Bäst före se förpackningens topp

1.Vad är detta för skillnad på datummärkningarna ”bäst före” samt ”sista förbrukningsdagen”?

– tillsammans märkningen ”bäst före” avses minsta hållbarhetstidpunkten, fram mot vilken livsmedlet åtminstone bibehåller sina typiska attribut.

Livsmedlet är vanligen användbart ännu efter bäst före-datumet.

Märkningen ”sista förbrukningsdag” alternativt ”sista förbrukningstidpunkt” är likt namnet säger den ljus, då tillverkaren besitter avsett för att produkten senast bör användas.

Sista förbrukningsdagen bör märkas ut på mikrobiologiskt många lättfördärvliga varor vilket redan efter vykort förvaring kunna orsaka enstaka hälsorisk.

Bäst före-märkningen hänför sig åter närmast mot produktens kvalitativa egenskaper.

2. Får enstaka affär sälja samt är kapabel ett konsument äta livsmedel tillsammans med datummärkningar liksom löpt ut?

– enstaka handelsställe får sälja samt enstaka konsument äta varor för vilka ”bäst före”-datumet löpt ut.

en livsmedel likt är försett tillsammans märkningen ”sista förbrukningsdag” får däremot ej längre säljas samt bör ej heller ätas efter detta datum vilket märkts ut.

Märkningen ”bäst före” innebär den tidpunkt, fram mot vilken livsmedlets förnimbara standard förblir god då produkten förvaras på rätt sätt.

Produkten är vanligen användbar ännu efter detta datum. angående ett vara är användbar förmå man konstatera genom för att titta, lukta samt smaka på produkten.

Det rekommenderas för att man inom samband tillsammans varor vilket saluhålls efter ”bäst före”-datummärkningen märker ut för att detta rör sig angående enstaka vara för vilken datumet löpt ut.

3.

Får man nära tillverkning från livsmedel, såsom inom industrin alternativt inom ett matställe, använda livsmedel för vilka bäst före-datumet löpt ut?

- inom situationer, då bäst före (BF) -datumet löpt ut samt man besitter för intention för att använda livsmedlet inom fråga för tillverkning från en annat livsmedel, rekommenderas för att råvaror för vilka BF-datumet löpt ut används såsom råvara inom industrin alternativt inom ett matställe alternativt på ett ytterligare liknande tillverkningsplats endast inom undantagsfall samt endast, angående livsmedlens standard förmå påvisas existera klanderfri samt ständigt först efter övervägande från fall mot fall.

Användning från sådana livsmedel för vilka BF-datumet löpt ut borde ej existera fortlöpande aktivitet. Användningen från sådana förmå vilseleda konsumenten, försvaga produkternas standard alternativt inom värsta fall medföra ett hälsorisk.

BF-datumen vilket varor ges kunna variera betydligt från ett företagare mot enstaka ytterligare.

varenda företagare märker tillsammans med BF-datumet ut den tidpunkt, fram mot vilken livsmedlet rätt förvarat besitter kvar sina särskilda attribut (Förordningen angående livsmedelsinformation art.

Vad betyder bäst före-datum? Mat som passerat bäst före-datum är oftast fullt ätbara men har passerat den tid där kvaliteten på maten varit som bäst

2.2r samt art. 24). På produktens standard efter BF-datumet ges inga garantier från tillverkarens blad. detta är ej möjligt för att ge någon allmän gräns för hur länge en livsmedel kunna användas efter BF-datumet. Produkters hållbarhet beror bland annat på livsmedlet, förpackningen, produktionsprocessen samt -förhållandena samt förvaringen.

Utgångspunkten borde ständigt existera för att varor används samt konsumeras före BF-datumet. För för att säkerställa detta borde livsmedelsföretagarna äga operativ beställningspraxis samt ett operativ lagercirkulation. 

Om enstaka livsmedelsföretagare inom undantagsfall önskar använda ett råvara för vilken BF-datumet löpt ut nära tillverkning från en livsmedel, bör han behärska påvisa för tillsynsmyndigheten för att råvaran samt slutprodukten är klanderfria mot sin standard.

Man bör också behärska påvisa för att slutprodukten håller sig produktens läka användningstid.

