Vad är en jp adress

IP-adress

En IP-adress (engelskaInternet Protocol address) existerar en siffra liksom används liksom plats vid internet. IP-adressen identifierar normalt ett viss datamaskin (eller ytterligare apparat), samtidigt liksom adressens inledande sektion visar mot vilket nätverk datorn existerar kopplad.

Domännamn används ej direkt från internetprotokollet, utan namnen måste omvandlas mot IP-adresser, likt sedan används inom den egentliga kommunikationen. Även benämningen IP-nummer förekommer ibland, dock bör undvikas.^[1]

IP-adressen på grund av avsändare samt mottagare ingår inom varenda datapaket samt existerar den enda resultat nätverksenheter besitter vilket gäller paketets destination.

Domännamn anges ej inom dem enskilda paketen. varenda apparat vilket skall behärska anges såsom adressat vid internet måste äga enstaka personlig IP-adress. Detta gäller mot modell vanliga person- samt serverdatorer, routrar, infrastruktur-servrar (för mot modell NTP, DNS, DHCP), nätverksskrivare samt självständiga IP-telefoner. tillsammans särskilda arrangemang är kapabel datorer dela plats, dock dem ses då utifrån vilket enstaka datamaskin.

Apparater likt ej skall synas alternativt annars behärska adresseras direkt behöver däremot ingen plats. modell vid sådan apparatur existerar switchar, bryggor samt brandväggar. dem kunna ändå äga egna adresser tillsammans med tanke vid fjärradministration alternativt andra funktioner integrerade inom identisk apparat.

Ursprungligen plats adresserna avsedda för att artikel unika vid bota internet, dock ett sektion adressblock besitter sedermera avdelats på grund av användning inom enskilda intranät. Vissa adresser alternativt adressblock existerar även avsedda till speciella ändamål, var dem ej hänför sig mot enstaka enskild apparat, mot modell nätverksadressen samt broadcast-adressen på grund av en enskilt mindre nät (subnät), multicast-adresserna på grund av dem intresserade från enstaka viss position (en TV-kanal alternativt liknande) samt anycast-adresserna tillsammans med vilken man når ett godtycklig dator vilket tillhandahåller enstaka viss arbete eller position inom en organisation.

En IP-adress (engelska Internet Protocol address) är ett nummer som används som adress på internet

Domännamn samt IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Användare vid internet använder sällan IP-adresserna direkt. Istället används domännamn genom domännamnssystemet (DNS), var datorerna namnges inom enstaka hierarki i enlighet med organisation samt organisationstyp alternativt nation.

DNS existerar detta liksom utför därför för att webbadressen förmå översättas mot IP-adressen detta finns flera olika DNS-servrar, var dels varenda internetleverantör oftast äger sin personlig, dels publika varav några från dem maximalt kända existerar Cloudflares DNS alternativt liksom existerar Googles publika DNS dator.

Då ett datamaskin bör kontaktas tar man inledningsvis reda vid namnservern till organisationen såsom ansvarar på grund av namnet, på grund av för att samt från denna ett fåtal IP-adressen till datorn ifråga. Därefter används denna IP-adress. inom vissa rapport kunna namnet äga innebörd även senare, dock detta används ej på grund av för att styra datapaketen.

Sambandet mellan domännamn samt IP-adress behöver ej artikel entydigt samt IP-adressen fungerar oberoende från DNS. Omvänt förmå den likt noterat en domännamn nyttja detta samt administrera enstaka namnserver utan för att inneha något IP-adressblock. ifall namn samt IP-adress ej stämmer överens (då man kontrollerar andra vägen) kunna detta dock tas liksom indikator vid för att allt ej står korrekt till; organisationen vilket ansvarar till namnet samt den likt ansvarar på grund av adressen bör inom allmänhet samarbeta.

IP-adressernas natur

[redigera | redigera wikitext]

IP-adresser delas ut blockvis, därför för att man genom för att analysera adressens inledande sektion förmå avsluta sig mot vilket nät den hör. Därmed behöver dem centrala routrarna vid internet ej uppleva samtliga specifika IP-adresser, utan endast vilken router likt ansvarar till specifika block.

inom allmänhet kunna enstaka IP-adress nås olika vägar samt avancerade arrangemang finns till för att stamnätets routrar – samt routrar vilket äger flera rutter ut mot stamnätet – bör behärska fatta ändamålsenliga beslut ifall vilken väg en visst kolli skall skickas.

Varje datamaskin kopplad mot internet, alternativt mot en annat internet, tilldelas ett IP-adress, ibland flera, från nätverksadministratören alternativt internetleverantören, inom något nätblock likt organisationen tilldelats (eller inom något block på grund av lokala adresser).

Adressen förmå antingen konfigureras till grabb vid den enskilda datorn alternativt tilldelas dynamiskt genom DHCP alternativt liknande arrangemang inom samband tillsammans med för att datorn startas upp. IP-adressen ändras ibland, antingen vid bas från omorganisation från nätverket alternativt – nära dynamisk tilldelning – då datorn enstaka period ej varit uppkopplad samt adressen därför tilldelats enstaka ytterligare maskin.

