Hur förökar sig svampar i kroppen

För andra betydelser, titta svamp.

Svampar (Fungi) bildar nära sidan ifall varelse, växter samt protister en eget rike bland eukaryoter.^[1] Riket omfattar ungefär 150 000 beskrivna arter^[2]; detta faktiska antalet arter uppskattas mot mellan 1,5 miljoner samt 6 miljoner^[3].

dem skiljer sig ifrån växterna genom för att dem saknar klorofyll samt existerar heterotrofa, samt dem skiljer sig ifrån djuren genom för att dem absorberar sin att ge liv snarare än äter den samt för att dem besitter cellväggar från kitin samt glukaner. Svamparna anses existera monofyletiska, detta önskar yttra för att detta besitter funnits enstaka initial art likt samtliga svampar, samt enbart svampar, härstammar ifrån.

Läran ifall svampar kallas mykologi. Svensken Elias Fries sägs ofta artikel den moderna mykologins fader.

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln alternativt detta denna plats avsnittet innehåller inaktuella data samt behöver uppdateras. (2018-05) Hjälp gärna Wikipedia för att åtgärda problemet genom för att redigera artikeln alternativt diskutera saken vid diskussionssidan.

Strax beneath 150 000 svamparter besitter hittills beskrivits från vetenskapen.^[4][2] Tidigare äger riket uppskattats innehålla runt 1,5 miljoner arter,^[5] samt ett lärande genomförd 2011 föreslog för att detta förmå finnas ovan 5 miljoner arter.^[6] dem livsformer likt tidigare även kallades "äkta svampar" alternativt "högre svampar" (Eumycota) underdelas inom nästa fem avdelningar:

• Gisselsvampar (Chytridiomycota): Dessa existerar mestadels encelliga svampar.

  eftersom flera äger flagellerade sporstadier anses chytridiomyceterna likt ett många initial struktur från svamparna (Fungi).

• Kopplingssvampar (Zygomycota): dem skiljer sig ifrån dem andra svamparna genom bildandet från dem okartade broarna mellan förenliga hyfer beneath den sexuella fortplantningen.

  Cellväggarna innehåller kitin-kitosan. Kopplingssvamparna troddes ej forma ett fylogeniskmonofyletisk assemblage, vilket numera existerar konstaterat för att dem gör.^[7]

• Sporsäcksvampar (även "säcksvampar", Ascomycota): Cellerna existerar avskilda genom tvärväggar (septa) tillsammans lätt spor samt innehåller oftast endast ett cellkärna.

  dem könliga sporerna bildas inom karakteristiska säckar, sporsäckar. modell existerar jästsvampar samt penselmögel. detta finns enstaka rad arter hos vilka makroskopiska fruktkroppar uppträder samt likt man därför betecknar vilket storsvampar, exempelvis murklor samt skålsvampar.

• Basidiesvampar (Basidiomycota): Cellerna existerar likaså avskilda genom septa (oftast tillsammans enstaka uppsvälld således kallad dolipor samt parenthesomer, kringliggande strukturer genom vilka övergång från organeller förmå regleras) samt innehåller oftast talrika olika cellkärnor.

  dem könliga sporerna bildas inom basidier. dem flesta svampar tillsammans med synliga fruktkroppar (storsvampar) räknas hit, mot modell kantareller. Mycelet förmå inom extremfall bli flera tusen kalenderår gammalt, såsom hos släktet Armillaria.

• Arbuskulära mykorrhizasvampar (Glomeromycota): dem arbuskulära mykorrhizasvamparna utbildar enstaka typisk endomykorrhiza, hos vilken trädartade membranutskott, arbusklar, växer inom detta inre från växtliga rotceller samt vid detta sätt etablerar en samliv förhållande.

De grupper vilket tidigare betecknades vilket "lägre svampar", exempelvis slemsvampar samt svampliknande protister liksom Oomycota alternativt Hypochytriomycota räknas idag ej längre mot svamparna (Fungi).

Tidigare inräknades alltså även:

Tekniska framsteg inom den molekylära genetiken samt användningen från datorunderstödda analysmetoder äger möjliggjort för att detaljerade samt även säkra utsagor förmå göras ifall dem ovan anförda svamptaxas systematiska förhållanden mot varandra. Vissa släktskaper, vilket tidigare förmodades vid bas från morfologiska, anatomiska samt fysiologiska skillnader alternativt gemensamheter, äger genom dessa tekniker blivit bekräftade.

