Skilja ut ostämne från mjölk

En mejeriprodukt blir till

Att tillverka ett mejeriprodukt handlar inom grova drag angående för att skilja ut mjölkens torrsubstans, dränera denna ostmassa, nära behov pressa den lite ytterligare, skapa den, salta den samt lagra den mindre alternativt längre tidsperiod. enkel såsom enstaka plätt inom varenda steg förmå tyckas – dock tillsammans med nära nog oändligt flera variationsmöjligheter samt därför svårbemästrat likt totalitet.

för att äga koll vid samtliga finstämda variationsmöjligheter samt mejsla ut noggrann den mejeriprodukt man önskar samt utföra detta gång vid gång – detta kräver en djuplodande hantverkskunnande.

Förrådskultur

Varje geografisk lokal sätter ramarna på grund av vad man traditionellt ätit. detta handlar därför tydligt ifall vad naturen erbjuder, dock även ifall vilket klimatet ställer på grund av krav.

inom vår sektion från världen besitter lagring varit essentiell till för att överleva långa samt kalla vintrar. detta existerar vid den vägen varor likt knäckebröd, gravlax, saltsill, spannmål samt rotfrukter likt klarar lagring blivit viktiga på grund av oss. Detsamma gäller konserverad mejeriprodukt, d.v.s. mejeriprodukt inom allmänhet samt lagrad hårdost inom synnerhet.

Det äger ystats mejeriprodukt inom land inom 6000 år

Människor äger ystat mejeriprodukt inom vår sektion från världen inom omkring 8000 tid.

detta sammanträffar tillsammans spridningen från våra tamdjur.

Utfällning av kasein från mjölk med saltsyra

mot detta landområde såsom idag existerar land nådde kon till 6000 tid sedan samt konsten för att utföra mejeriprodukt följde sannolikt tillsammans dem människor såsom förde kon samt dem andra mjölkande djuren hit. vid den tiden lät man mjölken självsyra samt därför hällde man möjligen från den tunna vätska vilket då bildades. Kvar blev ostmassa likt möjligen torkades samt blandades tillsammans med någon smakförstärkare – man ägde ystat mejeriprodukt, närmare bestämt enstaka ljus syrakoagulerad mejeriprodukt.

land kristnades tillsammans början vid 1000-talet samt detta plats den katolska kristendomen likt då spreds inom landet. religiös byggnad byggdes upp samt blev centra till kunskapsförmedling. vid den vägen nådde kunskapen ifall enzymet löpning hit. detta inledande munkklostret inom landet öppnade 1143 inom Nydala inom Småland, därför möjligen ystades den inledande gula osten – löpeost – någonstans därikring inom mitten från 1100-talet?

De bästa ostarna inom Europa kom ifrån Västergötland

Olaus Magnus, vår siste katolske ärkebiskop, flyttade mot Rom sedan land blivit protestantiskt.

var gav han kalenderår 1555 ut boken Historia angående dem nordiska folken samt han beskriver den svenska ostkulturen inom beskrivande ordalag. Ostkulturen fanns rik. Getostar ifrån norr fanns kända samt Östergötland plats ett framstående ostregion. Ostarna fanns stora samt vägde möjligen 40–50 kg per styck samt fanns ofta mönstrade vid utsidan.

Men bäst från samtliga plats dock västgötarna vid för att ysta mejeriprodukt, på grund av ”om landsbygderna nära Parma alternativt Piacenza samt andra langobardernas städer överallt behärska lovordas till sin stor mängd tillgångar eller förmögenhet vid stora samt närande ostar, sålunda äga dem sannerligen härför sitt ursprungliga stamland för att tacka, nämligen den skandinaviska halvön samt inom synnerhet västgötarnas bygd inom Norden.

Dessa västgötar stå nämligen bland samtliga Nordens inbyggare högst inom rop till sin ostberedning, vari intet människor är kapabel förliknas nära dem”. Västergötland fanns alltså i enlighet med den mångkunnige samt vittbereste Olaus Magnus rentav bäst inom Europa vid detta tillsammans med ost.

Ost formad från mjölktillgången

Osten spelade ett massiv roll inom skattebetalningen.

ett hel bygd gick samman på grund av för att ysta ett massiv mejeriprodukt liksom skulle överlämnas mot prästen inför julen. enstaka sådan mejeriprodukt kallades således tydligt till Prästost. på grund av för att erhålla ihop tillräckligt tillsammans mejeriprodukt mot enstaka massiv mejeriprodukt krävdes detta för att man samlade mejeriprodukt ovan tidsperiod vid gården dock även för att flera gårdar gick samman.

ifall man samlade mejeriprodukt ovan period blev den sur.

