När utkom sveriges första kvällstidning
Pressen började växa under andrahalvan avAllmänt
1. Definition
Fyra kriterier brukar ställas upp, för vilket likt bör anses utgöra enstaka "dagstidning":
• Offentlighet - tidningen bör existera tillgänglig för alla.
• Aktualitet - den bör innehålla nyheter
• Universalitet - den bör behandla olika ämnen
• Periodicitet - den bör utkomma tillsammans viss regelbundenhet.
Däremot är detta inget krav för att den måste anlända ut varenda ljus.
dem största dagstidningarna är dagliga, vissa gör uppehåll söndagar alternativt helger, vissa kommer ut varannan ljus alternativt två dagar inom veckan.
Bara 15 från landets 170 dagstidningar utkom år 2007 sju dagar inom veckan. Kriteriet på "dagstidning" plats för att tidningen utkommer tillsammans minimalt en siffra inom veckan.
2.
Uppgift
En roll vilket dagstidningarna tillsammans med viss automatik tar på sig är förströelse samt underhållning - dem måste ju hitta läsare. Dit kunna inom viss mån hänföras nyhetsrapporteringen, denna är kapabel ju stilla en mått från nyfikenhet alternativt skandalhunger.
Därutöver besitter dagstidningar - liksom massmedia överhuvudtaget, dvs även etermedia - ett politisk uppgift.
I enstaka diktatur blir denna arbetsuppgift för att propagera samt påverka, för för att vinna acceptans för makthavaren/makthavarna samt den förda politiken, för för att disciplinera medborgarna samt få rättning inom leden.
I ett demokrati blir identisk arbetsuppgift annorlunda.
Tre moment är kapabel där urskiljas:
a) Information
Medborgarna bör löpande få känna till vad liksom hände inom sin ort, sitt nation samt inom världen.
b) Granskning
Makthavarna bör granskas samt behärska utsättas för kritik.
c) Debattforum
Fora bör finnas för engagerade medborgare för att utbyta synpunkter, möjligheter bör ges för att debattera samhällsfrågor.
Detta knyter ju igen mot punkten a) - medborgarna ges en allsidigt underlag för för att forma sig egna uppfattningar.
3. Framväxt
Förutsättningarna för tidningspressens framväxt låg inom en antal faktorer:
• industrialisering samt tekniska framsteg, inom såväl pappersframställning vilket tryckteknik
• läskunnighet bland befolkningen - fler kunde läsa, fler kunde skriva
• ekonomiskt uppsving, liksom gjorde för att detta fanns grupper likt ägde råd för att köpa/prenumerera på tidningar
• urbaniseringen, liksom underlättade distributionen
• bättre kommunikationer -i struktur från landsvägar, brev samt järnvägar - liksom underlättade distributionen utanför huvudstaden samt andra städer
• bättre kommunikationer - inom form eller gestalt från brev, telegraf samt mobil - liksom underlättade nyhetsförmedlingen
• handelsplats för konsumtionsvaror, samt annonser
Med andra ord: inom en änden fanns nyfikenhet, behov samt efterfrågan, inom andra änden fanns möjligheterna för att tillgodose detta.
Ur boken "Massmedier" från Lars Peterson samt Åke Pettersson:
"Boktryckarkonsten skyndade på tidningarnas tillväxt, dock detta fanns först inom början från 1600-talet likt tryckta nyhetstidningar började ges ut.
dem första tryckta tidningarna utkom ganska oregelbundet.
För för att tidningsväsendet skulle utvecklas krävdes ett operativ leverans från nyheterna."
De första tidningarna
Ur "Forskning & Framsteg" nr 4 2008:
"Kronan använde sig från fyra olika kanaler för för att nå ut mot folket: riksdagen, kyrkan, landshövdingarna tillsammans sina fogdar samt detta kungliga tryckeriet, detta önskar säga bland annat Post- samt inlands Tidningar."
"Det viktigaste fanns för att hålla människor på gott humör.
Därför skulle landshövdingar, fogdar samt präster ej föra vidare dåliga nyheter. detta kunde bedröva allmogen samt trupperna, samt existera dåligt för moralen. Goda nyheter alternativt rätt sorts nyheter däremot, ansågs öka viljan för att erlägga avgift samt lusten för att ställa upp inom krigen..."
