar köpa och hur mycket de vill betala

ifall dem å andra sidan ser enstaka ökad fara till för att priset vid enstaka existera kommer för att stiga inom framtiden är kapabel dem köpa mer idag samt spara mot framtida konsumtion.^[9]

En sista faktor såsom påverkar efterfrågekurvans position existerar antalet köpare vid enstaka marknad: ökar antalet köpare förskjuts kurvan utåt, reducerar antalet köpare förskjuts den inåt.^[9]

Även förändringar inom produktens alternativt tjänstens attribut alternativt en egenskap eller ett kännetecken förmå förändra efterfrågan.

mot modell förmå förpackningsstorlekar leda mot för att människor efterfrågar mer alternativt mindre från enstaka viss artikel nära identisk kostnad.

Utbud

[redigera | redigera wikitext]

I ett perfekt handelsplats kommer i enlighet med nationalekonomisk teori utbudet för att bestämmas från den aggregerademarginalkostnadsfunktionen till för att producera den aktuella varan alternativt tjänsten.

Mängden utbjudna produkter (utbud alternativt "tillgång") existerar i enlighet med nationalekonomisk definition den totala kvantitet från enstaka artikel alternativt arbete eller position inom en organisation vilket varenda handelsman vid ett handelsplats bjuder ut mot salg. Även på denna plats agerar priset ett kritisk roll.

existerar priset vid glass högt existerar detta lönsamt för att sälja glass samt glassförsäljarna kommer för att arbeta övertid, skaffa nya maskiner, mm. på grund av för att producera sålunda många glass liksom möjligt. existerar priset lågt däremot existerar detta mindre lönsamt för att sälja glass, samt detta kommer följaktligen produceras mindre glass samt vissa glasskiosker möjligen mot samt tillsammans går inom konkurs.

eftersom utbudet ökar då priset stiger samt reducerar då priset faller säger man för att priset besitter ett positiv relation mot utbjudna mängden.^[10]

Förskjutning från utbudet

[redigera | redigera wikitext]

Utbudskurvan visar hur många företagen (producenterna) säljer mot en visst kostnad, förutsatt för att samtliga andra faktorer liksom förmå påverka försäljningen från enstaka artikel alternativt arbete eller position inom en organisation hålls konstant.

Detta samband kunna ändras, ifall priset vid sötningsmedel, liksom existerar enstaka insatsvara inom produktionen från glass, faller blir detta plötsligt mer lönsamt för att producera glass, inom modellen förflyttas utbudskurvan neråt (till höger), man säger för att "utbudet ökar".

Vi ser att det finns ett pris (y-axeln) och en kvantitet (x-axeln)

varenda förändring likt reducerar den utbjudna kvantiteten kallas till för att "utbudet minskar".^[11]

En nödvändig faktor såsom påverkar försäljningen från ett artikel alternativt position existerar vad detta kostar för att producera den. Ökar exempelvis priset vid sötningsmedel kommer detta bli mindre lönsamt för att sälja glass samt därmed kommer utbudet vid glass för att minska.^[12]

En ytterligare faktor såsom påverkar utbudet existerar teknologin, exempelvis då dem mekaniska glassmaskinerna ersatte mänsklig arbetskraft blev detta mer prisvärd för att producera glass vilket inom sin tur ökade utbudet vid glass.^[12]

En tredjeplats faktor vilket inverkar vid den utbjudna kvantiteten existerar förväntningar vid framtiden.

Förväntas priset vid glass för att öka inom framtiden kunna detta leda mot för att företagen avvaktar tillsammans för att sälja glassen dem redan äger producerat vilket leder mot för att utbudet minskar.^[12] Förväntas priset vid arbetskraft stiga inom framtiden är kapabel producenter välja för att öka produktionen till för att bygga vid sina lager från produkter såsom producerats tillsammans med mer prisvärd arbetskraft, liksom dem sedan är kapabel sälja mot en högre kostnad angående priset vid arbetskraft inom framtiden stiger samt därmed utbudet reducerar samt jämviktspriset stiger.

En fjärde faktor existerar antalet handelsman. ifall några glasskiosker träffar igen kommer utbudet vid glass för att minska.^[12]

Modellen samt verkligheten

[redigera | redigera wikitext]

Antaganden ifall rationella omröstning inom praktiken

[redigera | redigera wikitext]

Ekonomen Gregory Mankiw tillstår för att människor ej bota tiden beter sig således liksom modellen förespråkar dock menar för att modeller överlag ej återspeglar verkligheten helt samt hållet.

Dock menar denne för att konsumenter ändå försöker för att nå således upphöjd tillfredsställelse vilket möjligt utifrån sina förutsättningar.^[13] Även ekonomen Klas Eklund existerar från åsikten för att människor ej handlar därför rationellt samt nyttomaximerande liksom modellen postulerar dock denne menar för att detta dessa antaganden behövs till för att behärska utföra analyser tillsammans med hjälp från modellen.^[14]

Dan Ariely, enstaka representant till forskningsfältet beteendeekonomi (behavioural economics), intar ett mer väsentlig hållning mot begreppet rationalitet samt menar för att detta antagande existerar tilltalande inom teorin, dock för att den ej äger således många tillsammans verkligheten för att utföra.

Ariely menar för att människan inom praktiken uppvisar irrationella beteenden vilket existerar systematiska samt förutsägbara, vilket i enlighet med honom går för att visa inom enstaka rad experiment vilket han genomfört.^[15][16] vilket en praktiskt modell vid irrationella beteenden nämner han lånekrisen (finanskrisen) var människor ägde svårt för att överblicka riskerna tillsammans lånen dem tog.^[17] Ariely anser för att människor kognitivt sett mer liknar seriefiguren Homer Simpson än Stålmannen samt menar för att människor borde ett fåtal hjälp tillsammans med sina mentala tillkortakommanden.^[17]

Antaganden ifall perfekt konkurrens inom praktiken

[redigera | redigera wikitext]

En sektion marknader stämmer mindre överens tillsammans antaganden angående perfekt konkurrens (se ovan).

inom vissa fall finns detta exempelvis bara en handelsman från enstaka existera alternativt position, inom därför fall pratar man angående en monopol var försäljaren förmå avgöra priset vid varan alternativt tjänsten egen samt var konsumenterna måste acceptera priset. ett sektion marknader ligger någonstans mellan perfekt konkurrens samt monopol, vid dessa marknader råder oligopol.

på denna plats finns detta en fåtal företag likt ej ständigt konkurrerar sålunda många tillsammans med varandra.^[18]

Ytterligare ett situation var konkurrensen fungerar sämre existerar då detta råder enväldig konkurrens. vid dessa marknader förmå varorna anses existera likartade dock ändå således uppfattas dem likt olika från konsumenterna.

en modell vid detta existerar marknaden på grund av tidskrifter. Fastän samtliga tidskrifter kunna ses existera identisk existera således skiljer dem sig åt då detta gäller layout, innehåll, mm.^[18]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

• Ariely, Dan (), Ologiskt.

  Varför smarta människor fattar irrationella beslut, Natur traditioner Akademisk, ISBN

• Axelsson et al. (). Mikroekonomi (2:a). Lund: Studentlitteratur. sid.&#;,, ISBN &#;
• Eklund, Klas () Vår vetenskapen om resurserhandel och finans. enstaka införande mot samhällsekonomi, Prisma
• Mankiw, Gregory N.

  () Principles Of Economics, Thomson South-Western

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]