Gisselsvamparna besitter i enlighet med detta många tidigt avskilt sig ifrån dem andra svamparna samt bevarat flera ursprungliga kännetecken likt flagellsporer. Kopplingssvamparna representerar däremot många sannolikt ingen enhetlig släktskapsgrupp, utan enstaka polyfyletisk team från skilda härstamningslinjer. Släktet Amoebidium, vilket tidigare räknades mot dem, tillhör i enlighet med nyare undersökning ej ens svamparna.

Även dem arbuskulära mykorrhizasvamparna, likt ursprungligen hänfördes mot kopplingssvamparna, anses för tillfället likt ett självständig släktskapsgrupp, vilket idag oftast höjs mot ställning från personlig sektion. dem anses då såsom evolutionär systergrupp mot en taxon från sporsäcksvampar samt basidsvampar, liksom man betecknar likt Dikaryomycota.

Många svamparter äger tappat bort eller missat sin förmåga mot sexuell förökning. dem arter liksom preliminärt ej förmå entydigt inordnas inom någon från dem ovan nämnda grupperna, hänförs provisoriskt mot imperfekta svampar (Deuteromycota); denna existerar dock endast ett provisorisk samt konstgjord formtaxon.

Svamparna räknades länge mot växterna, dock anses idag vid bas från genetiska attribut existera något som är viktigt eller nödvändigt närmare besläktade tillsammans djuren. Denna släktskap mot djuren syns bland annat inom för att svamparna liksom djuren lagrar sin energi inom glykogen, mot skillnad ifrån växterna liksom lagrar energin såsom cellulosa.

Svampar förekommer vilket encelliga, mot modell jästsvamp, samt liksom flercelliga organismer, mot modell stensopp. Svamparna skiljer sig ifrån växterna genom sitt heterotrofa (nedbrytande) levnadssätt, genom för att dem klarar sig utan pigmentet klorofyll samt dem flesta även genom förekomsten från kitin inom cellväggen.

ifrån djuren skiljer dem sig bland annat genom för att dem besitter enstaka cellvägg.

Det existerar dock viktigt för att notera för att klassifikationen från mögelväxt ännu existerar många långt ifrån färdigställd; nya grupper beskrivs regelbundet, samt gamla sanningar omprövas samt förfinas ständigt, ej minimalt tackar vare metoder baserade vid DNA-sekvensering.

Svampar förökar sig med sporer

Ovan nämnda grupper existerar aningen gammal (om än många praktiska) samt ej helt överensstämmande tillsammans dem senaste rönen. ett färsk, formaliserad klassifikation från svamparna publicerades beneath 2007 (Hibbett et al 2007 nedan).

Svamparnas uppbyggnad

[redigera | redigera wikitext]

Svampar förmå titta ut vid flera olika sätt.

inom dagligt anförande förknippas termen ofta tillsammans hattsvampar, vilket består från en mycel beneath jorden samt tramp samt huvudbonad ovanför. detta mesta från detta oss inom dagligt anförande kallar "svampar" existerar hattsvampar, på denna plats ingår dem flesta matsvamparna. Flera släkten svampar kallas även fingersvampar efter sitt utseende.

Svamparnas storleksspektrum sträcker sig ifrån mikroskopiskt små arter mot dem enkel igenkännliga storsvamparna. Mycelet hos en exemplar från Mörkfjällig honungsskivling inom Malheur National Forest (USA) existerar tillsammans ett utsträckning vid ovan 8,9 km² samt ett uppskattad ålder från minimalt 2 400 tid världens största svampkoloni. angående kolonin betraktas likt ett enda organism sålunda existerar detta storleksmässigt den största organismen vid jorden.^[8][9]

Svampar finns inom numeriskt värde skilda former: liksom hyfnät alternativt vilket encelliga (jästsvampar).

fermenterad existerar encelliga stadier, likt förökar sig huvudsakligen asexuellt genom bildning från blastokonidiosporer alternativt genom knoppning.

Liksom samtliga andra eukaryoter besitter svampar inom sina celler minimalt enstaka genuin cellkärna samt en cellskelett. Förökningen samt utbredningen sker sexuellt samt asexuellt genom flera olika slags sporer alternativt vegetativt genom utbredning (inklusive fragmentering) från dem ofta stora samt långlivade mycelen.

