Hur illa är det med miljön

Det finns eldsjälar bland oss, vilket dem kollegor vilket tillsammans många älskade ägnar massiv sektion från sin personlig period till för att uppväcka engagemang på grund av klimatfrågan, hos oss samt hos politiker. dock detta finns tre fel likt jag tycker för att dem utför, skriver psykologen Liria Ortiz.

 

Det inledande felet existerar för att ej ta hänsyn mot för att oss likt medborgare besitter olika grad från motivation då detta gäller klimatfrågan; den är kapabel artikel nedsänkt, medelhög samt hög.

Att uppmana politikerna för att informera ifall hur illa ställt detta existerar tillsammans miljön äger ett underförstådd tanke för att samtliga existerar villiga för att ta mot sig en sådant budskap.

dock inom landet handlar detta ej angående bristande vid passage mot resultat. Frågan existerar snarare hur detta kommer sig för att man trots sålunda många faktamängd överallt ej når ut tillsammans budskapet. resultat, hur saklig den än existerar, får ej självklart någon för att minska sitt miljöavtryck.

Men hur illa är det egentligen?

Informationen behöver anpassas samt kunna ej ges tillsammans med identisk innehåll mot varenda utan behöver utformas utifrån dem olika graderna från motivation inom klimatfrågan såsom människor har.

De tillsammans nedsänkt grad från motivation tänker samt känner för att frågan ej existerar således betydande, för att »experterna« överdriver alternativt för att media ljuger tillsammans med »falska nyheter«.

Den låga graden från motivation kunna även handla ifall för att dem ej tror vid sina egna möjligheter för att förändra sina vanor samt liksom resultat från detta tänker för att »det existerar ej möjligt för att utföra något likt betyder något«. till för att nå fram denna plats behövs mer från konstruktiva idéer angående vilket liksom ändå är kapabel göras inom detta korta perspektivet, snarare än larmbudskap (även ifall detta likt sägs existerar sant inom sak).

De tillsammans med medelhög grad från motivation (de ambivalenta) vet ej vilket dem bör tro.

dem pendlar inom sin perception samt upplever frågan vilket komplicerad. Deras nyfikenhet är kapabel man bäst uppväcka genom för att förklara hur är kapabel man utföra riktig inom vardagen tillsammans med enkla medel.

De tillsammans med upphöjd grad från motivation känner en stort ansvar samt existerar engagerade inom klimatfrågan, samt äger mot massiv sektion anpassat sitt beteende på grund av för att existera mer ekologiska.

detta existerar dem, dock bara dem, vilket tar mot sig resultat angående hur »illa detta är«, samt såsom uppfattar den liksom ett godkänna vid rimligheten inom hur dem redan tänker samt gör.

Det andra felet existerar för att försöka framkalla lån samt skam inom klimatfrågan samt tro för att människor då kommer för att ändra sina beteenden.

Att uppmana politikerna att berätta om hur illa ställt det är med miljön har en underförstådd tanke att alla är villiga att ta till sig ett sådant budskap

Kollegor hänvisar mot studier liksom visar påverkan vid gruppnivå då man framkallar lån. samt detta stämmer, lån vid betalkort sikt samt skam inom måttliga mängder kunna leda mot för att man utför ett förändring. dock, detta finns detta inga longitudinella studier angående vilket liksom sker vid utdragen sikt, samtidigt liksom oss ifrån andra områden vet för att enstaka beteendeförändring var startmotorn existerar negativa affekter ej ger några bestående beteendeförändringar.

Därför är kapabel detta existera kontraproduktivt för att förmedla för att detta utifrån psykologiska teorier kunna existera enstaka lyckad väg för att vandra för att framkalla lån på grund av för att uppväcka medvetenhet samt beteendeförändringar.

Det tredjeplats felet existerar idén angående för att förlita sig vid detaljer till för att påverka.

Världen står inför en trippelkris, med klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och spridning av miljögifter

Tanken för att uppgifter ökar medvetenheten samt för att dem såsom ej tar frågan vid allvar »inte förstår« alternativt saknar kunskaper, äger stora begränsningar. Varför fungerar ej enbart fakta? Begreppet såsom redogör detta denna plats sättet för att reagera kallas på grund av konfirmeringsbias. detta innebär för att man tar emot detta likt bekräftar ens egna uppfattningar samtidigt liksom man nedvärderar den kunskap såsom ej passar in inom ens eget sätt för att tänka, detta man redan känner mot samt detta man tror vid.

detta intressanta existerar för att man nedvärderar ej bara själva informationen utan även kurir.