Ofta bokförs uppgiften ifall vilken datamaskin alternativt anslutning likt nära ett viss tidpunkt använt enstaka viss IP-adress (lagstiftning inom EU ger internetleverantörer skyldigheten för att bokföra användningen).

Det går ej för att säkert binda ett viss IP-adress mot ett viss individ, då detta ej behöver existera abonnemangsägaren såsom använder abonnemanget.

Dessutom existerar detta vanligt för att man medvetet delar ut sin bandbredd tillsammans mot modell ljud samt Tor, alternativt omedvetet genom för att man glömt för att säkra sina trådlösa nätverk.

IP står för Internet Protocol (internetprotokoll) och är en uppsättning regler som styr i vilket format data skickas via internet eller i lokala nätverk

IP utgåva 4

[redigera | redigera wikitext]

IP utgåva 4 (IPv4) existerar den utgåva från IP likt använts sedan internets genombrott. inom IPv4 består numeriskt värde siffra, nät-ID samt dator-ID, tillsammans med totalt 32 bitar, vilket existerar likvärdig tillsammans med 4 bytes samt fullfölja för att antalet adresser existerar begränsade mot drygt fyra miljarder (4 alternativt 2³²).

Vanligen anges IP-adressen genom för att notera ut dem 4 byten inom decimal struktur tillsammans med punkter emellan, således för att varenda siffergrupp motsvarar enstaka byte. IP-adresser tillhörde enstaka från fyra klasser, var dem start bitarna anger vilken klass adressen tillhör. Behöver ett bestämd port anges inom adressen blir formatet x.x.x.x/portnummer

Klass	Nät-ID Inledande byte	Adressrymd	Dator-ID	Adressrymd	Antal tänkbara anslutningar i detta lokala nätverket	Användning
A	0xxxxxxx	1.x.x.x - x.x.x	3 byte	x - x	16 (2²⁴)	Storföretag, statliga myndigheter
B	10xxxxxx	x.x - x.x	2 byte	x.x - x.x	65 (2¹⁶)
C	xxxxx	x - x	1 byte	x.x.x.0 - x.x.x	(2⁸)	Småföretag, lokala organisationer
D	xxxx		3 byte	Flersändning, skiljer sig ifrån övriga klasser genom för att IP-adressen tilldelas unikt till den sändande datorn ifrån toppdomänen efter begäran mot IANA. IPv4 är det protokoll som fortfarande är vanligast idag

Då IPv4 utvecklades plats detta främst fleranvändarsystem, serverdatorer samt nätverksapparatur vilket behövde adresser, samt tanken plats för att varenda organisation skulle behärska ett fåtal en eget nät-ID tillsammans tillräcklig klass till för att behärska att koppla eller förena med något varenda sina datorer; adresserna verkade tillräckligt flera tillsammans med väldigt massiv marginal.

då sedan Internet slog igenom samt persondatorer blivit vanliga övergavs klass-systemet mot största delen. då sedan mobiltelefoner samt snart även hushållselektronik kopplas mot internet råder akut adressbrist. Sedan slutet från talet besitter man varnat på grund av problemet samt IP utgåva 6 utvecklades inom inledande grabb på grund av för att öka kvantiteten tillgängliga adresser, dock besitter ej ännu slagit igenom trots för att dem flesta enheter idag stödjer protokollet.

Exempel vid IPv4-adresser:

/80 vilket existerar den specifika porten 80 (http) på grund av datorn tillsammans med plats

Reserverade IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Vissa IP-adressblock används till speciella ändamål. således existerar mot modell blocket /8 inom IP utgåva 4 reserverat på grund av bruk inom enstaka enskilda datamaskin ("localhost") tillsammans /80 till den interna nätverksadressen vid enstaka objekt, även kallad loopback, genom HTTP-porten, /8 till detta lokala nätsegmentet, /16 till automatiskt konfigurerad område överföring ("link local"), /24 på grund av modell (jämför ) samt /4 till Multicast.

en senare tillägg existerar adressrymden

/10 ( – )

för Carrier-grade NAT (CGN) genom RFC , var dem publika adresserna mot identisk internetoperatör delas bland flera kunder.

Lokala IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

Vissa IP-adresser används på grund av lokala nätverk (LAN) inom bostad samt vid kontor.

Dessa adresser existerar reserverade från internet Assigned Numbers Authority (IANA) samt går ej för att nyttja direkt vid internet. på grund av för att datorer tillsammans sådana lokala adresser skall behärska ta förbindelse tillsammans internet behövs enstaka router tillsammans med Network Address Translation (NAT), detta önskar yttra enstaka router vilket byter ut adresserna inom enskilda datapaket mot sådana gångbara vid internet, respektive mot adresser vid intranätet.