Framför allt har man tillverkat ost av mjölk från ko, men även från get eller ren

Därför fick man lov för att utföra en slags halvfabrikat från mjölken – enstaka plocka. Plockorna samlades sedan ihop ifrån flera gårdar samt den senaste nya mjölken blev tagna tillsammans samt därför mjukade man upp plockorna, ystade vid den nya mjölken samt byggde från allt detta upp den stora Prästosten. Småland utmärker sig särskilt inom relation mot Prästostarna, dock traditionen fanns ovan stora delar från södra samt mellersta Sverige. 

Hade man enstaka små gård tillsammans möjligen ett alternativt en par kor bara sålunda räckte mjölken sällan mot ens enstaka små mejeriprodukt.

Man behövde samla mejeriprodukt ifrån flera dagar samt ofta ägde man den mjölken inom identisk flaska. Då kom den för att syras sålunda för att den fanns syrlig då man skulle mot för att ysta. tillsammans stigande mjölkmängder ifrån förbättrad utfodrade kor blev osten mindre syrlig. detta likt varit enstaka Aptitost blev ett Hemost samt sålunda småningom ett Hushållsost samt sen enstaka överfet Gräddost – samtliga ostarna kännetecknade från för att existera små inom formatet inom motsats mot dem stora ostarna mot prästen alternativt dem såsom kom för att tillverkas vid mejerierna.

Från osttryckerier mot gårdsmejerier

Olika tider besitter haft olika saker inom fokus vilket gäller för att karaktärisera platsen var osten ystades.

vid 1700-talet skiljde man mellan holländerier (en ställe var man bedrev mejeriverksamhet inom största allmänhet) samt osttryckerier (ett renodlat ostmejeri).

Själva termen mejeri lånades in inom svenskan ifrån tyskan kalenderår 1848. vid 1870-talet talade man angående herrgårdsmejerier respektive bymejerier på grund av för att kring 1890 istället utföra distinktionen mellan herrgårdsmejerier samt uppköpsmejerier. inom start från 1900-talet blev detta viktigt för att prata ifall bolagsmejerier respektive andelsmejerier istället.

Efter andra världskrigets slut talade man angående mejeriföreningar respektive mejerifusioner, var flera mejerier gått samman mot större organisationer. Sedan 1990-talet existerar den viktiga indelningen istället den mellan industrimejerier samt gårdsmejerier.

I holländeriet arbetade kvinnliga dejor tillsammans med mjölkhanteringen medan osttryckare ledde verksamheten inom osttryckeriet.

Mejerska kallades kvinnan liksom yrkesutbildat sig på grund av en sysselsättning inom en mejeri samt kvinnorna dominerade mejerinäringen ett bit in vid 1900-talet.

Den manlige mejeristen dök upp inledningsvis inom slutet från 1800-talet samt ersatte mejerskan alltmer beneath 1930-talet samt vidare. vid dagens gårdsmejerier existerar detta åter kvinnorna vilket dominerar dock numera titulerar sig både män samt kvinnor gårdsmejerister.

Mejerier samt gårdsmejerier inom Sverige

Mejeriernas antal inom landet växte snabbt mot sig ifrån 1860-talet samt vidare samt 1890 fanns inom landet såsom totalitet 1562 mejerier på grund av för att kalenderår 1895 då den svenska smörexporten stod inom sitt absoluta zenit nå enstaka höjdpunkt 1793 mejerier.

Efter enstaka svacka nådde man enstaka färsk höjdpunkt vid 1762 mejerier tid 1917.

Att tillverka en ost handlar i grova drag om att skilja ut mjölkens torrsubstans, dränera denna ostmassa, vid behov pressa den lite extra, forma den, salta den och lagra den kortare eller längre tid

tillsammans uppstart vid 1930-talet inleddes enstaka strukturrationalisering inom ett omfattning liksom ingen ytterligare bransch inom land någonsin gått igenom. Införandet från nya hygienregler tid 1937 inom form eller gestalt från Mejeristadgan, såsom bl.a. ställde krav vid pastörisering från all mejerimjölk innebar även slutet vid den småskaliga hemystningen vid komjölk.

Mejeriföretag slogs samman vid en lösare alternativt mer fast sätt genom mejeriförbund samt inom fusioner.

Antalet ysterier inom fabriksmässig skal existerar idag beneath tio.

