beckdraw.pages.dev






Är maskrosor invasiva i kanada

Kanadagås

Kanadagås (Branta canadensis) existerar enstaka bevingat djur inom släktgruppen gäss tillsammans sin ursprungliga utbredning inom Nordamerika dock vilket genom införande idag besitter ett massiv population inom Europa samt även inom Nya Zeeland.

I Kanada är katternas jakt ett avsevärt större problem än exempelvis trafiken, som årligen dödar 14 miljoner fåglar, och kollisione­r med fönsterrut­or, som tar livet av 25 miljoner fåglar varje år

Polargåsen behandlades länge likt ett underart mot kanadagåsen dock besitter idag artstatus.

Utbredning samt taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

Kanadagåsens ursprungliga utbredningsområde existerar Kanada, Alaska samt norra USA. Den ändrar bostadsort söderut vid vintern mot USA samt Mexiko samt befinner sig då vid en ungefär mellan e breddgraden samt kräftans vändkrets, detta önskar yttra e breddgraden.

Kanadagåsen besitter vissa överlappande häckningsområden tillsammans den nordligare polargåsen (Branta hutchinsii) liksom tidigare kategoriserades liksom enstaka underart. Dock hybridiserar dem sällan.

Taxonomi

[redigera | redigera wikitext]

På bas från skillnader inom morfologi, mitokondrie-DNA samt ekologiska faktorer avgjorde SOF:s taxonomikommitté inom januari för att kanadagåsen bör delas upp inom dem numeriskt värde arterna kanadagås (Branta canadensis) samt dvärgkanadagåsen (Branta hutchinsii).

Den senare häckar vid tundra längs tillsammans kusterna från norra samt nordvästra Kanada, Alaska, vid Aleuterna samt vid västra Grönland. detta äger demonstrerat sig för att hutchinsii existerar mer närbesläktad tillsammans vitkindad fågel samt för att den större arten kanadagås genetisk existerar närmre hawaiigås (Branta sandvicensis).[2] tilldelades dvärgkanadagåsen detta nya svenska trivialnamnet polargås till för att betona släktskapet.

Kanadagås delas vanligtvis upp inom sju underarter, på denna plats spridda inom tre grupper:[3]

  • moffitti/maxima-gruppen
    • Branta canadensis moffitti - häckar inom området Great Basin, inom dem centrala delarna från British Columbia, inom Alberta, Saskatchewan, sydvästra Manitoba, Washington, Oregon, Kalifornien, Colorado, Utah samt Nevada.
    • Branta canadensis maxima - häckar utmed kusterna från västra Alaska.
  • occidentalis/fulva-gruppen
    • Branta canadensis occidentalis - häckar inom sydvästra Alaska.
    • Branta canadensis fulva - häckar utmed kusterna från södra Alaska samt västra British Columbia.
  • canadensis-gruppen

Introduktion runt angående inom världen

[redigera | redigera wikitext]

Den inledande inplanteringen från kanadagås inom norra Europa skedde inom Storbritannien mot monark Jakob II från Englands möte från vattenfåglar inom St.

James's Park inom London beneath talet.[5] Kanadagåsen planterades sedan in vid flera ställen runt angående inom Europa mot olika zoologiska trädgårdar samt liknande.[a] Exempelvis köptes numeriskt värde honor in mot Trädgårdsföreningen inom götet , vilket existerar dem inledande kända individerna inom Sverige.[6] dock detta fanns ursprunglig beneath talet vilket arten fick någon större spridning inom Europa, samt talrikast besitter den blivit inom England samt Sverige.[7]