"...även prat samt anförande reglerades hårt, samt den vilket spred data vilket äventyrade rikets säkerhet kunde straffas tillsammans med döden."
"För dem likt ej ägde tillgång mot tidningar blev kyrkan nödvändig för för att få nyheter.
Predikstolen användes ofta för för att snabbt sprida data mot gemene man. Där lästes lagar samt lokala nyheter upp, detta hände mot samt tillsammans med för att krigsnyheter lästes direkt ur Post- samt inlands Tidningar."
"...de svenska nyhetsbladen skilde sig från dem nere på kontinenten.
Där plats tidningarna ofta privata. Hos oss plats dem tryckta tidningarna liksom nästan all ytterligare allmän data en led inom den statliga propagandan."
Kanske äger landet världens äldsta dagblad, startad redan år 1645. nära starten hette den "Ordinari Posttijdender", dock beneath resans gång besitter den flera gånger bytt namn.
Idag heter den "Post- samt nationell Tidningar".
Den besitter dock inte någonsin varit ett dagstidning. detta är också oklart angående den verkligen besitter utkommit ända sedan 1600-talet utan några avbrott. Exemplar finns ej arkvierade för varenda år. Dessutom besitter den beneath större delen från 1900-talet bara varit en kroppsdel för legala tillkännnagivanden.
Under nära en sekel plats Posttidningen detta enda organet för allmän nyhetsförmedling inom landet.
Den ägde enstaka monopolställning, samt där stod knappast något likt gick makthavarna emot. Tvärtom: inom nyhetens form eller gestalt spreds enstaka hel sektion propaganda.
År 1624 utkom "Hermes Gothicus", dock detta är okänt ifall den utkom mer än enstaka gång. Därför blir detta djärvt för att kalla den för tidning.
Under 1700-talet startade en antal tidningar:
•1745 Stockholms Weckoblad (upphörde 1779)
•1758 Norrköpings Wecko-Tidningar (utkommer än idag, liksom Norrköpings Tidningar)
• 1769 Dagligt Allehanda (upphörde 1849, nystartad såsom "Nya Dagligt Allehanda" 1859, nedlagd 1944)
• 1778Stockholms-Posten (upphörde 1832)
Därutöver fanns, inom slutet från 1700-talet samt fram mot deras sammanslagning år 1821, ytterligare två större tidningar: "Stockholms Post-Tidningar" samt "Inrikes Tidningar".
Utanför huvudstaden plats detta kring år 1810 bara en dussintal städer vilket ägde egna nyhetstidningar.
Ur boken "En svensk presshistoria", Holmberg m.fl:
"De maximalt utspridda tidningarna inom landet beneath 1810-talet fanns tillsammans all säkerhet dem halvofficiella varannandagstidningarna Stockholms Post-Tidningar samt nationell Tidningar, liksom tillsammans ägde cirka 3.600 exemplar år 1807..."
"Om...
Dagligt Allehanda inom första grabb fanns en annons- samt skvallerorgan, så blev Stockholms-Posten den inflytelserik opinionsbildande tidningen."
Upplagorna plats små - få tidningar trycktes inom mer än 1.000 exemplar. ej heller plats tidningarna på mer än en par sidor.
Först användes enkla pressar, senare kom "snällpressen" (från tyskan "schnell" = snabb) , tillsammans med större kapacitet.
ännu trycktes dock papper för pappersark, vilket tog tid.
"En svensk presshistoria":
"Tryckningen sköttes kvar undantagslöst på små handpressar, likt dels begränsade tidningsbladens format, dels gjorde produktionen ytterst tidsödande. Ute inom Europa konstruerades nära mitten från 1800-talet dem första användbara snällpressarna tillsammans ånga liksom drivkraft, dock både inom landet samt utomlands skulle detta dröja innan denna uppfinning blev tagna inom bruk."
| NT = Norrköpings Tidningar, DA = Dagligt Allehanda, SP = Stockholms-Posten, SD = Stockholms Dagblad, AB = Aftonbladet, VLT = Västmanlands Läns dagblad, NP = Norrlands-Posten. |
Aftonbladets pionjärtid
Den tidningsutgivning vilket satt djupast spår inom svensk presshistoria är Aftonbladet, startad från Lars Johan Hierta år 1830.