Svampar existerar heterotrofa samt livnär sig mestadels genom utsöndring från enzymer inom den omedelbara omgivningen, varigenom polymerer samt vattenolösliga näringsämnen blir upplösta samt förmå upptas inom cellerna.

Hyferna bildar inom substratet en mikroskopiskt nätverk, vilket benämns mycel. Detta tar upp näringsämnen ifrån omgivningen.

Hyferna består från enskilda hyfceller, såsom existerar åtskilda ifrån varandra genom septa. Septa (skiljeväggarna) innehåller porer, likt möjliggör en utbyte från cytoplasma.

Svampar har både haploida och diploida faser i sin förökning

Svampen föreligger inom sin vegetativa fas antingen likt mycel alternativt skottceller; den lever inom substratet, mot modell marken, trädet alternativt växtvävnaden. Storsvamparnas olika fruktkroppar existerar detta tydligaste yttre kännemärket; angående dem existerar hatt-, klubb-, knöl- alternativt skorpformiga, består dem från ihopflätade hyfer, såsom bildar ett "skenvävnad" (plektenkym).

Mångcelliga hyfaggregationer benämns även thalli. Fruktkropparna utgör ändå bara enstaka små sektion från den totala svamporganismen. dem existerar mot till förökningen samt bildar sporer genom meios. Sporerna bildas hos flera svampar inom särskilda fruktskikt inom fruktkropparna (hymenier). Hos hattsvampar befinner sig fruktskiktet beneath hatten; detta är kapabel bestå från lister, lameller alternativt rör.

Hos flera sporsäcksvampar befinner sig hymeniet strax beneath ovansidan från fruktkropparna, inom små kammare (perithecier), vilket ser ut liksom kvisslor.

I hyfernas cellväggar förekommer vilket byggmaterial kitin, hemicellulosa, lipider, proteiner samt andra ämnen. Hyferna förmå även förändras kraftigt samt specialisera sig; sålunda utbildar mot modell växtparasitiska svampar ofta haustorier.

Dessa tränger in inom växtceller, på grund av för att var ta upp näringsämnen. Vissa marklevande, köttätande svampar utbildar mot samt tillsammans med snarfällor till små trådmaskar, nematoder, tillsammans med sina hyfer. då enstaka mask kryper igenom snaran hålls den fast genom för att snarhyfernas hyfdiameter snabbt förstora samt snaröppningen snabbt förminskas.

enstaka ytterligare variant från vegetativa hyfer existerar substrat- alternativt lufthyferna. Flera knippen från hyfer lägger sig sidled tillsammans varandra samt bildar makroskopiskt synliga hyfsträngar (synnemata), ur vilka efter miljöförändring antingen överlevnadsorgan (sklerotier, klamydosporer) alternativt asexuellt frambringade sporer förmå uppstå (konidiosporer).

Den troligen ursprungligaste formen från svampar, gisselsvamparna (Chytridiomycota) bildar ej hyfer, utan enstaka odifferentierad thallus. Hos flera gisselsvamp-arter förekommer beneath deras livscykel flagellstadier, vilket tyder vid en gemensamt ursprung till vilt samt svampar.

Där överför de sin egen arvsmassa för att få kroppscellen att tillverka nya virus

Reproduktion

[redigera | redigera wikitext]

Steg inom vissa svampars reproduktion:

• Teleomorf existerar en sexuellt reproduktionssteg inom livscykeln hos svampar inom divisionerna Ascomycota samt Basidiomycota, typiskt ett fruktkropp.
• Anamorf existerar en asexuellt reproduktionssteg (morf) inom livscykeln hos svampar inom divisionerna Ascomycota samt Basidiomycota, oftast mögelliknande.

  då enstaka mögelväxt producerar flera morfologiskt skilda anamorfer kallas dem synanamorfer.

Tidigare kunde anamorfen samt teleomorfen från identisk mögelväxt ges olika namn, dock sedan 2013 bör samtliga svampar bara äga en namn^[10].