År införde fågelfotografen samt dokumentärfilmaren Bengt kulle numeriskt värde individer mot Värnanäs inom Småland, ifrån enstaka djurpark inom Holland.[6] denne hämtade ytterligare individer ifrån Nordamerika, respektive Hagenbecks inom Hamburg, samt Året därpå skedde den inledande häckningen från kanadagås inom Sverige.[b] , identisk kalenderår såsom Bengt kulle introducerade arten inom Småland, inplanterade Helge Ax:son Johnson kanadagäss mot sin fågelanläggning vid Berga inom Södermanland.[6] Dessa gäss genomförde lyckade häckningar samt finns detta även säkra källor vid för att kanadagås häckade inom Trelleborgs stadspark.[c] beneath talet inplanterades kanadagås bara mot ytterligare numeriskt värde platser inom landet, Lillfjärden inom Hudiksvall samt Åbo inom Jämtland, inom närheten från norska gränsen.[6] inplanterades Kanadagås mot Norge på grund av inledande gången, likt jaktvilt.[5]

flyttade Bengt kulle mot Eriksberg inom Blekinge var utplanteringar fortsatte.[8] ifrån start skedde inplantering vid bas från för att kanadagåsen sågs vilket ett fin bevingat djur inom fågelparker samt liknande.[7] dock ganska snart blev svenska jägare intresserade från den vilket en byte varför ett utbredd utplantering inleddes, ända upp mot lappmarken.[7] således sent liksom vid samt talen planterades kanadagäss ut inom svenska marker.[7] inom start från talet introducerades den mot land i norden vilket jaktvilt.[5] Sammantaget ledde detta mot enstaka kraftig spridning samt ökning från arten, ej bara mot stora delar från land utan även mot Norge, land i norden samt land.

inledande kanadagåsparet häckade inom land i baltikum

I Västra palearktis förekommer Kanadagåsen idag såsom friflygande population ovan merparten från land, södra samt centrala Norge, samt sydvästra land i norden, dock även lokalt längre norrut inom Finland.[5] Den förekommer även ovan stora delar från Storbritannien samt inom mindre utsträckning inom land, Tyskland, Nederländerna, land i västeuropa, Belgien, Ukraina samt Ryssland.[5]

Till skillnad ifrån sina släktingar inom Nordamerika äger den nordeuropeiska populationen ej utvecklat någon bestämd flyttrutt utan drar sig söderut vid vilket liksom verkar artikel en mer slumpartat vis.

flera övervintrar inom trakterna kring land, Nederländerna samt Polen.

Någonting som är värt att tänka på ifall du aktivt försöker plantera växter som gör din trädgård till en fest för pollinerare, är att vår inhemska insekter allra helst äter nektar från inhemsk flora

Vissa drar sig söderut mot Spanien samt Italien samt man äger haft övervintrande kanadagås vid Azorerna. vid nordliga platser, var vattnet vid konstgjord väg hålls öppet vintertid, existerar detta vanligt för att kanadagåsen övervintrar. Den brittiska populationen existerar mot helt största delen stannfåglar.[5]

Många nordeuropeiska kanadagäss existerar halvtama samt håller mot inom parkerar samt dammar nära människor.

Kanadagåsen besitter även introducerats mot Nya Zeeland samt mot några delar från Kina såsom Peking samt Hebei.[9].

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Kanadagås existerar den största samt maximalt långhalsade gåsen likt häckar inom Europa tillsammans ett längd vid mellan 90 samt centimeter, en vingspann mellan 1,6 samt 1,8 meter samt enstaka genomsnittlig vikt vid 4&#; gram, dock dem kunna väga upp mot 5&#; gram.

Könen samt åldrarna existerar lika.

skalle samt hals existerar mörk tillsammans med enstaka ljus fläck vid strupen. Näbben samt fötterna existerar gråsvarta. Bröstet existerar ljust. Buken samt kroppssidorna existerar beigebruna tillsammans med tydliga tvärband.

Traditionsenligt är det ett ”besvärligt ogräs” som rensas bort, inte minst från gräsmattor

Vingovansidan samt ryggen mörkare gråbrun. Under- samt övergump ljus samt stjärten svartgrå.

Underarten B. c. occidentalis existerar mindre än nominatformen tillsammans med ett genomsnittlig längd vid cirka 95&#;cm samt enstaka genomsnittlig vikt vid 3&#; gram.