"En svensk presshistoria":
"Den 6 månad 1830 utkom första numret från Aftonbladet inom huvudstaden tillsammans med den knappt trettioårige juristen, ämbetsmannen samt tryckeriägaren Lars Johan Hierta (1801-1872) vilket utgivare samt redaktör... den blev upptakten mot en helt nytt skede inom den svenska journalistiken."
Vid den tiden fanns detta ej fråga angående någon "häftig" layout tillsammans med feta rubriker ochs stora bilder.
detta handlade ifall för att fyllning tre spalter tillsammans med ord.
Aftonbladets första siffra omfattade fyra sidor. Så här såg framsidan ut:
Även angående layouten, tillsammans dagens mått mätt, ej plats särskilt upphetsande blev Aftonbaldet snart ett framgång.
Upplagan nådde snabbt 3.000 exemplar. detta fanns ej någon svår konkurrens från andra tidningar. inom huvudstaden utgavs Dagligt Allehanda samt Stockholms-Posten, dock den senare upphörde tvåår efter för att Aftonbladet startat. Efter ytterligare sjutton år upphörde även DA.
Förklaringen mot Aftonbladets framgång låg inom dess innehåll, liksom appellerade mot viktiga samhällsgrupper.
Hierta propagerade för yttrandefrihet, frihandel tillsammans med lägre importtullar samt enstaka tvåkammarriksdag tillsammans med valda ledamöter. Tidningen plats väsentlig mot kungahuset, vilket gjorde den kontroversiell, ur Karl XIV Johan:s synvinkel.
Kvällstidningar utkommer på morgonen eller förmiddagen, men uttrycket kvällstidning kommer av att dessa tidningar tidigare utkom på eftermiddagen (aftontidning) eller kvällen, vilket gjorde att de kunde rapportera om sådant som hänt under dagenUnder dem första fyra åren blev Lars Johan Hierta åtalad fyra gånger. Därefter började man tillämpa en lagrum såsom möjliggjorde indragning från misshagliga tidningar - utan domstolsprövning.
De uppmärksammade indragningarna från Aftonbladet skedde år 1835. vad kungen samt staten slog ned på fanns, utifrån dagens perspektiv, harmlösa texter inom tidningen.
Lars Johan Hierta fanns dock väl förberedd.
Genom för att gång på gång döpa ifall tidningen kunde denne fortsätta utgivningen: "Det nya Aftonbladet", "Det nyare Aftonbladet", "Det sjunde Aftonbladet", osv. Denna cirkus fortsatte ända fram mot "Det tjugosjätte Aftonbladet".
Ur boken "Aftonbladet - enstaka svensk historia", Fredriksson m.fl:
"Syftet tillsammans med indragningsmakten när den tillkom 1812 fanns för att förhindra bedömning mot Karl Johans ryssvänliga utrikespolitik.
han ägde detta året inom Åbo träffat ryske tsaren samt ingått ett hemlig överenskommelse, liksom senare blev känd såsom '1812 års politik'.
Men indragningsmakten kom efter 1820 för att bli en vapen mot all motstånd inom pressen. 'Man kastar skuggor på ämbetsmannakåren vilka räcka mot för minskandet från själva majestätets sken', sa överkammarherre Stjerneld vilket motivering när förordningen antogs, samt detta fanns just motstånd mot ämbetsmännen samt kungen man ville stoppa.
Paragrafen gav rätt mot indragning inom tre fall: ett ord ansågs 'vådlig för allmän säkerhet', 'utan skäl samt bevis förnärmande för personlig rätt' alternativt 'av ett kvar smädlig beskaffenhet'.
detta visade sig möjligt för att tolka dessa formuleringar relativt godtyckligt."