Stamhistoria

[redigera | redigera wikitext]

De närmaste släktingarna mot svamparna existerar djuren (Animalia), varvid detta term måste tolkas inom nära fras samt även omfattar dem encelliga Mesomycetozoa, likt ibland räknas mot protisterna.

ifall även dem encelliga mikrosporidierna (Microsporidia, även benämnda Microspora) bör räknas mot svamparna, existerar ännu oklart. detta gemensamma taxonet på grund av svampar samt vilt heter Opisthokonta:

Som gemensam förfader mot vilt samt svampar är kapabel man anta enstaka gisselförsedd encellig organism (flagellat), vilket biologiskt liknade såväl dem nuvarande gisselsvamparna såsom choanoflagellater.

Fossil

[redigera | redigera wikitext]

Förmodligen existerade svampar redan till 900 mot 1 200 miljoner tid sedan. en fynd ur 850 miljoner tid äldre skiffer inom Kanada tolkas ibland likt svampfossil. Föregivna äldre fynd ifrån Kina samt Australien tillsammans med enstaka ålder från 1,5 miljarder kalenderår måste dock ursprunglig verifieras liksom svampar.

De inledande allmänt oomstridda svampfynden stammar ifrån den geologiska tidsåldern ordovicium samt är kapabel möjligen inordnas bland dem arbuskulära mykorrhizasvamparna. Växternas framgångsrika landstigning skulle utan "svampsymbioser" troligen ej äga varit möjlig.

Kulturhistoria

[redigera | redigera wikitext]

Den grekiske läkaren Pedanius Dioskorides skrev redan beneath inledande århundradet efter Kristus inom sin lärobok angående för att detta fanns numeriskt värde sorters svampar:

"De en existerar lämpliga för att förtära, dock dem andra en dödligt gift."

Dioskorides förmodade för att enstaka svamps farlighet hängde samman tillsammans dess växtplats.

= haploida

Svampar såsom växer beneath rostiga spikar alternativt järn alternativt "osunt kläde", bredvid ormhålor alternativt bredvid träd liksom små frukter från växter giftiga frukter, plats varenda giftiga. han kände redan då mot matsvamparnas svåra smältbarhet samt skrev angående detta för att människor nära överdriven förtäring från svampar skulle "kvävas samt storkna".

även Adamus Lonicerus skrev inom sin kryddbok vid 1500-talet ifall svamparna, för att "alla svampars natur existerar för att plåga". dem skulle äga enstaka "kall, flegmatisk, fuktig samt rå natur." Fram mot nyare period förklarades svampars uppkomst tillsammans "miasmer"; svamparna uppstod vid bas från dåliga utdunstningar ur jorden alternativt andra osunda substrat.

Från sporen växer hyfer ut

flera trodde även förr inom tiden ännu vid självalstring (generatio spontanea), därför för att man ej kunde urskilja några frön hos svamparna. Adamus Lonicerus skrev även för att bestämda svampar plats "gudabarnens svampar", då dem växte utan frön, samt därav benämndes dem från poeterna Gygenais, detta önskar yttra terra nati, jordens unge.

Fenomen liksom häxringar alternativt detta nattliga gröna skenet ifrån mycelet hos Armillaria besitter bidragit mot den hotfull foto från svampar likt förr beneath utdragen tidsperiod fanns hos allmänheten, eftersom människorna då ej kunde förklara detta.

När Linné delade in växter, vilt samt svampar inom endast numeriskt värde riken, räknades svampar mot maskarna, alltså djurriket.

Detta berodde vid för att denne ej förstod sig vid dem.^[11]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Svampar bildar nära sidan från växter samt varelse detta tredjeplats riket från flercelliga eukaryoter. Deras ekologiska innebörd existerar ungefär lika massiv vilket växternas alternativt djurens.

Svampar vilket nedbrytare

[redigera | redigera wikitext]

Alla svampar existerar på grund av sin metabolism hänvisade mot dem organiska ämnen liksom bildats från andra organismer (heterotrofi). dem bildar den viktigaste gruppen från dem organismer likt deltar inom nedbrytande process från organiska ämnen (döda organismer, exkrementer, detritus) samt räknas därmed tillsammans tillsammans bakterierna liksom dem maximalt viktiga nedbrytarna.

detta existerar nästan bara svampar liksom är kapabel klyva samt utnyttja lignin, komplexa förbindningar inom förvedade cellväggar hos växter. Även nedbrytande process från cellulosa, hemicellulosa samt keratin görs framförallt från svampar. Tillsammans tillsammans med bakterier samt animaliska småorganismer bildar dem humus från organiskt sopor.

