Vad står siffrorna för i periodiska systemet
Nu när du vet vad siffrorna betyder kan du lära dig hur du förutsäger periodicitet hos elementegenskaper och hur du använder det periodiska systemet i beräkningarPeriodiska systemet
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning,[1] existerar enstaka indelning från grundämnen samt atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner inom kärnan), samt även kemiska samt fysikaliska attribut samt elektronkonfiguration inom dem yttre elektronskalen.
Denna ordning visar periodiska trender, såsom grundämnen tillsammans liknande attribut inom identisk kolumn (grupp). detta finns även fyra rektangulära block tillsammans approximativt likartade kemiska attribut. Inom varenda rad (period) återfinns inom allmänhet metallerna vid den vänstra sidan, medan icke-metallerna återfinns vid den högra sidan.
Annan information om det periodiska systemetDen inledande utgåvan från periodiska systemet ställdes upp från Dmitrij Mendelejev (1869), vilket fanns inledningsvis tillsammans för att publicera sina påverkan, samt Lothar Meyer. Allt eftersom nya grundämnen upptäckts samt den teoretiska grundvalen till systemet fördjupats, äger detta modifierats samt förfinats.
Ännu ej bekräftade grundämnen äger tilldelats provisoriska namn, sammansatta från symboler på grund av atomnumrets siffror inspirerade från räkneord ifrån latin samt grekiska, således: 0 = nil; 1 = un; 2 = bi; 3 = tri; 4 = quad; 5 = pent; 6 = hex; 7 = sept; 8 = okt; 9 = enn.
Namnen avslutas tillsammans suffixet -ium.
Periodiska systemet, även kallat grundämnenas ordning, [1] är en indelning av grundämnen och atomslag efter deras ökande atomnummer (antal protoner i kärnan), och även kemiska och fysikaliska egenskaper samt elektronkonfiguration i de yttre elektronskalenExempel: 113 = ununtritium.
Ämnena 113 (borgruppen), 115 (kvävegruppen), 117 (halogen), 118 (ädelgas) plats beneath flera kalenderår förutspådda, dock ej konstaterade. tid 2014 framställdes emellertid dessa ämnen inom laboratorier. Förklaringen mot för att ämnena ej äger hittats inom naturen existerar för att dem existerar radioaktiva tillsammans med korta sönderfallstider.
dem sista luckorna inom period 7 från Mendelejevs struktur äger fyllts tillsammans med dem nyupptäckta ämnena.[2] dem nya ämnenas fysikaliska samt kemiska attribut existerar mot massiv sektion obekanta, dock kalenderår 2016 fastslogs dem officiella namnen mot nihonium (113), moskovium (115), tenness (117) samt oganesson (118).
Indelningar
[redigera | redigera wikitext]Grupper
[redigera | redigera wikitext]En grupp motsvarar ett kolumn inom enstaka tabell ovan detta periodiska systemet.
inom ett sektion grupper äger grundämnena många lika attribut samt visar ett klar trend på grund av egenskaperna inom gruppen. Dessa grupper brukar tilldelas triviala (osystematiska) namn, likt exempelvis alkalimetaller, alkaliska jordmetaller, halogener samt ädelgaser.
Det periodiska systemet visar grundämnena enligt likheten mellan deras fysikaliska och kemiska egenskaperVissa andra grupper inom detta periodiska systemet påvisar färre likheter och/eller kolumnvisa trender (exempelvis grupperna 4 samt 5) samt dessa äger därför ej tilldelats triviala namn utan benämns endast utifrån gruppnummer.
Perioder
[redigera | redigera wikitext]En period motsvarar enstaka rad inom detta periodiska systemets tabell.
Även ifall grupper existerar detta vanligaste sättet för att kategorisera grundämnen, finns detta vissa områden var dem radvisa trenderna samt likheterna existerar viktigare än dem kolumnvisa grupptrenderna. Detta gäller bland annat d-blocket liksom f-blocket var lantanoiderna samt aktinoiderna bildar numeriskt värde viktiga radvisa serier från grundämnen.
Lantanoiderna samt aktinoiderna placeras beneath varandra utanför den övriga delen från detta periodiska systemets tabell från detta praktiska skälet för att tabellbredden därmed reduceras avsevärt.[3]
Block
[redigera | redigera wikitext]Ett block existerar enstaka släkt från angränsande grupper. Dessa områden får sina namn ifrån atomernas elektronskal.
detta finns fyra block: s-, p-, d- samt f-blocket.
Övriga
[redigera | redigera wikitext]Grundämnena förmå även delas in samt grupperas vid andra sätt. Några sådana indelningar såsom ofta ritas in detta periodiska systemet existerar övergångsmetaller samt metalloider.
Läs här vad deras siffror betyderdetta finns även mer inofficiella indelningar såsom platinagruppen samt ädelmetallerna.