"Kungen yrkade ständigt på indragning från misshagliga tidningar. denne ägde upptäckt, för att metoden ägde den fördelen framför åtal för att man ej behövde ange något skäl samt ej heller låta enstaka tryckfrihetsjury pröva frågan, vilket ständigt plats osäkert.
detta fanns framförallt formuleringen 'smädlig beskaffenhet' liksom brukade åberopas."
"Massmedier" :
"Under dem första åren från tidningens bakgrund blev Aftonbladet forum för den politiska debatten. dock kungen Karl XIV Johan samt den konservativa regeringssidan ville ej för att allmänheten skulle äga insyn inom deras aktivitet.
Därför stoppade dem utgivningen från tidningen - man varnade både för journalistmakt samt för den lättlurade massan - medan den liberala oppositionen hävdade för att pressen bara uttryckte den allmänna opinionen."
Det plats dock ej bara Aftonbladet likt ägde drabbats från indragningsmakten.
Särskilt drabbades tidningen "Argus" (1820-38). från totalt 31 tillämpningar riktades 14 mot Aftonbladet.
I slutänden blev detta Hierta liksom vann. Rättstillämpningen ändrades, inom frikostig riktning.
"En svensk presshistoria":
"Utan överord förmå detta sägas för att detta fanns Lars Johan Hierta liksom fick indragningsmakten undanröjd samt vilket tillsammans sin dagblad åstadkom den politiska debattens frigörelse."
På 1840-talet plats Aftonbladets tryckning närmare 8.000 exemplar.
Då ägde man övergått från handpressar mot ett snällpress.
"En svensk presshistoria":
"Hierta plats också den såsom inom land introducerade sterotypin... Den innebar för att man för varenda bok- alternativt tidningssida gjorde ett matris alternativt avgjutning, vanligen inom enstaka sorts pappersmassa, från den färdiga typsatsen; från matrisen gjordes sedan ett fräsch avgjutning inom metall, varefter man tryckte från denna istället för för att likt tidigare pressa pappret direkt mot typerna.
Stereotypin öppnade för rationell framställning från större upplagor."
År 1851 sålde Hierta Aftonbladet.
Sveriges första tidning gavs ut år 1645 under namnet Ordinari Post Tijdender, senare Post- och Inrikes Tidningartillsammans den nye ägaren fick tidningen enstaka mer konservativ inriktning.
Pressens guldålder
Under 1800-talet startades enstaka mängd nya dagstidningar, varav många ännu utkommer:
1831 Westmanlands Läns periodika
1832 Göteborgs Handels- samt Sjöfartstidning
1836 Wermlands-Tidningen 1836 (numera "Nya" dito
1837 Norrlands-Posten (i Gävle, nedlagd 1956)
1838 Östgöta-Correspondenten
1841 Barometern
1848 Snällposten (i Skåne) (nedlagd)
1859 Göteborgs-Posten
1861 Norrbottens-Kuriren
1864 Dagens Nyheter
1865 Jönköpings-Posten
1866 Smålandsposten
1870 Sydsvenska Dagbladet
1884 Svenska Dagbladet
1889 Stockholms-Tidningen
(I slutet från 1800-talet kom även socialdemokratiska tidningar, titta nedan)
| AB = Aftonbladet, DN = Dagens Nyheter, SvD = Svenska Dagbladet, ST = Stockholms-Tidningen, SD = Social-Demokraten, SDS = Sydsvenska Dagbladet, GP = Göteborgs-Posten. |
Särskilt perioden 1870 fram mot 1920-talet är kapabel betecknas liksom dagspressens "guldålder".
Då ägde trycktekniken förbättrats samt tidningsframställningen förbilligats genom rotationspressarna. Dessa fanns både snabba samt driftsäkra.
Distributionen underlättades genom förbättrade kommunikationer, framförallt genom järnvägsnätets utbyggnad.
Nyhetsförmedlingen gick snabbare genom utnyttjandet från uppfinningar vilket telegrafin samt telefonin.
Det fanns fler såsom efterfrågade tidningar samt fler såsom kunde medverka inom dem, genom för att läs- samt skrivkunnigheten blivit mer allmän.
Fler plats mer utbildade.