Mykorrhiza

[redigera | redigera wikitext]

Man antar för att omkring 80 andel från varenda växter gynnas inom sin tillväxt genom närvaron från svampar inom marken.

Ofta existerar växternas rötter omgivna från enstaka mantel från svamptrådar (svamphyfer), enstaka mycelmantel. Denna sorts symbios mellan mögelväxt samt flora kallas mykorrhiza (svamprot). nära mykorrhiza existerar trädrötterna tätt omslingrade från svampens hyfer. en samliv ämnesutbyte äger rum; trädet producerar kolhydrater samt avger dessa mot svampen, såsom livnär sig från detta, samt trädet får mer dricksvatten samt mineralämnen genom svampnätverket tillsammans med dess många stora yta.

växt samt mögelväxt drar alltså båda nytta från denna symbios; detta handlar ifall enstaka mutualism. Mykorrhiza iakttogs inledande gången 1885 från Albert Bernhard Frank hos skogsträd. Även flera orkidéer lever inom symbios tillsammans med svampar samt existerar till groendet från sina frön beneath naturliga betingelser obligatoriskt hänvisade mot sina symbiospartner.

Lavar

[redigera | redigera wikitext]

En alger existerar enstaka dubbelorganism såsom består från ett mögelväxt (oftast sporsäckssvamp) likt mellan hyferna äger algceller (vanligen grönalger alternativt gulgrönalger) alternativt hos 10% från lavarna cyanobakterier.^[12][13] på grund av för att den lavbildande svampen bör behärska växa behövs för att den träffar vid riktig algkomponent, dock beneath ett period är kapabel svampkompenten klara sig tillsammans "fel" alg.^[13] Vissa lavar besitter både alger samt cyanobakterier.^[14] ett lavs namn existerar ständigt svampens namn.

Svampkomponenten får organisk näring (sockeralkoholer) ifrån algkomponenten, medan denna får enstaka skyddad miljö samt lämplig fuktighet från svampen. Förhållandet mellan mögelväxt samt sjöväxt ses ofta likt mutualism, dock ibland liksom parasitism eftersom algen ibland är kapabel växa snabbare såsom frilevande. Svampkomponenten, däremot, är kapabel inom regel inte någonsin leva utan algkomponenten.

Vidare kunna svampen penetrera algkomponenten (ej cyanobakterier) tillsammans med identisk typ från kroppsdel, haustorier, såsom finns hos svampar vilket lever såsom växtparasiter.^[12] Lavar äger uppstått flera gånger oberoende från varandra inom olika utvecklingslinjer bland svamparna. Denna process kallas lichenisering.^[13] Hälften från världens sporsäckssvampar lever obligat såsom lavar.^[12]

Svampar såsom växtskadegörare

[redigera | redigera wikitext]

Många svamparter använder ej bara dött, utan även levande ämne samt blir därför skadegörare mot ekonomiskt viktiga nyttoväxter.

vilket liknande kunna dem framkalla svåra växtsjukdomar. Svampsjukdomar hos växter kunna utan förebyggande åtgärder alternativt bekämpning leda mot missväxt alternativt för att växten dör.

Viktiga modell existerar dem vitt utbredda svampsjukdomarna hos kastanjer samt almar. Ekonomiskt viktiga växtsjukdomar existerar majssot (orsakad från Ustilago maydis), stinksot hos vete, giftig svamp hos råg, Verticillium hos flera kulturväxter, äppelskorv (Venturia), päronrost (Gymnosporangium sabinae), fruktträdskräfta (Nectria galligena) samt autentisk mjöldagg (Erisyphaceae).

Förutom dessa finns cirka 10 000 fler svampsjukdomar hos växter. mot växtskadegörarna hör även flera arter från tickor.

Användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Människor använder svampar vid flera sätt, mot modell vilket matsvamp alternativt likt biofermenter nära beskrivning från alkohol, citronsyra alternativt C-vitamin.

Även inom den mänskliga kulturen samt tekniken agerar svampar ett nödvändig roll.

Svampar existerar dock även sjukdomsframkallare samt kunna framkalla talrika svampsjukdomar hos människor.

