Hur utses regeringen i kina
Politik inom Kina
Folkrepubliken Kina styrs sedan grundandet 1949 från Kinas kommunistiska område.
Maktstrukturen bygger på tre grundpelare: Folkets centralregering, som är den civila regeringen, Kinas kommunistiska parti, som är det statsbärande partiet och Folkets befrielsearmé, som utgör landets försvarÄven ifall Folkrepubliken Kina genomgått tvära kast sedan dess grundande, därför äger den primär strukturen varit liknande sedan 1949.
Struktur
[redigera | redigera wikitext]Maktstrukturen bygger vid tre grundpelare: Folkets centralregering, likt existerar den civila regeringen, Kinas kommunistiska område, likt existerar detta statsbärande grupp samt Folkets befrielsearmé, liksom utgör landets försvar.
Nationella folkkongressen existerar benämningen vid centralregeringens formellt högsta lagstiftande kroppsdel samt detta sammanträder enstaka gång varenda kalenderår samtidigt såsom detta Kinesiska folkets politiskt rådgivande sammanträde. Mellan sammanträdena sköts Folkkongressens sysselsättning från Folkkongressens konstanta utskott. Folkkongressen utser även statsrådet, likt existerar landets statsmakt samt innehar den verkställande makten.
Partiet sammanträder inom regel vart femte kalenderår samt utser då enstaka centralkommitté, liksom inom sin tur utser enstaka politbyrå. Den verkliga makten inom kommunistpartiet utövas dock från politbyrå konstanta utskott, likt består från sju ledamöter såsom representerar olika funktioner inom stat samt område.
Kina och Ryssland har proklamerat för världen att det råder en gränslös vänskap mellan demFörsvarsministeriet inom Kina besitter ingen egentlig kraft ovan Befrielsearmén, såsom lyder beneath den Centrala militärkommissionen, vilket inom praktiken existerar en partiorgan.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Kina beneath Mao
[redigera | redigera wikitext]Det inledande decenniet efter kommunisternas maktövertagande 1949 kännetecknades från många nära politiska samt ekonomiska relationer tillsammans Sovjetunionen.
Efter 1957 kom kontakten tillsammans Sovjet successivt för att försämras. Förbindelserna mellan dem numeriskt värde socialistiska staternas kommunistiska partier bröts definitivt samt officiellt 1960, samtidigt likt dem diplomatiska förbindelserna länderna emellan förblev normala ifall än kyliga.
Kina, beneath Maos ledning, försökte efter 1957 producera ett personlig utgåva från marxism-leninism, utan påverkan ifrån Moskva.
Denna inhemska kinesiska socialism gick inom Kina beneath namnet marxism-leninismen–Mao Zedong-tänkandet dock kom inom utlandet för att kallas på grund av maoism. en centralt element inom maoismen existerar för att en kommunistiskt maktövertagande bara existerar start, snarare än slutet, vid revolutionen samt för att ett lyckad revolution existerar ett utdragen samt ständigt pågående process såsom varar inom decennier.
Mao Zedong plats den drivande kraften på baksidan ett rad landsomfattande politiska kampanjer beneath 1950- samt 1960-talen. Kampanjerna fanns samtliga, inom sista grabb, avsedda för att erhålla bukt tillsammans med detta Mao inledningsvis kallade detta ”borgerliga hotet", dock beskrev detta, tillsammans med tiden, allt oftare liksom den inhemska varianten från den sovjetiska ”revisionismen”.
Den senare innefattade bl.a. i enlighet med Mao framväxten från ett fräsch ”borgarklass” alternativt medelklass inom detta egna, kommunistiska grupp. (På denna punkt påminde Maos tankegångar ytligt angående jugoslaven Milovan Djilas[1] liksom diskuterade just denna fråga inom boken Den Nya Klassen likt utkom inom Kina inom enstaka begränsad version 1963.) angående ej ett ständig kamp pågick inom samhället, samt inom kommunistpartiet inom synnerhet, skulle detta senare stelna inom sina ramar samt bli mot ett reaktionär kraft.
Mao hyste speciell förakt på grund av kontorspersonal inom statsapparaten samt anklagade dessa nära upprepade tillfällen till för att hysa borgerliga värderingar. Vintern 1965 inledde han detta såsom sommaren 1966 (då denne introducerade slagord såsom ”Bombardera högkvarteret!” samt ”Det existerar riktig för att utföra uppror!”) skulle bli den största politiska kampanjen inom efterkrigstidens Kina; den därför kallade stora proletära kulturrevolutionen, ett enorm politisk massrörelse, tillsammans med uppgift för att omdana kurera Kina inom ännu mer socialistisk riktning samt ett gång till samtliga ett fåtal bukt tillsammans detta ”revisionistiska” hotet.[2]
Under tiden före Kulturrevolutionen ägde Maos ställning inom grupp försvagats, bland annat liksom ett påverkan från Maos beslut från avbryta kontakten tillsammans med Sovjetunionen, kommunist-Kinas politiskt relaterade lärofader, samt Maos misslyckade ekonomiska politik kallad "Det stora språnget".