Under 25-årsperioden efter 1865 fördubblades antalet tidningar, från cirka 100 mot cirka 200. dem flesta större städer fick minimalt enstaka tidning.
Särskilt två tidningar fick beneath denna period en stort genomslag: först Dagens Nyheter, sedan Stockholms-Tidningen.
Dagens Nyheter
Efter Hiertas insatser framträdde enstaka ytterligare massiv tidningsman: Rudolf Wall.
detta plats han likt 1864 startade Dagens Nyheter.
Upplagan gick uppåt inom rekordfart.
Tidningen grundades av rikskanslern Axel Oxenstierna och användes för att föra ut statliga propagandabudskap i stormaktstidens SverigeRedan efter en år fanns den 6.000, tio år senare plats den fördubblad samt 1890 nådde den 25.000.
Vad förklarar denna fantastiska framgång?
Förutom dem allmäna faktorer, liksom skapade denna guldålder, handlade detta ifall en operativ tidningskoncept hos Rudolf Wall.
Ett moment inom detta fanns för att vinna spridning för DN även utanför huvudstaden.
en annat plats för att utkomma på morgon, för för att nära dagens början behärska servera nyheterna.
Framförallt handlade detta angående låga kostnader, för både prenumeration samt marknadsföring. en abonnemang kostade 10 riksdaler, en lösnummer 5 öre. detta fanns hälften mot vad konkurrenterna - Aftonbladet samt Nya Dagligt Allehanda, kostade.
[3]Dessutom kunde man prenumerera månadsvis, en struktur vilket DN fanns ensamt angående.
Nytt fanns också för att man utan extra utgift fick tidningen hemburen. För för att klara detta rekryterades en stort antal tidningsbud.
Innhållsmässigt fick tidningen enstaka överskådlig lay-out, tillsammans med klart avgränsade avdelningar samt fetstil inom notisrubrikerna.
Dessa rubriker gjordes mot korta samt träffande sammanfattningar från notisens innehåll. detta här tillämpades först från den 1859 startade Göteborgs-Posten, dock inom huvudstaden plats DN härvid först.
Huvudprinciperna för innehållet inom Dagens Nyheter fanns koncentration, enkelhet samt omväxling. dem flesta artiklarna fanns korta, dock när något sensationellt inträffat grävde man djupare samt sände korrespondenter mot platsen.
DN blev mönsterbildande för reportaget inom svensk press.
Politiskt stödde DN dem liberala krafterna.
Dagens Nyheter övergick 1885 mot för att använda rotationspressar. Först tillsammans denna nya teknik ägde Stockholms Dagblad (1824-1931) varit, 1882.
Stockholms-Tidningen
När Stockholms-Tidningen startade 1889 fanns DN Stockholms största dagstidning.
Sedan fem år åter fanns då också Svenska Dagbladet vilket enstaka från dagstidningarna inom huvudstaden.
Anders Jeurling plats mannen liksom startade Stockholms-Tidningen. tillsammans med ST överträffade denne snart samtliga tidigare upplagerekord.
"En svensk presshistoria":
"Stockholms-Tidningens snabba tillväxt beneath den första tiden hör mot miraklen inom svensk presshistoria.
Aftonbladets 1830- samt 1930-tal, DN:s samt Expressens uppstart, Harry Hjörnes nystart från Göteborgs-Posten 1926 är bland dem få händelser vilket förmå ställas upp mot jämförelse."
Det är svårt för att titta enstaka avgörande förklaring mot framgångarna för Stockholms-Tidningen.
enstaka faktor plats dock detta låga priset. enstaka ytterligare faktor förmå äga blivit dem många följetonger likt publicerades.
År 1893 passerade Stockholms-Tidningen DN inom version. ST plats den första dagstidningen vilket passerade 100.000 exemplar inom tryckning. Detta skedde kring sekelskiftet. Ända in på 1940-talet fanns ST den största dagstidningen inom landet.
Då gick Aftonbladet ifall ST.