Om du har flera enheter som använder samma internetanslutning kommer de att dela samma IP-adress: det är därför det kallas en offentlig IP-adress

De lokala adresserna existerar (definierat inom RFC uppdelat vid liknande sätt vilket detta såsom tidigare kallades A-, B- respektive C-klass från nät):

/8 ( – ) /12 ( – ) /16 ( – )

IP utgåva 6

[redigera | redigera wikitext]

Den nya utgåvan från IP heter IP utgåva 6 (IPv6). inom IPv6 besitter IP-adressen utökats mot bitar, samt består från en nätverksprefix följt från den lokala adressen.

även flera nya funktioner besitter införts, exempelvis IPSec (som sedermera även blivit porterat mot IPv4). Notationen till adresserna existerar även uppenbart olik, tillsammans 32 hexadecimala indikator grupperade ifall fyra separerade tillsammans kolon tillsammans med totalt 8 grupper, ofta åtföljt från en snedstreck samt därefter antalet bitar inom nätverksprefixet.

IP-adress

dbada2e/64 existerar en modell vid enstaka giltig IPv6 plats.

Subnät

[redigera | redigera wikitext]

Ett subnät (LAN) tilldelas en antal IP-adresser inom resultat samt bildar vid detta sättet en nät. plats gränsen mellan olika LAN (adressområden) går definieras från enstaka subnätmask. Numera anger masken bara antalet bitar inom nätverksadressen samt inom den lokala delen från adressen, tidigare fanns mer komplicerade konstellationer tillåtna.

IP-adresser är unika adresser för att identifiera enheter på internet eller i lokala nätverk

I nätverksadresser existerar endast vissa bitar betydelsebärande, då dem enskilda adresserna avser datorer alternativt apparater vid detta nät. Nätets plats anges sålunda för att dem övriga bitarna räknas såsom noll samt man efter adressen lägger en snedstreck samt antingen antalet betydelsebärande bitar inom start från adressen alternativt ett "netmask" var dem betydelsebärande bitarna ersatts tillsammans med ettor samt dem betydelselösa tillsammans nollor.

därför existerar mot modell /24 samt /24 olika nätverk tillsammans med adresser vardera (plus nätverks- samt "broadcast"-adresserna), medan / existerar en alternativt sätt för att beteckna detta förstnämnda nätet. Adressen var dem till nätadressen betydelselösa bitarna existerar en existerar "broadcast-adressen" på grund av nätet ifråga, samt avser varenda vid nätet (sådana adresser spärras ofta från brandväggar till för att hindra för att nätet överlastas från svar vid illasinnade förfrågningar mot adressen).

Tilldelning från IP-adresser

[redigera | redigera wikitext]

För för att adresserna inom IPv4 bör räcka behövs detta för att vissa tilldelas dynamiskt. Adresserna kunna vid detta sättet användas från flera datorer, dock ej samtidigt.

Varje del av en IP-adress kan ha ett värde mellan IPv4

således kallade fasta IP-adresser tilldelas inom inledande grabb datorer alternativt lokala nätverk såsom från speciella orsaker behöver ett sådan, mot modell serverdatorer. Ofta besitter företag samt andra organisationer fasta adresser vid sina datorer, då detta kunna underlätta administrationen. Hemanvändare äger ofta dynamiska IP-adresser, då datorerna ofta existerar avstängda samt dynamiska adresser därmed kunna användas effektivare: en antal adresser likt motsvarar maximalt antal samtidigt uppkopplade räcker, oberoende från antal kunder.

enstaka rekommendation angående hur adresserna skall fördelas mellan internetleverantörer finns inom RFC

En datamaskin förmå äga ett fast plats, såsom till grabb skrivits in inom lämpliga konfigurationsfiler, alternativt även frågar den nära introduktion efter sin plats samt får denna upplysning från ett BOOTP- alternativt DHCP-server.

även datorer tillsammans med fast plats kunna nyttja dessa rapport, således för att informationen kunna administreras centralt. ifall datorn ej existerar fast kopplad mot nätverket kunna den erhålla adressen då den ansluter sig mot en nytt nätverk, mot modell via ett modempool (PPP), en 3G-modem alternativt en vanligt trådlöst nätverk (WLAN).

Servern är kapabel existera inställd för att ständigt ge identisk fasta plats åt vissa datorer medan andra datorer delar vid en begränsat antal dynamiska adresser. Vanligen strävar dock servern efter för att ej byta adresser inom onödan.

Tidigare fanns IP-adresserna indelade inom klasser: Nätverk från klass A ägde 2²⁴ adresser, nätverk från klass B 2¹⁶ adresser samt nätverk från klass C 2⁸ adresser.

Denna indelning avskaffades vid talet på grund av för att adresserna skulle behärska allokeras effektivare.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]

RFC "Address Allocation for Private Internets"
RFC "Guidelines for Management of IP Address Space"
RFC "INTERNET REGISTRY IP ALLOCATION GUIDELINES"

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]