Under utfördes en omfattande studie på möss av forskare i Kanada och Mexico, som belyste effekten av extrakt från maskrosroten och cancer i tjocktarmen — en av de vanligaste cancerformerna

Den skiljer sig även ifrån nominatformen genom sin många mörka fjäderdräkt var bröstet samt vingovansidan existerar mörkt brun. Vissa populationer från denna underart besitter enstaka små ljus strupfläck samt hos vissa individer förmå den saknas helt.

Morfologiska skillnader mellan kanadagås samt polargås

[redigera | redigera wikitext]

Polargåsen ser ut vilket ett mindre kanadagås, tillsammans proportionerligt mindre hals samt mindre näbb.

Flertalet från polargåsens underarter, såsom B. h. leucopareia samt B. h. minima existerar även mörkare än kanadagåsens underarter (förutom B. c. occidentalis likt besitter många mörkt bröst).

[6] Roten innehåller ca 23 % kolhydrater och kan ätas efter 15 minuters kokning

Polargåsens nominatform hutchinsii existerar den underart liksom mot fjäderdräkten existerar maximalt lik kanadagåsen, då den besitter en ljust bröst, vilket emellertid äger enstaka gråare nyans än dem ljusbröstade underarterna från kanadagås. Dess huvudform existerar fyrkantigt tillsammans med ett brant sluttande panna, mot skillnad ifrån den mer rundade huvudformen hos minima.

Underarten B. h. leucopareia besitter ett ljus halsring mellan den svarta halsen samt detta mörkbruna bröstet.

Vi vill istället slå ett slag för att låta dem stå – deras betydelse för exempelvis bin och fjärilar kan inte överskattas!

Denna vita halsring förekommer hos individer inom samtliga populationer från både polargås samt kanadagås, dock ej lika ofta.[8]

Läten

[redigera | redigera wikitext]

Kanadagåsen existerar enstaka ljudlig bevingat djur. Typiska lätet existerar en nasalt, tvåstavigt "år-lytt", var den andra stavelsen nästan går upp inom falsett.

Även andra tutande läten hörs.[10]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Biotop

[redigera | redigera wikitext]

Kanadagåsen förekommer främst inom öppna sjöar samt inom skärgård, dock även inom parkerar samt jordbruksbygd tillsammans mindre sjöar alternativt dammar. Den verkar föredra stränder liksom existerar förhållandevis fasta.

Den häckar även inom myrområden vilket besitter större vattenspeglar. Oftast placeras boet bara några meter ifrån vattnet, dock ibland förekommer detta även bon långt upp vid nation.

Häckning

[redigera | redigera wikitext]

Utanför häckningstiden lever kanadagåsen inom stora grupper. Häckning sker främst inom områden tillsammans högt växttäcke samt vegetation.

Boet existerar ett grop inom marken tillsammans med växttäcke, pinnar samt torv likt fylls tillsammans med färg mellan grått och vitt dun. Honan lägger dem enfärgat gråvita äggen främst mellan april samt femte månaden i året, oftast fem mot sju oval form såsom inom medelvärde brukar väga ,5 gram per styck liksom nylagt.[11] Äggen ruvas inom ungefär 30 dygn samt ungarna blir flygga efter cirka 40–50 dygn.

Oftast stannar ungarna hos föräldrarna fram mot nästa häckning.

Maskros betraktas som en av de 14 viktigaste vilda växterna som kan användas vid en situation när det är fråga om överlevnad under allvarlig kris eller krig

angående flera kanadagåspar vid identisk ställe får ungar kämpa kullarna ofta samman mot enstaka större flock tillsammans med ungar liksom vaktas inom skift från föräldraparen.

Föda

[redigera | redigera wikitext]

Födan består främst från växttäcke samt andra växter samt deras rötter, dock detta förekommer för att den även äter små insekter samt fisk.[12] Kanadagäss inom parkerar låter sig gärna matas tillsammans med bakverk från människor.

inom enstaka större flock tillsammans betande kanadagäss håller några gäss vakt medan dem andra betar.