Det handlar om dramatiska förändringar av förutsättningarna för livet på jorden

detta förmå låta således här: »Dessa klimatforskare överdriver! därför allvarligt kunna detta ej vara!« (nedvärderar fakta). »Ungdomarna förstår ej vilket dem pratar ifall. dem saknar livserfarenhet samt därför existerar dem lättmanipulerade!« (nedvärderar budbäraren).

Här existerar vilket man inom stället kunna utföra vid samhällsnivå: Uppmana politikerna för att förbättra en sätt för att förmedla insikt angående klimatfrågan vilket tar hänsyn mot primär principer angående hur oss kommunicerar vid en effektivt sätt.

Språket måste artikel enkelt samt icke bedömning. fanns hoppgivande, samt inrym enstaka gemensam framtidsvision. detta förmå artikel olika saker till olika individer; enstaka emotion från stolthet, rätt och jämlikhet, gemenskap, för att man tar ansvar samt visar älskade till sina unge samt barnbarn tillsammans med sitt engagemang. för att detta förmå bli svårt dock för att oss tillsammans tillsammans med andra är kapabel påverka.

Psychologists for future äger tagit fram ett utmärk häfte, inledande hjälpen nära klimatoro, såsom vid en många pedagogiskt sätt tar upp ämnen vilket för att påverka samhället samt för att orka agera.

På individnivå, i stället till för att försöka framkalla skam alternativt lån, utforska hur den andre tänker samt lyssna ordentligt vid detta hen besitter för att yttra.

Undvik för att uppträda såsom specialist vid den andres bekostnad, samt ge oönskade råd.

Ett exempel: »Du äger ju uppenbarligen ej läst vid tillräckligt samt därför förstår ni ej hur allvarligt detta är« (behandlar den andra liksom okunnig). »Klimatforskare anser för att växthusgasutsläpp existerar huvudorsaken mot dem klimatförändringar oss ser i dag.

Bryr ni ej angående hur detta kommer för att bli på grund av dina ungar samt barnbarn?« (försöker framkalla skuld- samt skamkänslor).

Sådana uttalanden bjuder ej in mot dialog utan behandlar den andra likt okunnig samt oreflekterad. detta fullfölja förstås denne ovillig för att lyssna vid detta man önskar förmedla.

Ökningen av CO2 i atmosfären (2,3 ppm) var högre än , även om den var lägre än de tre åren innan dess

Varför? ingen tycker förstås ifall för att bli dumförklarad, då försvarar man sig. detta blir enstaka ordduell i stället på grund av enstaka dialog.

Man brukar prata ifall personer likt ej existerar således oroliga ovan sin personlig resultat vid miljön, inom fördömande begrepp likt »miljöförnekare«. Visa medkänsla samt äga likt utgångspunkt för att den andre fullfölja sålunda gott hen kunna, noggrann liksom ni.

Bekräfta i stället samt uppmuntra detta hen redan gör.

Att be angående lov, betona autonomi (rätt för att besluta själv) samt informera inom dialog existerar detta bästa sättet för att förebygga konflikter samt motstånd samt för att bli frustrerad inom en diskussion angående miljöpåverkan.

Liria Ortiz

Psykolog, psykoterapeut, pedagog inom motiverande konversation samt författare mot ett rad skrivna verk.

Handboken: Motiverande diskussion – för att prata angående miljöpåverkan utan för att anklaga alternativt skuldbelägga går för att beställa kostnadsfritt tillsammans mejl  mot @

 

 

Replik

Paula Richter: Liria Ortiz träffar in öppna dörrar

Skuld äger inom ett rad studier demonstrerat sig äga enstaka korrelation tillsammans engagemang.

detta viktiga existerar för att skilja mellan olika typer från lån, skriver psykologen Paula Richter, ordförande till Psykologer på grund av hållbar tillväxt, inom enstaka replik mot Liria Ortiz.

 

Kära Liria,

jag existerar osäker vid vilka från våra kärleksfulla kollegor ni syftar vid då ni beskriver detta ineffektiva inom för att skambelägga andra, samtidigt liksom ni beräknar upp fel ni anser för att klimatengagerade psykologer utför.

Din debattartikel utgår ifrån ett skrivelse ifall Psykologförbundets diskussion inom Almedalen, såsom jag höll inom. möjligen syftar ni vid mig, möjligen finns detta andra kollegor såsom ni anser existerar okunniga dock engagerade. detta existerar ej dem jag möter, samt då träffar jag väldigt flera klimat-engagerade kollegor.

dem existerar psykologer likt lyssnar samt till dialog tillsammans medkänsla, insikt samt vilja för att lära sig mer. detta önskar yttra noggrann detta ni efterfrågar.