På 1930-talet plats Aftonbladet ett tyskvänlig tidning. Detta siffra är från juni 1933, när Adolf Hitler just kommit mot makten. AB ägde varit inom Tyskland samt gjort enstaka välvillig intervju. Underrubriker förkunnar för att "socialdemokratins roll är utspelad" samt för att "kolonitanken ej är aktuell - Tyskland besitter mark nog för att kultivera inom Ostpreussen". |
1919 fanns detta högsta antalet dagstidningar inom Sverige: 235.
Den sammanlagda upplagan ägde då nått 2 miljoner.
År 1950 fanns antalet tidningar ungefär detsamma, dock den gemensamma upplagan ägde nästan fördubblats, den låg då på cirka 3,5 miljoner.
Med dagspressens expansion blev journalisterna ett snabbt växande yrkeskår. Till detta bidrog självklart radions arrival på 1920-talet samt televisionens på 1950-talet. Journalister behövdes inom såväl press såsom etermedia. |
TT - Tidningarnas Telegrambyrå bildades 1921.
Arbetarpress
Kring 1880 fanns detta både liberala tidningar (t ex DN) samt konservativa tidningar (t ex AB).
Däremot fanns detta inga socialistiska tidningar. Denna slagsida blev efterhand alltmer markant, inom samband tillsammans arbetarrörelsens framväxt.
Ett viktigt led inom detta organisationsarbete fanns just opinionsbildning, samt då behövdes enstaka personlig arbetarpress. August Palm startade således Folkviljan 1882, dock detta plats knappast en kroppsdel liksom drog mot sig annonsörer.
Både på 1880-talet samt framåt blev arbetarpressen tvungen för att lita mot prenumerationsavgifter samt ekonomiskt stöd från dem fackliga organisationerna, för för att klara tidningsutgivningen.
Folkviljan lades ned 1885, istället startades tidningen Social-Demokraten tillsammans Hjalmar Branting vilket redaktör.
1891 blev SD daglig.
En ytterligare framstående skribent inom arbetarleden var Axel Danielsson. nära 23 års ålder startade Danielsson 1887 tidningen Arbetet inom Malmö. inom början plats man tvungen för att trycka denna inom Köpenhamn.
Danielsson ägde enstaka vass skrivredskap samt tillhörde dem vilket drabbades från åtal för vad denne skrivit.
Makthavarna kände sig "kränkta".
"Massmedier":
"Axel Danielsson grundade 1887 tidningen Arbetet inom Malmö. denne bedrev enstaka orädd journalistik samt dömdes mot fängelse för sina föremål eller textstycken tillsammans med religionskritiskt innehåll."
I Göteborg startades enstaka tredjeplats socialdemokratisk dagblad 1892.
detta fanns "Ny Tid", med Fredrik Sterky såsom redaktör.
Till vänster angående socialdemokratin startades vänstersocialistiska/kommunistiska Folkets Dagblad Politiken 1916 (nedlagd 1940) samt syndikalistiska Arbetaren 1922 (nu veckotidning).
Ytterligare socialdemokratiska tidningar tillkom efterhand.
1942 startades även ett kvällstidning, "AT" - Aftontidningen.
Ungefär samtidigt, 1944, bytte Social-Demokraten namn mot "MT" - Morgontidningen. Den kom för att gå beneath smeknamnet "Magra Tilda", vilket antyder för att sidantalet ej plats så stort - annonserna fanns få.
1947 ägde s-tidningarna organiserats inom ett koncern, "A-pressen".
Denna skulle en halvsekel senare gå inom konkurs.
År 1956 lades AT ned.
I samband tillsammans med detta köpte LO Aftonbladet samt Stockholms-Tidningen. Dessa båda tidningar fanns således socialdemokratiska från 1956 samt framåt.
Två år senare lades även MT ned.
Ur "Hundra år inom Sverige", Dahlberg:
"År 1956 köpte LO överraskande Stockholms-Tidningen samt Aftonbladet från Torsten Kreuger, broder mot finansmannen Ivar Kreuger ...
LO ägde redan enstaka kvällstidning inom huvudstaden, Aftontidningen, vilken startats beneath kriget såsom ett balans mot Aftonbladets dåvarande tyskvänlighet. Aftontidningen lades idag ned medan socialdemokraternas partiorgan Morgontidningen fortsatte inom två år sidled tillsammans Stockholms-Tidningen.
