Hur fick man motion förr i tiden

Byskomakaren berättar

Vi besitter många erhålla skildringar från 1800-talets bondeliv berättade ifrån "insidan" från dem såsom själva hörde dit. Handen likt höll inom plogen alternativt rörde angående inom grytan fattade ej pennan på grund av för att nedteckna meddelande alternativt dagboksanteckningar, kunde möjligen ej notera alls till den delen.

Men ett ögonvittnesskildring finns detta från ett vilket plats tillsammans samt egen tillhörde identisk sociala team, samt den existerar desto mer utförlig samt levande.

Den fattige, självlärde byskomakaren Jonas Stolt inom Högsby socken inom Småland plitade omsorgsfullt ned minnen ifrån sina skomakarvandringar inom socknen ifrån 1820-talet fram mot 1880.

Jonas Stolt, liksom fanns född 1812, fanns torparson, samt hemmet plats därför fattigt för att detta knappt fanns valuta mot ark därför den vetgirige pojken kunde lära sig nedteckna.

Jonas berättar inom minsta detalj ifall detta vardagliga existensen samt noterar då nyheter kommer in inom socknen, vilket kalenderår husen började rödfärgas, då detta inledande tegeltaket lades, då dem inledande tändstickorna kom samt därför vidare.

Så såg detta ut inom stugorna inom Högsby

Det plats mörkt.

Genom dem små fönstren tillsammans dimmigt kopp silade dagsljuset försiktigt in ovan bruna väggar samt golv.

Väggarna bestod ofta från naket timmer, ibland struket tillsammans vitlera, dem förmögna ägde klistrat gråpapper vid väggarna.

I stugans en hörn fanns den stora spisen tillsammans väldig gråstensugn samt gruva framför, var detta brann ett brasa från finare ved.

Bakugnen fanns sålunda upphöjd för att "kvinnorna kunde krypa in samt vända sig vid samtliga håll till för att laga bristerna", berättar Jonas Stolt.

Men i det samhällsklimat som rådde för hundra år sedan var det inget konstigt

på denna plats bakades dem stora baken samt torkades även säden innan den maldes.

Kistor samt förvaring fanns ej målade utan hölls rena genom skurning. "I Basebo bland elva bönder fanns endast en klockfodral samt ett träsele målade samt detta fanns hos den rikaste bonden", berättar Stolt. "Men således kom Wadsten nära Högsby hit samt målade inom flera byggnad, samt detta blev därför grant, sålunda grant, samt vid varje teaterstycke stod årtalet 1819."

Husdjuren kunde störa hemfriden

Med illa gömd irritation talar Jonas Stolt angående seden för att ta in höns inom stugan på grund av för att skydda dem mot vinterkylan, "dessa ofredliga djur som bor i hus vilket störa hemfriden inom varenda vrår".

detta gick väl an beneath vintern då hönsen satt stilla inom sin box samt bara kom ut då man strödde enstaka näve korn åt dem, dock vid vårkanten blev detta en annat liv vid dem!

Om dem då fanns en halvt dussin, således hann dem för att artikel inom varenda vrå, flaxa upp samt ned, välta omkull tallrik samt tallrikar samt utföra all förtret dem kunde, samt dessutom ägde dem ingen blygsel till för att smutsa, plats dem än fanns, ifall dem än stod vid bordet alternativt vid grytkanten.

En gång då Måns mor inom Basebo ägde klappat upp finsiktat bakverk samt smort detta tillsammans med äggblomma (äggula) samt detta stod vid en bräde, därför kom stora hönan samt steg numeriskt värde steg inom varenda bakelse läka brädet inom ände.

Ljus inom stugan

Så länge stugorna ägde öppen flamma vid härden plats ljuset ifrån elden den viktigaste ljuskällan.

Idag är detta helt borta ur hälsotidningarna

Flyttbart ljus fick man tillsammans med spingstickor (av spinga = spänta); kådrika furustickor såsom stacks fast inom ett hållare vilket kallades lysekäring. för att spänta sådana stickor hörde mot drängens kvällsarbete.

Ljus stöptes från den talg man fick nära slakten. från den sista talgen vilket blev kvar inom ljuskärnan gjordes korta tunna talgdankar mot lyktorna såsom användes då man ägde ärende ut inom bodar samt uthus.

samtliga fanns sparsamma tillsammans med talgljusen, dem användes maximalt nära högtider samt då arbetare såsom skomakaren samt skräddaren kom mot gården samt behövde ljus till sitt arbete.

Att slå flamma plats före tändstickornas tidsperiod en tidsödande sysselsättning samt detta fanns viktigt för att ej låta elden vandra ut.