Måste bäst före-dag eller sista förbrukningsdag anges på storförpackningar som innehåller livsmedel som är färdigförpackade? Ja, bäst före-dag eller sista förbrukningsdag måste anges på storförpackningen tillsammans med förvaring- och eller användningsvillkor samt kontaktuppgift till ansvarigt livsmedelsföretag

Företagaren bör utreda hur livsmedlets standard kunna utredas mot samtliga nödvändiga delar. Nödvändiga utredningar förmå allt i enlighet med fallet existera mot modell sensoriska undersökningar från livsmedlet samt analyseringar från livsmedlets näringsvärde. inom några situationer kunna detta också existera nödvändigt för att undersöka produkten mikrobiologiskt.

inom sådana fall är detta många viktigt för att företagaren är sakkunnig samt för att egenkontrollen fungerar. Företagaren bör svara för för att konsumenten ej vilseleds samt för att dem övriga kraven inom livsmedelsförfattningarna uppfylls. Konsumenterna måste behärska lita på för att endast råvaror från hög standard används för tillverkning från livsmedel.

4.

Varför är glassar ej försedda tillsammans med datummärkningar?

– Lagstiftningen förutsätter ej för att portionsförpackningar tillsammans glass (strutar, bägare) är försedda tillsammans med ett bäst före-datummärkning. Frivilligt får dem visserligen märkas.

Gruppförpackningar tillsammans med glass bör ändå artikel försedda tillsammans datummärkningar.

5.

Varför finner man ej alls tillverkarens/importörens namn på enstaka sektion livsmedel?

– Lagstiftningen förutsätter för att antingen tillverkarens, förpackarens alternativt den inom Europa verkande säljarens namn samt plats märks ut på förpackningen. Tillverkarens alternativt importörens namn är således ej obligatoriskt, ifall förpackaren alternativt den inom Europa verkande företagaren vilket låtit tillverka alternativt marknadsför produkten märks ut på förpackningen.

Om företaget liksom märkts ut på förpackningen ej är detta vilket tillverkat livsmedlet, rekommenderas för att företagets roll, såsom ”importör” alternativt ”förpackare” alternativt ”säljare” alternativt ”tillverkat för” märks ut på förpackningen.

6.

Varför saknar ett sektion livsmedel resultat angående deras ursprungsland?

– Lagstiftningen förutsätter på allmän nivå för att produktens ursprungsland alternativt -region bör märkas ut endast inom detta fall, för att en utelämnande är kapabel vilseleda konsumenten. Huvudprincipen är för att konsumenten ej får vilseledas för att tro för att enstaka vara liksom tillverkats utomlands är finländsk.

Ursprungslandet behöver således ej märkas ut på varor såsom klart är utländska.

Om angivandet från ursprunget för vissa livsmedel (såsom grönsaker, nötkött, honung, fiskeriprodukter) finns ändå noggrannare bestämmelser.

Det äger också föreskrivits för att ursprunget för den primära ingrediensen inom en livsmedel bör anges inom ett sådan situation, då livsmedlets ursprungsland anges (Genomförandeförordning EU nr 2018/775 började tillämpas från samt tillsammans 1.4.2020.)

7.

Räcker detta för att en livsmedel är försett tillsammans med märkningar på engelska?

– Nej, detta räcker ej för att informationen tillhandahålls på engelska. dem obligatoriska märkningarna på förpackningarna mot livsmedel likt marknadsförs inom land i norden bör artikel på landets officiella språk dvs.

finska samt svenska. På livsmedel likt saluhålls inom enspråkiga kommuner räcker detta tillsammans den ifrågavarande kommunens språk.

8.

Lär dig skillnaden mellan Bäst före-datum och Sista förbrukningsdag så slipper du slänga bort fullt ätbar mat i onödan

Hurdant bröd får kallas rågbröd?

– Livsmedelsverket äger tillsammans tillsammans branschen utarbetat enstaka rekommendation, i enlighet med vilken endast sådana bröd, inom vilka minimalt hälften från spannmålsråvaran vilket använts nära framställning från brödet är råg, får kallas rågbröd.

Råghalten inom brödet bör anges på förpackningens framsida inom identisk synfält vilket produktens beteckning. Rekommenderad beskrivning är ”råg x % från spannmålsråvaran”. Då bör också mängden råg anges på detta sätt liksom lagstiftningen förutsätter mot modell inom ingrediensförteckningen, dvs.

inom andel från varenda använda ingrediensers sammanlagda mängd inom detta slutliga livsmedlet.

9.

Läs om vilka allmänna EU-regler som gäller för information på färdigförpackade livsmedel, ingrediensförteckningar och allergener

Hur vet man ifall en livsmedel innehåller enstaka matallergen?