Ystning från mejeriprodukt inom hemmen på grund av allmän salg inom yrkesmässig skal pågick sidled tillsammans med mejeriernas aktivitet fram mot 1937 då den nya Mejeristadgan satte stopp till vidare sådan mejeriverksamhet. Mindre mejeriföretag fokuserade vid mjölk från getter levde vidare samt fick en uppsving igen tillsammans med början vid 1970-talet inom Jämtland.

vid sätt samt vis plats detta vid detta fundament den moderna mathantverksnäringen till varenda livsmedelskategorier byggdes upp. Dessa mindre mejerier började idag benämnas gårdsmejerier. Gårdsmejerier började anläggas från aktörer liksom tyckte för att strukturrationaliseringen gick på grund av långt alternativt inom varenda fall gav oönskade effekter inom form eller gestalt från minskad diversitet.

dem inledande moderna gårdsmejerierna inom södra landet startades beneath inledande halvan från 1980-talet samt detta gällde såväl mejerier liksom arbetade tillsammans ko-, likt tillsammans med får- samt mjölk från getter. Allra ursprunglig ut fanns Nordsjö gårdsmejeri utanför Motala tid 1983 (ko) samt 1984 följde Fårgården inom Norra Sandby utanför Hässleholm. detta inledande gårdsmejeriet baserat vid buffelmjölk plats Ängsholmens gårdsmejeri inom svensk region kalenderår 2012.

Framväxten från gårdsmejerier ifrån detta sena 1980-talet är kapabel delvis ses inom ljuset från enstaka samtidig avveckling från detta mesta från den fabriksrelaterade dessertosttillverkningen nära denna tidsperiod. Idag finns uppemot 150 gårdsmejerier inom land var den absoluta majoriteten äger mejeriprodukt liksom huvudprodukt.

Gårdsmejeriernas produkter

Vid dagens svenska gårdsmejerier tillverkas främst mejeriprodukt, dock enstaka utdragen rad andra varor finns även ibland.

detta är kapabel då handla t.ex. angående helmjölk, vispgrädde, kärnat fett (i motsats mot industrimejeritillverkat fett såsom framställs inom enstaka smörkanon) från osyrad alternativt syrad grädde, filmjölk alternativt filbunke, långfil alternativt täte, yoghurt, glass alternativt vassleglass.

Geografiska variationer

Ostens smakupplevelse påverkas från flera faktorer.

detta maximalt uppenbara existerar möjligen för att olika naturförutsättningar fullfölja för att djuren äter olika saker samt för att mjölken samt inom förlängningen osten därmed även smakar olika. dock djuren besitter inom sig även formats från naturen – dels ifråga ifall vilket mjölkdjur man besitter samt dels inom struktur från utvecklandet från specifika raser kopplade mot enstaka viss sektion från landet.

Kulturen ifråga ifall vilket man vid enstaka viss ställe tyckt varit särskilt gott alternativt varit särskilt utmärkt för att tillverka till för att enkel ett fåtal sålt skiljer sig även mellan delar från landet. detta existerar alltså ingen slump för att detta finns flera får vid Gotland, kor vid Västgötaslätten samt getter inom delar från Norrland.

detta existerar ej heller formulering på grund av slump för att Västerbottensost tillverkas inom just Västerbotten alternativt för att Hushållsost uppkom inom Småland – nej, detta existerar en formulering till tradition. för att fokus inom land legat vid lagrade hårdostar existerar även självklart självklart vår förrådskultur.

Säsongsvariationer

Mjölkdjuren gick inom sin vid vintern förr inom tiden.

detta gjorde för att man då ej ägde någon mejeriprodukt tillhands till för att ysta mejeriprodukt. oss behövde helt enkelt ta artikel vid sommarens överskott samt utföra varor liksom gick för att lagra till för att förtära beneath vintermånadernas kall luft samt mörker. Detta gäller alltjämt idag på grund av vissa gårdsmejerier. noggrann såsom vid kontinenten existerar detta fascinerande för att behärska titta årstidernas växlingar inom vilka ostar vilket finns samt hur dem smakar.

för att varenda ostar ej finns för att köpa kurera året angående existerar alltså noggrann liksom vid kontinenten ej en indikator vid för att mejeristen existerar inkompetent utan innebär för att vederbörande existerar lyhörd inför dem säsongsvariationer såsom följer tillsammans yrket. ett speciell struktur från säsongsvariation skapar den särpräglade fäbodkulturen.

mot fäboden föser man mjölkdjuren inom start från sommaren samt lever sedan tillsammans tillsammans dem var vid betet beneath sommaren samt tar artikel vid mjölken samt förädlar den vid ort samt lokal. Historiskt plats fett ofta huvudprodukten samt likt en utfall från detta även ostar dock lite lägre fetthalt.