Historik
[redigera | redigera wikitext]De allra första försöken för att ordna samt gruppera grundämnena gjordes utan någon insikt ifall atomernas uppbyggnad. Den tyske kemisten Johann Wolfgang Döbereiner försökte hitta samband mellan olika ämnens atomvikt samt deras kemiska attribut samt fann vid 1820-talet flera grupper från tre likartade ämnen, var en från ämnena kemiskt fanns enstaka blandning från dem båda andra samt ägde enstaka atomvikt liksom nedsänkt mitt emellan dem övrigas.
han kallade dessa på grund av triader.
Newlands tabell
[redigera | redigera wikitext]Under flera decennier betraktas Döbereiners upptäckt vilket enstaka oväsentlig kuriositet, vilket vetenskapshistorikern Stephen Toulmin kallar till en "naket faktum", dock då nya samt riktigare fakta angående olika ämnens atomvikter blev kända beneath 1860-talet, intresserade sig olika vetenskapsman till nya samband mellan atomvikter samt kemiska attribut.
kalenderår 1866 uppställde den brittiske kemisten John Newlands enstaka tabell tillsammans 62 från dem då 63 kända grundämnena, strukturerade efter stigande atomvikt. Tabellen visade för att ämnen tillsammans liknande attribut återkom tillsammans enstaka periodicitet från 7 alternativt 14 ämnen (ädelgaserna plats ännu ej upptäckta), ungefär likt oktaver inom musiken.
andra tidiga versioner från systemet presenterades från Alexandre-Émile Béguyer dem Chancourtois samt William Odland.
Mendelejevs samt Meyers system
[redigera | redigera wikitext]Slutligen sammanställde 1869 ryssen Dmitrij Mendelejev samt tysken Lothar Meyer oberoende från varandra tabeller tillsammans horisontella perioder samt lodräta grupper, vid identisk sätt likt oss idag existerar vana för att visa systemet.
Periodiska systemet är även känt som grundämnenas ordningMendelejev publicerade sitt sysselsättning identisk tid medan Meyer publicerade sina konsekvens ursprunglig 1870. Mendelejevs tabell ägde luckor på grund av ytterligare 31 ämnen, var inga från dem då kända ämnena passade in. Hans idéer fick därför massiv uppmärksamhet då detta 1875 upptäckta ämnet gallium passade in inom ett från dessa luckor.
då även ämnena skandium, likt upptäcktes 1879, samt germanium, upptäckt 1886, passade in inom mönstret fick systemet massiv acceptans bland övriga vetenskapsmän.
Efter Mendelejev
[redigera | redigera wikitext]1905 ritade schweizaren Alfred Werner upp detta 32 kolumner stora periodiska struktur oss besitter idag samt löste därmed bekymmer såsom fanns inom Meyers samt Mendelejevs struktur ifrån 1860-talet.
detta periodiska systemets utseende fick dock sin förklaring inledningsvis senare, efter för att Rutherford 1911 presenterat sin modell från atomen såsom enstaka små positivt laddad kärna omgiven från elektroner samt Bohr 1913 förklarat elektronernas energinivåer tillsammans med sin kvantmekaniskaatommodell.[4]
Det äldre systemet tillsammans 8 kolumner / grupper användes ibland efter 1905.
beneath 1920-talet, efter Mendelejev samt Meyer, besitter systemet tydliggjorts. Fler samt fler luckor inom systemet äger fortsatt för att fyllas, allt eftersom ytterligare grundämnen äger upptäckts.
Vad de olika förkortningarna inom de periodiska systemet står för (i ordning genom siffrorna, inte grupperna)Idag existerar varenda 7 perioder kompletta. ifall fler grundämnen upptäcks, kommer dem för att finnas inom period 8 samt uppåt.
Andra sätt för att ordna grundämnen
[redigera | redigera wikitext]En begränsning tillsammans med periodiska systemet existerar för att detta ej skiljer mellan isotoper från identisk element (det önskar yttra element tillsammans med identisk antal protoner, dock olika antal neutroner), eftersom dessa inom regel ej besitter någon massiv skillnad inom kemiska attribut (dock uppvisar kemiska föreningar tillsammans med olika isotoper mätbara skillnader inom kemiska attribut, såsom tungt vattens skillnader gentemot vanligt dricksvatten, alternativt inom reaktioners kinetik likt existerar noterbar inom särskilt organiska reaktioner).
Isotoper äger däremot många tydlig olika attribut tillsammans med avseende vid stabilitet samt radioaktivitet. en alternativt sätt för att tabellera grundämnen, vilket skiljer vid olika isotoper, existerar enstaka nuklidkarta (alternativt isotoptabell). ett nuklidkarta ger förbättrad medvetande till olika isotopers karaktär än detta periodiska systemet, dock ger å andra sidan ej identisk sammanfattning från dem kemiska egenskaperna.