– Lagstiftningen fastställer dem vanligaste matallergenerna likt bör anges inom ingrediensförteckningen på förpackningen. Över dessa allergener finns enstaka förteckning inom bilaga II mot förordningen angående livsmedelsinformation (EPRf EU nr 1169/2011) samt på Livsmedelsverkets webbplats.

Om man är allergisk mot andra ämnen än dem likt räknats upp inom förteckningen, får man nödvändigtvis ej någon noggrant kunskap angående ett produkts sammansättning ur märkningarna på förpackningen, eftersom några ämnen får anges enbart tillsammans kategorinamnet, såsom majs- alternativt potatisstärkelse enbart liksom stärkelse alternativt kryddor inom form eller gestalt från enstaka kryddblandning likt smakförstärkare, angående deras andel är högst 2 vikt-% tillsammans med undantag för selleri samt senap.

Då är detta säkrats för att inhämta kunskap angående en livsmedels sammansättning genom för att direkt fråga tillverkaren alternativt importören.

10. Varför anges ej saluhållningstiderna för frukt?

Det är ej obligatorisk för att ange något datum för all färska frukter samt grönsaker.

Plockningsdatumet agerar ej ständigt någon roll. Vissa äppelsorter är mot modell färdiga för att säljas samt ätas genast efter för att dem plockats, medan andra kräver lagring för för att mogna samt behärska ätas.  Rätt behandlade samt lagrade inom rätta förhållanden håller sig varor inom frukt- samt grönsaksbranschen användbara även inom långa tider.

För dem flesta frukters samt grönsakers sektion kunna man genom för att titta samt känna på dem förmoda ifall dem är användbara.

11.

vad förmå säljas tillsammans med beteckningen mjöd samt vad är traditionellt mjöd?

Ett livsmedels beteckning får ej artikel vilseledande. Användningen från termen mjöd regleras ej från någon team. inom land i norden är mjöd ändå ett etablerad beteckning samt konsumenten förknippar den tillsammans vissa förväntningar.

ifall enstaka vara ej är mjöd, utan mot modell ett fruktdryck, päronsaft, är kapabel produkten ej kallas mjöd.

Vid framställning från traditionellt mjöd besitter använts citrusfrukt, farinsocker, sötningsmedel samt russin.

Märkningen ”bäst före” innebär den tidpunkt, fram till vilken livsmedlets förnimbara kvalitet förblir god då produkten förvaras på rätt sätt

ifall dessa ingredienser ej använts samt drycken ej framställts genom jäsning, förmå beteckningen ej artikel traditionellt mjöd.

Alkoholhalten inom mjöd bör anges inom märkningarna på förpackningen inom sådana fall, då alkoholhalten överstiger 1,2 volymprocent (Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 1169/2011, produkt 9).

12.

Frågor samt svar ifall Europaparlamentets samt rådets förordning (EU) nr 1169/1022 (förordningen angående livsmedelsinformation)(på finska)

13. Frågor ifall informationen såsom på allmän nivå bör tillhandahållas ifall oförpackade livsmedel (Jord- samt skogsbruksministeriets förordning 834_2014)

14.

vilket menas tillsammans närmat?

I statsrådets principbeslut 16.5.2013 ”Naturligtvis närmat” beskrivs regeringens närmatsprogram samt målen för utvecklingen från sektorn för närmat fram mot året 2020.

Enligt principbeslutet avses tillsammans närmat ”lokal föda såsom främjar den lokala ekonomin, sysselsättningen samt matkulturen inom den egna region.

Maten är producerad samt förädlad från råvaror från den egna region samt den marknadsförs samt konsumeras inom den egna regionen.

Åtgärderna inom detta schema omfattar främst specialprodukter från små företag inom livsmedelsbranschen tillsammans med den närliggande distrikt vilket detta största marknadsområdet, dock såsom via olika kanaler också säljs på andra orter inom land i norden.

Läs undersökningen om ”Bäst före, ofta bra efter”

Närmat samt rum föda är framför allt förknippade tillsammans med korta distributionskedjor. Korta distributionskedjor fastställs från en mindre antal ekonomiska aktörer inom kedjan, samarbete mellan aktörerna, område finansiell tillväxt samt geografiska samt sociala förbindelser mellan producenterna samt konsumenterna”.

Mer ifall detta på annat håll på webben: Närmat är plats föda (JSM).

15.

Vilken kunskap bör tillhandahållas angående hemlagade livsmedel såsom saluhålls på ett basar?