Kanadagåsen samt människan

[redigera | redigera wikitext]

Status samt hot

[redigera | redigera wikitext]

Merparten från världens populationer från kanadagås ökar, dock detta finns dem likt reducerar. Underarten asiatica vilket förekom inom området kring Berings ocean existerar utdöd sedan ungefär [1] Kanadagåsen besitter en många stort utbredningsområde.

Den globala populationen uppskattas mot cirka 5&#;&#;–6&#;&#; individer varav den europeiska uppskattas mot 2&#;–10&#; adulta individer.


  • är maskrosor invasiva inom kanada

    • Baserat vid detta kategoriserar IUCN arten likt livskraftig (LC).[1]

    Miljöpåverkan

    [redigera | redigera wikitext]

    Kanadagåsen anses inom flera från dem områden var den existerar introducerad artikel en skadedjur,[13] bland annat till för att den äter upp växter samt lämnar stora mängder spillning efter sig.

    Kommentarer

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^Dessa individer fanns oftast vingklippta.
    2. ^Detta plats den inledande rena häckningen inom landet mellan ett hona samt enstaka hane kanadagås. Tidigare ägde detta skett hybridhäckningar, bland annat tillsammans med grågås vilket gett gässlingar.[6]
    3. ^Häckning förmå äga skett tidigare inom Trelleborgs stadspark, mot samt tillsammans med tidigare än , samt inplanteringen kunna äga skett tidigare än dock detta saknas säkra källor på grund av detta.[6]

    Referenser

    [redigera | redigera wikitext]

    Noter

    [redigera | redigera wikitext]

    1. ^ [abc] BirdLife International Branta canadensis Från: IUCN IUCN Red List of Threatened Species.

      utgåva Läst 6 januari

    2. ^SOF:s taxonomikommitté () Rapport nr 2, Vår Fågelvärld, nr.1
    3. ^Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood () The eBird/Clements checklist of birds of the world: utgåva , läst
    4. ^’’Sverigelistan tillsammans med underarter’’, BirdLife landet, läst
    5. ^ [abcdef] Jesper Madsen, Gill Cracknell & Tony Fox.

      () Goose populations of the western Palearctic, National Environmental research Institute, Rönde, land, sid–

    6. ^ [abcdef] bekräftelse Gyllin & Ingvar Svanberg () Kanadagåsens etablering inom land , Vår Fågelvärld, vol. nr.3, sid–27
    7. ^ [abcd] Göran ortnamn eller efternamn () Vacker dock ohyfsad fågel, Miljötrender, Sveriges lantbruksuniversitet, nr.1, sid:4–5
    8. ^ [ab] Steve Dahlfors, KanadagåsArkiverad 10 mars hämtat ifrån the Wayback Machine., <iverad 26 månad hämtat ifrån the Wayback Machine.>, läst
    9. ^Lars Larsson () Birds of the World, CD-rom
    10. ^Svensson, Lars; Peter J.

      Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (). Fågelguiden: Europas samt Medelhavsområdets fåglar inom fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier detaljer. sid.&#; ISBN &#;

    11. ^Wahlberg, T. () Kunskapen ifall fåglar: samtliga häckande arter inom Sverige, huvudstaden, Rabén & Sjögren. ISBN
    12. ^Angus, Wilson. ”Identification and range of subspecies within the Canada and Cackling Goose Complex (Branta canadensis & B.

      hutchinsii)”. Arkiverad ifrån originalet den 10 oktober :// Läst 26 juni &#;

    13. ^”Norsk Svarteliste ”. Arkiverad ifrån originalet den 2 femte månaden i året ://?artsID= Läst 2 femte månaden i året &#;

    Källor

    [redigera | redigera wikitext]

    • SOF:s taxonomikommitté, sammanfattning nr 2, Vår Fågelvärld, nr.1,
    • Lars Larsson () Birds of the World, CD-rom

    Externa länkar

    [redigera | redigera wikitext]