Unik djurhållning samt unika raser

Svensk team ställer krav vid för att varenda mjölkdjur bör artikel ute samt behärska beta färskt växttäcke åtminstone beneath delar från året, något liksom ej finns vid identisk sätt inom andra länder.

Av varenda djur som bor i hus finns olika raser tillsammans olika attribut.

Den mesta mejeriprodukt vilket används inom landet kommer ifrån Svensk rödbrokig boskap (SRB) alternativt Svensk Holstein (SH) vad gäller nötboskap samt ifrån Svensk lantras vilket gäller get samt ifrån Ostfriesiska mjölkfår vilket gäller får. dock detta finns även traditionell svenska raser inom varenda djurslag, därför lite ytterligare spännande är kapabel enstaka mejeriprodukt gjord vid t.ex.

mejeriprodukt ifrån Fjällko existera. andra modell vid äldre svenska raser från mjölkdjur existerar Fjällnära ko, Rödkulla, Väneko, Bohuskulla samt Ringamålako, bland getter Lappget, Jämtget samt Göingeget samt bland får Gotlandsfår, Gutefår, Ryafår, Finullsfår samt en dussin allmogefår.

Mjölksyrabakterier samt kryddor

Så fort mjölken kommit ut ur spenen kommer mjölksyrabakterier ifrån omgivningen för att börja syra mjölken, mot ett start samt ifall man kyler den väldigt långsamt.

För att skilja ur dessa delar från vasslen, som i huvudsak består av vatten och mjölksocker, måste de koagulera

inom land dominerar s.k. mesofila mjölksyrabakterier vår miljö samt ger vid naturlig väg upphov mot filmjölk.

I Alperna samt söderut dominerar istället termofila mjölksyrabakterier såsom ger upphov mot yoghurt nära naturlig syrning. då man alltså före pastöriseringens tidevarv beneath 1780-talet ville ysta Gruyèreost inom Marsvinsholm norr angående Ystad blev resultatet ej detta önskade.

Istället föddes enstaka helt fräsch samt ännu mer spännande ost: Ruuthens ost likt senare vandrade upp genom landet samt bl.a. gav upphov mot Wrångebäcksost samt Herrgårdsost. alternativt då man vid 1930-talet ville tillverka ost inom land dock ej ägde fårmjölk för att tillgå utan bara komjölk. Resultatet då blev även annorlunda än originalet, dock spännande samt god ändå – inom struktur från Ädelost.

Vissa ostar ystas vid opastöriserad mejeriprodukt samt får då ofta ett väldigt rik samt mångsidig smakförmåga.

Ost är en mejeriprodukt som tillverkas av mjölk (eller någon annan mjölkprodukt) genom att protein- och fettinnehållet fås att stelna och resten, i huvudsak vatten och vattenlösliga ämnen, avskiljs

på grund av andra ostar pastöriseras mjölken inledningsvis samt återsyras sedan tillsammans renkulturer från mesofiler alternativt termofiler från olika stöt. Mejeriet är kapabel även egen framställa ett gårdskultur liksom speglar mjölksyresammansättningen just var samt nyttja den till återsyrning. Valet för att nyttja opastöriserad mejeriprodukt alternativt enstaka personlig gårdskultur påverkar ostens smakförmåga inom upphöjd grad.

Ibland kryddar man mejeriprodukt.

inom land äger kummin samt nejlikor varit särskilt vanliga. Kummin kultiveras hos oss samt användes ibland på grund av för att skyla ovan enstaka mindre god smakupplevelse inom enstaka mindre fet mejeriprodukt. Numera kryddar man osten bara på grund av för att utföra den god. Ibland finns kryddorna inom osten samt snapsen mot existerar genomskinlig. andra gånger finns kryddorna istället inom enstaka smaksatt snaps medan osten istället existerar klar.

Ibland – mer inom slutet från 1800-talet än idag – färgar man även mejeriprodukt citrongul alternativt apelsinfärg.

Då är kapabel man antingen nyttja sig från saffran alternativt även från detta särskilda ostfärgämnet anatto.

Så görs ett hantverksost

På en svenskt gårdsmejeri tillverkas mejeriprodukt vid en sätt liksom hämtar inspiration både inom bakgrund samt inom nutid. Moderna redskap för hjälp används således uppenbart, t.ex. till för att mäta pH-värdet på grund av för att styra processen samt brytning samt rörning sker tillsammans med elektriska apparater.

dock handen finns bota tiden tillsammans inom processen samt detta hantverkskunnande likt gårdsmejeristen bygger upp ovan tidsperiod vid utbildningar, genom diskussioner tillsammans med branschkollegor samt genom detta metodiska arbetet inom detta egna mejeriet återspeglas även inom ostar tillsammans med allmänt många upphöjd standard.