De märkningar på förpackningarna liksom avses inom skrivelse 9 inom förordningen ifall livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011 förutsätts ej finnas på livsmedel vilket tillverkats samt förpackats hemma alternativt inom jordbruket samt liksom saluhålls temporärt mot modell på ett basar alternativt liknande tillställningar samt försäljningen ej är yrkesmässig.

detta är ändå viktigt för att konsumenten får tillräcklig resultat angående produkterna. Därför vägleder Livsmedelsverket företagarna för att ange livsmedelsinformationen angående varor på följande sätt.

Förpackade livsmedel

• livsmedlets beteckning
• ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans
• nettokvantiteten
• tillverkningsdagen

Förpackade livsmedel är mot modell livsmedel likt saluhålls inom burkar alternativt flaskor, såsom senap, geléer samt glöggdrycker.

Livsmedelsverkets generella råd om att våga lita på sina sinnen – det vill säga titta, lukta och smaka på mat som passerat utgångsdatum för att bedöma om det är ok att äta– gäller bara personer som inte tillhör någon riskgrupp för listeria

Bakverk vilket inneslutits inom ett påse alternativt virats in inom cellofan alternativt inom något annat emballage så, för att innehållet ej förmå tas ut utan för att förpackningen öppnas alternativt söndras förmå också betraktas vilket förpackade produkter.

Oförpackade livsmedel

• ämnena vilket orsakar allergi samt intolerans

Oförpackade livsmedel är mot modell livsmedel likt saluhålls inom enstaka öppen påse alternativt karameller inom lösvikt såsom förpackats inom en skyddande ark samt såsom ej saluhålls enstaka samt enstaka.

Bakverk vilket bjuds ut inom kaféet på enstaka basar är mot modell också oförpackade livsmedel.

För oförpackade livsmedels sektion förmå informationen ifall ämnena vilket orsakar allergi samt intolerans också ges muntligen mot konsumenten. Då bör informationen angående allergenerna inom produkterna existera sådan för att samtliga försäljare lätt finner den.

Ämnena såsom orsakar allergi samt intolerans

Med ämnen likt orsakar allergi samt intolerans avses följande:

• Sädesslag såsom innehåller gluten, dvs.

  vete, råg, kor, havre samt varor därav

• Kräftdjur samt varor därav
• Ägg samt varor därav
• Fisk samt varor därav
• Jordnötter samt varor därav
• Sojabönor samt varor därav
• Mjölk samt varor därav (inklusive laktos)
• Nötter samt varor därav
• Selleri samt varor därav
• Senap samt varor därav
• Sesamfrön samt varor därav
• Svaveldioxid samt sulfit inom koncentrationer totalt överstigande 10 mg/kg alternativt 10 mg/liter uttryckt vilket SO2 , vilket bör beräknas för varor liksom saluförs konsumtionsfärdiga alternativt likt rekonstituerats i enlighet med tillverkarens anvisningar.
• Lupin samt varor därav
• Blötdjur samt varor därav

Ange ämnena liksom orsakar allergi samt intolerans så exakt liksom möjligt.

Ange mot modell inom stället för ”nötter”, vilken nöt detta rör sig ifall, såsom ”hasselnöt”.

Ingrediensförteckningen

I stället för enbart ämnena vilket orsakar allergi samt intolerans är kapabel ni, ifall ni så önskar, också ange produktens bota ingrediensförteckning dvs.

vilka ämnen vilket använts nära tillverkning från produkten.

Gynna noggrant upplysning. För kryddornas sektion lönar detta sig mot modell för att ange vilka kryddor liksom använts nära tillverkning från produkten inom stället för enbart termen ”kryddor”. Så kunna konsumenten välja dem varor såsom bäst lämpar sig för honom alternativt henne.

Exempel på märkningarna på en förpackat livsmedel vilket tillverkats inom en privathushåll:

Tigerkaka 350 g 

Innehåller vetemjöl, smör, mjölk, ägg, kakaopulver, bakpulver samt vaniljsocker.

Tillverkat 16-8-2021. 

Observera för att dessa anvisningar endast gäller livsmedel vilket tillverkats hemma alternativt inom jordbruket samt vilket temporärt saluhålls på marknadsplatser alternativt liknande tillställningar.

angående verksamheten är regelbunden, bör förpackade livsmedel förses tillsammans med dem märkningar såsom avses inom produkt 9 inom förordningen ifall livsmedelsinformation (EU) nr 1169/2011. Mer upplysning ifall detta finner ni här.