Sedan lade man ned också den tidningen, vilket fram mot 1944 hetat Social-Demokraten, ägde startats 1885 från pionjären August Palm."
Ny period inom Göteborg ägde upphört vilket daglig dagblad 1963, några år senare upphörde utgivningen helt.
Stockholms-Tidningen ägde enstaka lika massiv tryckning såsom Svenska Dagbladet - cirka 150.000 ex.
Trots detta fanns ekonomin för ST väsentligt sämre. Detta berodde på för att annonsörerna inom Stockholmsområdet föredrog DN samt SvD. År 1966 tvingades därför LO för att lägga ned också Stockholms-Tidningen.
Bättre gick detta för Aftonbladet samt Arbetet. Tidningen Arbetet blev 1988 den största tidningen tillsammans med Malmö liksom utgivningsort.
Arbetet drabbades från A-pressens konkurs på 90-talet, dock försök gjordes för att ändå fortsätta utgivningen.
Detta lyckades beneath enstaka period, dock år 2000 utkom detta sista numret från Arbetet.
Distribution från Arbetet på 20-talet | Flygdistribution från AB på 50-talet |
Kvällspress
Urboken "Kommunikationshistoria", Svensson:
"Nytt beneath seklets första halva fanns uppkomsten från tabloiderna, Aftonbladet 1830, Expressen 1944 samt Kvällsposten 1948.
Gemensamt för dem plats för att dem ej gjorde anspråk på för att artikel omnibustidningar. inom stället satsade dem på detta lättillgängliga materialet: serier, bildmaterial samt idrott. 1940 plats Aftonbladet landets största periodika tillsammans med ett version på 160.000 exemplar."
Medan morgontidningarna satsade främst på prenumerationer byggde kvällstidningarna helt på lösnummerförsäljning.
För för att fånga intresset samt locka mot köp blev detta braskande löpsedlar samt feta framsidesrubriker. Många samt stora bilder kännetecknar också kvällspressen.
Från början fanns Aftonbladet.
Aftontidningen - AT -hade alltså startats 1942.
Två år senare tillkom även Expressen, startad från Carl-Adam Nycop.
Därmed fanns detta tre kvällstidningar inom huvudstaden.
Expressen lyckades utmärkt, samt gick angående Aftonbladet inom utgåva 1952. Expressen blev den största tidningen inom kurera Norden.
Under ett tidsperiod ökade Aftonbladet varenda år, dock även Expressen ökade. mot senaste, år 1996, gick Aftonbladet ifall Expressen samt blev störst.
Därefter besitter Expressen slagits samman tillsammans både Göteborgs-Tidningen samt Kvällsposten, dock AB är likväl större.
Mångfald samt presstöd
Från enstaka total tidningsupplaga på 100.000 är 1865 fanns den total upplagan drygt en sekel senare - 1975 - uppe inom 4,8 miljoner.
Inte desto mindre besitter detta skett enstaka tidningsdöd.
mot detta besitter bidragit televisionens segertåg sedan 50-talet.
Det äger setts liksom en bekymmer för att många orter får tillgång mot bara ett dagblad, vilket kunna leda till inom ensidighet inom opinionsbildningen.
Ägarkoncentrationen äger gått långt inom svensk dagspress. dem största ägargrupperna är:
1.
Bonnier (DN, Expressen, SDS, huvudstaden City, m fl)
2. Schibsted (Aftonbladet, Svenska Dagbladet)
3. LO (hälften från AB:s aktier)
4.
En kvällstidning (volymbegrepp: kvällspress) är en dagstidning som inte är en morgontidningHjörne (GP, Bohuslänningen)
I slutet från 1900-talet räknades ungefär 75% från dagspressen inom landet "borgerlig", 15% "socialistisk" samt resten "opolitisk".
För för att befrämja enstaka mångfald inom åsiktsbildningen besitter en statligt presstöd införts, administrerat från Presstödsnämnden.
Stöd utgörs från dels en driftsstöd, dels en distributionsstöd. Sammantaget handlar detta ifall enstaka halv miljard kronor inom presstöd.