Ostar tillverkade vid svenska gårdsmejerier omhuldas likt kära närstående, ja dem ses ofta liksom individer från gårdsmejeristen.

Affinering

Hårdostar kräver lagring beneath minimalt tre månader till för att bli aptitliga. Smaken utvecklas sedan fast inom takt tillsammans för att mjölksyrabakterierna jobbar vidare inuti osten. detta finns ingen team likt säger för att enstaka långlagrad mejeriprodukt existerar förbättrad än enstaka tillsammans med enstaka mindre lagringstid, dock ofta växer smakstyrkan mot sig tillsammans med längre lagringstid.

inom mitten från 1900-talet kallades ostar liksom lagrats minimalt tolv månader på grund av Banco-ostar, t.ex. Svecia Banco. enstaka sådan långlagrad mejeriprodukt brukar sägas artikel amper inom smaken. dem flesta gårdsmejerier mognadslagrar sina ostar själva, dock detta finns även särskilda affinörer såsom fokuserar sig enbart vid just mognadslagringen från ostar.

Även denna plats finns flera parametrar för att påverka på grund av för att erhålla osten för att bli liksom man önskar.

Ostsorter samt ostvarumärken

Att ostar smakar olika existerar tydlig.

Vad innehåller ost?

för att Prästost samt Getmese existerar modell vid numeriskt värde olika ostsorter existerar även tydlig. Svårare existerar för att definiera vad såsom existerar detta minsta likt behövs på grund av för att numeriskt värde ostar bör uppfattas artikel olika ostsorter. detta enkla svaret existerar för att detta ej finns någon vass gräns.

Ofta definieras ett ostsort från för att den görs inom enstaka viss område, från ett viss mjölkråvara, tillsammans ett viss syrakultur, i enlighet med en visst ystningsrecept samt i enlighet med en visst lagringsförfarande beneath enstaka viss period. Osten behöver även äga tillverkats vid identisk sätt beneath utdragen period.

[1]

Normalt behöver den tillverkas vid fler än en mejeri på grund av för att uppfattas såsom just enstaka ostsort samt ej bara en varumärke. Ostar från identisk ostsort ifrån olika mejerier smakar sinsemellan annorlunda – dock ändå vid en sätt likt fullfölja för att detta går för att uppleva igen ostsorten. detta finns vilket sagt väldigt flera parametrar liksom påverkar smaken vid enstaka mejeriprodukt.

oss äger såväl inom land vilket ovan landsgränserna ständigt både delat tillsammans med oss från egna uppfinningar samt lånat från andra. Den svenska ostkulturen äger genom seklerna influerats bl.a. från ostkulturerna inom land i västeuropa, England, Holland, Tyskland samt Ryssland – dock oss besitter även influerat dem. för att oss äger haft fokus vid lagrad hårdost existerar en utfall från vår geografi, dock detta faktum innebär ej för att andra ostsorter t.ex.

mögelostar ej även funnits hos oss.

Det svenska ostsortimentet fanns många rikt beneath 1800-talets sista decennier. inom start från 1900-talets tokstandardiserades sortimentet vid statligt initiativ på grund av för att åter börja expandera ifrån 1930-talets start. 1950- samt 1960-talen blev guldåldrar till en brett ostsortiment, dock sedan minskade sortimentet successiv både mot resultat från mejerinedläggningar samt standardiseringsivranden.

ursprunglig tillsammans med gårdsmejeriernas större expansion ifrån omkring millennieskiftet börjar ostmångfalden inom landet åter för att öka.

Skyddade ostar

Det finns numeriskt värde struktur var vissa ostsorter tillsammans med långa traditioner skyddas. EU äger en struktur på grund av geografiska indikationer. på denna plats skyddas ostar samt andra livsmedel antingen likt Skyddad Ursprungsbeteckning (SUB) alternativt liksom Skyddad geografisk beteckning (SGB).

på grund av ett SUB-produkt finns en klart förklarat samband mellan ostens kvaliteter samt smakupplevelse samt dess geografiska hemvist. till ett SGB-produkt finns en klart förklarat samband mellan ostens kvaliteter samt smakförmåga samt dess rykte inom relation mot enstaka viss distrikt. SlowFood-rörelsen besitter vid motsvarande sätt ett register ovan Presidia-produkter, d.v.s.

ett traditionell hantverksprodukt kopplad mot ett viss region.