Svamparna besitter massiv finansiell innebörd, både direkt samt omväg. inom direkt, samt positiv, bemärkelse gäller detta mot modell olika former från jästsvampar (bröd, maltdryck, alkoholhaltig, sake etc.) dock även matsvampar samt tillsammans dessa förknippad svampodling.

från massiv finansiell innebörd besitter även svampar inom rollen liksom parasiter samt skadeorganismer vid växter samt inom mindre utsträckning varelse, samt inom medicinen (där viktiga ämnesklasser vilket penicillin samt cyklosporin upptäcktes hos svampar). andra svampar bildar mykorrhiza samt utgör därmed enstaka från förutsättningarna på grund av en effektivt växtliv samt därmed jordbruk.

Svamparna existerar vidare dem primära nedbrytarna från dött växtmaterial samt inom viss utsträckning döda varelse, samt står därmed till enstaka massiv sektion från cirkulationen från näringsämnen samt energi inom naturen - detta äger givetvis allomfattande dock många indirekta ekonomiska konsekvenser.

Mat- samt giftsvamp

[redigera | redigera wikitext]

Många svamparter existerar kända samt uppskattade födoämnen.

mot dessa hör icke odlingsbara arter, såsom stensopp, kantarell samt tryffelsvamp, dock även kulturarter samt sorter från champinjon, shiitake samt ostronmussling. nära plockning från vildsvamp behövs många massiv noggrannhet, på grund av för att ej riskera förgiftning ifrån giftsvampar. Dessutom bör beaktas för att tungmetaller tas upp samt anrikas från svampar, vilket leder mot för att fruktkropparna hos vilda svampar förmå innehålla skadligt höga halter från liknande.

såsom viktigaste förutsättning till svampplockning gäller elementär uppfattning ifall mat- samt giftsvampar. flera svamparter innehåller hemolysiner alternativt värmelabila gifter, liksom förstörs nära upphettning. Endast vissa matsvampar, liksom stensoppar, är kapabel utan fara även förtäras råa.

De flesta matsvamparna tillhör hattsvamparna. Relativt erhålla matsvampar, däribland murklor samt tryffelsvamp hör mot sporsäcksvamparna (Ascomycota).

Det inledande skriftliga belägget till mögelväxt liksom att ge liv inom land existerar ifrån den 10 juli 1636 då man nära hovet noterade för att man åt "riskor", dock bland människor sågs mögelväxt länge otjänlig vilket att ge liv. ej ens beneath nödåren vid 1860-talet, då flera svenskar emigrerade mot USA vid bas från matbrist, sågs mögelväxt likt acceptabel att födas.

Hushållningssällskapen samt länsstyrelserna ägde ambulerande utbildare liksom åkte runt på grund av för att lära människor, dock utan större succé.

Liksom alla andra eukaryoter har svampar i sina celler minst en äkta cellkärna och ett cellskelett

i enlighet med vissa utsagor åt man hellre löv, stövlar samt hästexkrement än svamp.^[15] Även sågspån föredrogs framför svamp.^[16]

Betydelse på grund av alkoholdrycker samt mjölkprodukter

[redigera | redigera wikitext]

Av dem encelliga svamparna existerar vin-, öl- samt bakjästerna dem maximalt välbekanta nyttosvamparna.

Vid vinframställning agerar mycelsvampen Botrytis cinerea ett betydelsefull roll. Den alstrar nära höstligt kylfuktigt atmosfärförhållanden hos bären ett fullmognad, likt fullfölja för att bärskalet blir perforerat. detta utströmmande vattnet fullfölja för att sockerkoncentrationen inom bären stiger.

Många svamparter agerar även ett avgörande roll nära mognadsprocessen på grund av mjölkprodukter, särskilt surmjölkprodukter samt mejeriprodukt.

Svampar inom medicinen

[redigera | redigera wikitext]

Svampar besitter traditionellt använts liksom medicin samt även inom den moderna medicinska vetenskapen agerar svampar massiv roll. Å andra sidan angriper svampar även människor samt framkallar svampsjukdomar hos dem.

I den nuvarande Folkrepubliken Kina existerar talrika storsvampar sedan århundraden ett komponent inom traditionell kinesisk läkemedel.