Du skriver för att klimatengagerade psykologer försöker framkalla lån på grund av för att erhålla individer för att ändra beteende. Inom klimatpsykologin är kapabel oss ej okritiskt utgå ifrån psykologisk förståelse framtagen inom andra kontext.

ej heller då detta gäller lån. lån besitter inom enstaka rad studier demonstrerat sig äga enstaka korrelation tillsammans engagemang. erhålla studier motsäger detta. detta viktiga denna plats existerar för att skilja mellan olika typer från lån. möjligen existerar detta ofrånkomligt för att förståelse inom klimatfrågan leder mot skuldkänslor på grund av oss såsom bor inom högutsläppsländer.

lån är kapabel alltså inom olika fall verka effektivt, alternativt motarbeta sitt avsikt, beroende vid kontext. oss förmå ännu ej uttala oss angående vilken roll lån kommer för att äga inom klimatfrågan. Jag äger dock ej mött kollegor såsom anser för att oss bör framkalla lån. Tvärtom existerar rädslan till skuldbeläggande därför massiv för att flera knappt önskar yttra för att dem tagit tåget mot semester-orten.

Du skriver för att oss ej förstår för att människor besitter olika grad från motivation.

detta använder ni sedan liksom argument mot min uppmaning för att politiker bör yttra hur illa detta existerar tillsammans med den ekologiska krisen. detta existerar ej fel från politiker för att yttra sanningen, liksom detta ej existerar fel från medicinsk expert för att ge besked angående cancer. Även angående detta existerar illa ställt, samt även angående patienten ej existerar motiverad för att ta emot informationen.

även ditt tredjeplats argument träffar in öppna dörrar, tillsammans repris angående för att detaljer samt data ej räcker på grund av förändring. oss behöver ändå uppgifter samt kunskap på grund av för att behärska avvärja faran.

Jag delar din åsikt ifall för att oss bör förmedla insikt tillsammans en enkelt samt icke-dömande tungomål.

vid Almedalsseminariet talade jag även angående vikten från för att förmedla visioner angående en hållbart samhälle. Icke-dömande samt hopp existerar viktiga komponenter inom framgångsrika diskussion angående klimatet. dock detta existerar enstaka balansgång var detta gäller för att ej bli naiv inom sin optimism. noggrant hur oss bör styra vet oss ej. Klimatfrågan existerar en sålunda komplext zon för att oss ännu ej är kapabel yttra vilket liksom fungerar samt ej.

oss förmå även enas ifall för att orddueller existerar ineffektiva.

Det är en ökning med 51 procent

Dessvärre räcker ej heller enkla beteendeförändringar inom vardagen. oss behöver samtliga lära oss mer. oss behöver samtliga lyssna vid samt bekräfta varandra, noggrann såsom ni skriver. samt oss behövs varenda inom klimatkampen. ni existerar varmt välkommen! oss besitter just startat den nationella föreningen Psykologer på grund av hållbar tillväxt, var #PFF ingår.

Vi ses vid barrikaderna samt fredagsstrejkerna på grund av fortsatt dialog inom denna viktiga fråga!

Paula Richter

Psykolog samt ordförande på grund av Psykologer på grund av hållbar utveckling

Referenser vid lån samt skam:

Harth, N.

S., Leach, C. W., & Kessler, T. (). Guilt, anger, and pride about in-group environmental behaviour: Different emotions predict distinct intentions. Journal of Environmental Psychology, 34, 18–doi/

Ferguson, M. A., & Branscombe, N. R. (). Collective guilt mediates the effect of beliefs about global warming on willingness to engage in mitigation behavior.

Journal of Environmental Psychology, 30, e

Leach, C.

W., Iyer, A., & Pedersen, A. (). Anger and guilt about ingroup advantage explain the willingness for political action. Personality and Social Psychology Bulletin, 32, e

Lacasse, K. ().

Det handlar om dramatiska förändringar av förutsättningarna för livet på jorden

Don’t be satisfied, identify! Strengthening positiv spillover bygd connecting pro-environmental behaviors to an “environmentalist” label. Journal of Environmental Psychology, 48, – doi/

Van Zomeren, M., Spears, R., & Leach, C. W. (). Experimental bevis for a dual pathway model analysis of coping with the climate crisis. Journal of Environmental Psychology, 30, e

Ojala, M.

().

Barns känslor samt reflektioner angående klimatproblemen. Energimyndigheten.

Rees, J. H., Klug, S., & Bamberg, S. (). Guilty conscience: motivating pro-environmental behavior bygd inducing negativ moral emotions. Climatic Change, (3), –doi/sx

Bissing-Olson, M. J., Fielding, K. S., & Iyer, A. (). Experiences of pride, not guilt, predict pro-environmental behavior when pro-environmental descriptive norms are more positiv.