Även i Sverige finns exempel på hälsoströmningarna, i ”Underrättelse om hälsans

Då blev någon tvungen för att vandra samt låna flamma vilket ansågs lite genant, alternativt ta fram elddonet såsom bestod från eldstål, flinta samt fnöske. Fnösket fick man från eldfängda gamla björksvampar, berättar Jonas Stolt.

Svavelstickor gjordes även från spingstickor vilket doppades inom svavel till för att bli enklare för att ett fåtal flamma på.

Tändstickor hör mot dem mot synes obetydliga uppfinningar liksom betytt oerhört många på grund av vardagslivets bekvämlighet samt trivsel.

Jonas Stolt kunna informera vem såsom inledningsvis köpte tändstickor inom socknen. detta plats Karl inom Stenhult samt året plats 1836. han köpte tändstickorna till 12 skilling, ett små förmögenhet, till för att överraska grannarna tillsammans underverket. dem inledande tändstickorna kom ifrån Tyskland, dock då den inhemska tillverkningen kom igång sjönk priset.

Jonas Stolt kommenterar:

I slutet från 1830-talet fick daglönaren tre lådor till dagsverket samt för tillfället (1880) får han numeriskt värde all packor på grund av identisk sysselsättning.

Tänk vilket oss besitter detta gott.

Hur flera tändsticksaskar får oss till enstaka dagslön idag? Sett inom detta perspektivet äger oss detta allt utmärkt gott!

Nyheter såsom underlättade existensen inom bondstugan

Under 1800-talets senare sektion fick flera bönder detta förbättrad ekonomiskt samt kunde bygga mot stugan alternativt bygga vid den tillsammans enstaka etage.

Motionera och äta nyttigt för att Sverige ska bli en stark nation med friska medborgare – den tanken känns främmande idag

beneath identisk period, ifrån 1860- samt 1870-talen, vann några nyheter insteg inom bondehemmen - nyheter liksom gjorde existensen enklare till husmor samt pigor samt förbättrade hemmiljön. detta plats ursprunglig samt främst spis av järn, samt inom dess spår fotogenlampan samt trasmattorna. tackar vare kakelugnarna kunde fler lokal användas vintertid.

När spis av järn kom

En milstolpe plats detta då dem inledande järnspisarna sattes in vid 1860- samt 1870-talen.

inledningsvis hos mera rika, medan dem såsom ägde sämre ställt samt bodde inom mer avlägsna trakter lagade föda ovan öppen flamma långt in vid 1900-talet. således på denna plats berättar enstaka man ifrån Liden inom Medelpad:

I min tidig del av ett liv fanns inga spisar från järn.

I mitten av 1600-talet införde Gustav den andre Adolf en ny form

ursprunglig då jag fanns 10-12 kalenderår kom dem inom bruk samt dem blev ej vanliga förrän jag fanns 20-30 kalenderår. Hos ett sektion dröjde detta ända mot 1930-talet, vilket hos Pelle Åslund inom Västanå. var satte man in spis inom sommarstugan 1937, samt detta mot Pelles personlig önskan.

Spisen putsades samt hölls ren.

Den skulle artikel skinande blank samt gneds tillsammans ett fläsksvål ibland. Muren runt spisen vitfärgades tillsammans med ett blandning från krita samt skummjölk.

Veden förvarades inom ett lår nära spisen.

Det plats kvinnornas alternativt barnens sysselsättning för att bära ved. därför länge detta ej fanns vattenoch avlopp fanns detta även kvinnorna såsom dryckesställe hinkar tillsammans en färglösluktlös vätska som är livsnödvändig samt slask, utom vid stora bondgårdar, var enstaka vattentunna kunde köras fram samt ställas in inom köket från någon från drängarna.

Fotogenlampan, enstaka ljusets revolution

När man ej längre ägde skenet ifrån elden vid den öppna härden likt ljuskälla ökade nödvändigheten från belysning. Tidigare användes oljelampor tillsammans pump på grund av den trögflytande oljan. dem osade samt fanns korrekt ljussvaga. Något helt annat plats detta tillsammans fotogenlampan såsom vid 1860-talet gjorde sitt ljusstrålande segertåg ovan landet.

Fotogenen utvanns ur olja ifrån USA, var oljefyndigheter började exploateras 1859, senare även ifrån Ryssland.

Snart blev fotogen enstaka från dem viktigaste varorna hos lanthandlarna.

I bondemiljö användes enkla handlampor från bleckplåt. inom köket hängde enstaka fotogenlampa tillsammans målade vit plåtskärm ovan matbordet. således småningom skaffade människor enstaka alternativt flera bordslampor.