Shiitakesvampen (Lentinula edodes) gällde redan beneath Mingdynastin (1368-1644) liksom livselixir, liksom skulle bota förkylningar, uppliva blodflödet samt utveckla uthållighet. Lacktickan (Ganoderma lucidum) existerar känd såsom "ling-zhi" alternativt "reishi"; den bör existera en särskilt verksamt stärkande medel. Igelkottstaggsvamp (Hericium erinaceus) rekommenderas nära magsjukdomar.

Den europeiska lärktickan (Laricifomes officinalis) existerar eftersökt samt högt skattad likt medicin. Dess verksamma komponent existerar agaricinsyra, likt verkar starkt avförande samt ger den många bittra smaken.

Bland moderna mediciner liksom existerar baserade vid svampar återfinns antibiotikumetpenicillin.

Hud- samt nagelsvamp existerar antagligen dem maximalt kända svampsjukdomarna hos människor, dock flera ytterligare modell finns:

Som motmedel insätts antimykotika.

detta existerar mediciner likt används nära lokala svampangrepp vid hud alternativt slemhinnor alternativt systemiska svampinfektioner.

Psykedeliska svampar

[redigera | redigera wikitext]

Beteckningarna psykedeliska svampar samt magiska svampar används ifall svampar liksom innehåller hallucinogena ämnen (vanligen psilocybin och/eller psilocin).

mot dessa hör amerikanska arter vilket Psilocybe cubensis samt Psilocybe mexicana, dock även europeiska arter, framförallt ifrån släktet slätskivlingar (Psilocybe). Bland dem europeiska arterna sålunda existerar troligen toppslätskivlingen den vidast nyttja. Deras verkan beskrivs vilket liknande verkan hos LSD. Användandet från psykedeliska svampar kunna ge allvarliga symtom nära konsumtion från flertalet svampar.

mot dessa symtom hör bland annat takykardi – patologiskt upphöjd hjärtfrekvens.^[17] Bruket från liknande svampar besitter än inom dygn rituell/religiös innebörd hos flera folkgrupper.

Andra användningsområden

[redigera | redigera wikitext]

Fnösktickan (Fomes fomentarius), ett vitrötesvamp likt växer liksom trädskadegörare framförallt inom bokar samt björkar, användes tidigare vilket eldframställare: detta inre från fruktkropparna, likt växer konsolartat ut ur trädstammarna, kokas, torkas, mörbultas, dränks inom kaliumnitratlösning samt torkas igen.

detta fnöske liksom vid därför sätt erhålls förmå antändas genom gnistor.

Genom blotta kokandet, torkandet samt mörbultandet kunna även en ämne såsom liknar filt utvinnas ur detta inre från fruktkropparna. Detta förmå användas mot beskrivning från olika nödvändighetsartiklar (mössor, bärredskap samt liknande).

De oansenliga svamparna inom släktet Strobilurus väcker uppseende inom fackvärlden, eftersom man inom dem besitter upptäckt strobilurin, vars syntetiska avkomlingar efter några ett fåtal kalenderår erövrade ett marknadsandel vid omkring 20 andel från världsmarknaden till fungicider.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Den denna plats artikeln existerar helt alternativt delvis baserad vid ämne ifrån tyskspråkiga Wikipedia, 18 oktober 2006.

Noter

[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]

• J. Webster, R.W.S. Weber 2007.

  Introduction to FungiISBN 978-0-521-01483-0

• T.Y. James, F. Kauff et al. 2006. Reconstructing the early evolution of Fungi using a six-gene phylogeny. Nature: 818-822.
• M. Binder, D.S. Hibbett et al. 2005. The phylogenetic leverans of resupinate forms across the major clades of mushroom-forming fungi (Homobasidiomyctes). Systematics and Biodiversity 3: 113-157.
• D.L.

  Hawksworth. 2001. The magnitude of fungal diversity: the 1.5 million species estimate revised. Mycological Research 105: 1422-1432.

• A. Schüßler, D. Schwarzott, C. Walker. 2001. A new phylum, the Glomeromycota: phylogeny and evolution. Mycological Research 105: 1413-1421.
• D.S. Hibbett, M. Binder et al. (maj 2007). ”A higher-level phylogenetic classification of the Fungi” (på engelska). Mycological Research (111(Pt 5)): sid. 509-47.

  doi:10.1016/j.mycres.2007.03.004. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/17572334. Läst 9 juni 2018. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]