Därutöver ges en omväg stöd, inom form eller gestalt från skattelättnader.
Ur "Massmedier":
"För för att stödja denna mångfald samt konkurrens beslöt man för att ge stöd mot dagspressen, dels omväg inom skattesystemets ram, t ex lägre reklamskatt, dels direkt genom presstödet.
För för att erhålla presstöd bör ett periodika behandla flera intresseområden alternativt parti från samhällslivet samt vända sig mot ett bred läsekrets. enstaka dagblad vilket endast behandlar exempelvis idrott samt friluftsliv får ej presstöd.
Det direkta presstödet uppgår mot 500 miljoner kronor årligen samt fördelas nära den statliga Presstödsnämnden (därav 414 miljoner inom driftsstöd)"
"Tidningarna får också omväg stöd, vilket är betydligt större än detta direkta.
Dagspressen är numera ej helt befriad från mervärdesskatt på försäljning från abonnemang samt lösnummer. dem besitter emellertid ett lägre momssats på sex andel.
Den första fasen utmärks av att antalet tidningsföretag minskade; i Sverige var särskilt 1950-talet tidningsdödens årtiondeDagstidningarna besitter också lägre reklamskatt än andra medier. För tidningar gäller fyra andel medan övriga rekammedier äger elva procent."
1964 flyttade DN-redaktionen mot detta nybyggda höghuset inom Marieberg. inom huset ryms även Expressen samt City. Invid finns SvD-redaktionen inom en annat höghus.
Alltsedan ST:s nedgång äger Dagens Nyheter varit Sveriges största morgontidning samt detta helt ledande annonsorganet.
Herbert Tingsten (t.v.) fanns ett mäktig opinionsbildare samt stridbar redaktör för Dagens Nyheter beneath detta kalla kriget på 1950-talet.
Gratistidningar samt internet
Ett nytt fenomen, såsom ytterligare skärper konkurrensen angående annonserna är gratistidningarna.
Det började tillsammans med för att "Metro" startade inom huvudstaden 1995, därefter inom Göteborg 1998 samt Malmö 1999.
Sedan 2004 utkommer den även inom ett särskild riksupplaga för andra orter. Metro ingår inom enstaka internationell tidningskedja samt utkommer inom storstäder runtom inom världen.
Ett halvhjärtat samt misslyckat försök för att ta upp konkurrensen tillsammans Metro gjordes genom utgivningen från gratistidningen "Stockholm News".
Den tvingades dock snart för att lägga ned.
Ett mer helhjärtat försök gjordes år 2002, tillsammans med startandet från "Stockholm CITY", likt äger Bonniers tillgångar på baksidan ryggen.
Ett annat gratistidningsförsök utgjorde från "SVIC" - land inom Centrumåren 2005-06. Det plats en helt ideellt initiativ från Björn Hammarbäck samt Jan Milld. Pga uteblivna annonsintäkter måste utgivningen upphöra efter mindre än två år. SVIC kunde heller ej påräkna något presstöd, då den utkom alltför sällan. |
Beträffande internet fanns Aftonbladet först tillsammans med för att lägga ut sitt ämne där.
idag besitter inom stort sett varenda dagstidning enstaka webbsida, där ett större alternativt mindre sektion från innehållet inom dagens siffra görs tillgängligt.
Ur "Massmedier":
"Idag är oss en från världens maximalt tidningsläsande människor. detta säljs nästan 500 dagstidningar per tusen invånare.
detta är nästan dubbelt så många såsom inom USA samt mer än tio gånger så många liksom inom Brasilien. På en år sprids drygt 1,5 miljarder tidningsexemplar mot dem svenska hushållen."
Ur "Hallå!":
"Med 1800-talets moderna tidningspress ägde grunden lagts för enstaka nationell samhörighet, baserad på tidningarnas spridning från identisk nyheter samt föremål eller textstycken mot många människor samtidigt på många platser.
Rikstelefon verkade inom ett liknande, sammanbindande riktning. Så småningom skulle Radiotjänst från 1920-talet samt televisionen från 1950-talet ytterligare förstärka ett svensk identitet."
Jan Milld, den 20.1.2008