Men fotogen måste köpas till surt förvärvade slantar samt något slöseri fanns detta ej anförande ifall.

Lampan tändes ursprunglig då detta blivit riktigt skumt samt sedan gällde detta för att tränga ihop sig kring köksbordet inom lampans snäva ljuskrets.

Trasmattan föddes ur sparsamhet

När standarden inom bondehemmen höjdes efter 1800-talets mitt samt gårdarna byggdes ut samt fick ett sal liksom stod maximalt mot fint (finrum), därför kom bruket tillsammans med för att lägga trasmattor vid golven.

mot ett start maximalt inom salen, dock inom samt tillsammans vedspisens intåg spred sig trasmattorna även mot köket.

Nordiska museet besitter frågat människor runt ifall inom landet angående hur trasmattor användes inom deras trakter nära förra sekelskiftet.

Mest motion på skoltid

ifrån Halland berättar enstaka kvinna:

Min mormor likt plats född inom Skrea berättade för att då denna flyttade mot Morup vilket änka samt gifte angående sig var omkring 1870 sålunda fanns detta inga såsom begagnade golvbeklädnad från något stöt vid golven. denna ägde dock tillsammans med sig trasmattor ifrån sitt förra gifte samt vävde egen sådana inom sitt bostad.

Sedan den tiden blev detta alltmer brukligt tillsammans med trasmattor inom den trakten.

Trasor ägde använts vilket inslag inom vävar tidigare dock då liksom underlakan, alternativt "underbreda" vid halmen inom sängen alternativt såsom slarvkläde (en slags prydnadstäcke). Genom bouppteckningar vet man för att slarvkläden förekom inom Gästrikland redan 1773.

Tidigare såldes klädtrasor vilket lump mot pappersbruken, dock omkring 1860 lades papperstillverkningen angående samt lumpen behövdes ej längre.

Men det är inte i skolan de rör sig minst

Plötsligt blev trasorna ovan samt människor såg sig angående efter en sätt för att nyttja dem. kasta dem gick ej an! Trasmattan existerar liksom flera andra uppfinningar född ur gamla tiders sparsamhet tillsammans material.

Ett särskilt vilorum tackar vare kakelugnen

Mot slutet från 1800-talet började fler utrymme användas inom vardagslag.

Vardagsstugan miste lite från sin karaktär från allrum. Allt oftare fanns en avskilt vilorum, ofta inom ett kammare intill köket.

Kakelugnen, likt blivit vanligare inom bondgårdarna, gjorde detta möjligt för att bekvämt värma upp rummen således för att dessa kunde användas även vintertid.

Kakelugnen tillsammans med sitt bränslebesparande struktur från rökgångar uppfanns redan vid 1760-talet, dock detta dröjde innan den spreds ifrån slott samt stora gårdar mot bondens gård.

Tvärtom

ett enklare variant plats "torparugnen". Den plats murad tillsammans med rökgångar samt ägde luckor till eldstaden vilket kakelugnen, dock plats ej kakelklädd utan bara vitslammad.

Vad hände sedan?

Sverige äger ifrån 1930-talet samt mot idag fått ett fast ökande bostadsstandard. en vilorum på grund av varenda små människor existerar enstaka självklarhet på grund av dem flesta, liksom toalett samt duschrum, matrum tillsammans med spis, mikrovågsugn samt rengöringsmaskin.

Inredningsintresset ökar inom takt tillsammans med den förbättrade bostadsstandarden. vid 1970-talet ägde hemmasnickarna goda tider tillsammans spånplattor samt gipsplattor, vid 2000-talet väcktes dem mot nytt liv genom teves fixarprogram.

Vad Ikea betytt till svenska folkets heminredning är kapabel ej överskattas. "Per Albin Hansson skapade folkhemmet samt Ingvar Kamprad inredda det", sägs detta tillsammans med rätta.

LÄS MER: Hemmets stilhistoria, sektion 1: Bondehemmet

LÄS MER:Maten förr: vid bondens bord

LÄS MER: Så bodde man förr, sektion 2: Herrgården

LÄS MER: Så bodde man förr, sektion 3: detta borgerliga hemmet

LÄS MER:Så bodde man förr, sektion 4: dem fattigas samt arbetarnas bostäder

LÄS MER:Boskapsdjuren fanns livsviktiga inom detta gamla jordbrukssamhället

LÄS MER:Städningens bakgrund inom Sverige

LÄS MER:Livets växter - ifall olika växters användningsområden förr