Från slutet av 2010-talet har även medborgare från andra länder frihetsberövat i växande utsträckning i Kina (se Kalendarium)Mao representerade enstaka radikal falang inom grupp, andra inflytelserik politiker vilket mot modell Deng Xiaoping förespråkade ett mer pragmatisk politisk linje samt närmare förbindelse tillsammans andra länder, ej minimalt tillsammans Sovjetunionen. beneath Kulturrevolutionen kom flera från dessa inflytelserik gestalter inom KKP för att utpekas såsom "högerelement", "kontrarevolutionärer" samt "folkets fiender".
Vissa dödades, andra sattes inom arbetsläger. Flera från dem såsom överlevde besitter senare rentvåtts ifrån dem förbrytelse dem anklagats på grund av.
Det finns idag olika uppfattningar angående vilken tidsperiod vilket benämns kulturrevolutionen. Vissa anser för att den sträckte sig 1966-1969.
Politisk opposition är inte tillåtenDetta existerar den ursprungliga definitionen från termen. inom dagens Kina används termen dock oftast på grund av all perioden ifrån 1966 fram mot Mao Zedongs död 1976.
Under perioden 1970–1976 minskade, vid bas från Maos höga ålder samt sviktande välmående, dennes effekt ovan Kinas styre. ett mindre lag inom kommunistpartiet, kallad "De fyras gäng" samt ledd från Maos fjärde fru Jiang Qing, lyckades skaffa sig allt större effekt.
dem fyras gäng representerade ett extrem samt många hårdför falang inom grupp.
Men vad innebär denna vänskap och hur påverkas den av Putins krig i Ukraina? Kan Ryssland bli för obekvämt för Kina?Utveckling efter Maos död
[redigera | redigera wikitext]De fyras gäng lyckades behålla makten fram mot Maos död 1976, varefter ett bitter ideologisk präglad maktkamp följde inom grupp. Maktkampen slutade tillsammans för att enstaka falang beneath ledning från Hua Guofeng tog ovan ledningen samt medlemmarna från dem fyras gäng åtalades på grund av svåra förbrytelse.
Den interna politiska kampen inom KKP samt etableringen från enstaka fräsch ledargrupp beneath Deng Xiaoping skedde beneath perioden 1977-1978.
Med start 1978 infördes således enstaka fräsch politik kallad "socialism tillsammans med kinesiska särdrag". Införandet från denna nya politik innebar enstaka helomvändning jämfört tillsammans den politik likt dittills förts inom detta kommunistiska Kina. Socialism tillsammans kinesiska särdrag existerar inom praktiken ett struktur från marknadsekonomi tillsammans privat ägande, dock tillsammans med stora inslag från statlig styrning.
Den statliga styrningen existerar särskilt klar inom industrier liksom anses viktiga till "rikets säkerhet", såsom telekommunikation, försvar, luftfart, järnväg, tillsammans mera. detta faktum för att Kinas domstolsväsende ej åtnjuter ett oberoende ställning inom förhållande mot Kommunistpartiet, bidrar starkt mot partiets tillfälle för att påverka samt styra företag.
Kina är en enpartistat utan allmänna och fria valvid varenda företag inom Kina, både dem såsom existerar kinesiskt ägda samt dem vilket existerar utlandsägda, finns ett plats representant på grund av KKP alternativt ett arbetsplatscell från grupp.
1979-1981 införde Kina enstaka ettbarnspolitik inom avsikt för att bromsa överbefolkningen genom för att begränsa barnafödandet.
Bydemokratin existerar enstaka kinesisk kommunal organisationsform liksom tog nära då folkkommunerna upplöstes vid 1980-talet.
dem inledande byarna var bydemokratin instiftades nedsänkt inom Guangxi samt andra delar från Kina var stridigheter uppkommit bland befolkningen vid bas från missnöje tillsammans med omfördelningen från folkkommunernas egendomar. Framförallt gällde missnöjet dem kontorspersonal vilket roffade åt sig byns tillgångar då folkkommunerna avvecklades.
Folkliga protester ledde tillsammans med tiden mot bildandet från enstaka fräsch kollektiv organisation vid basnivå tillsammans med folklig stabilisering eller fastsättning likt stod utanför KKP:s organisation samt statsapparat. Bydemokratin äger sedan 80-talet spridit sig ovan läka landet, tillsammans med KKP:s goda minne, samt inom slutet från 90-talet formulerades den vilket ett rättighet till dem byar såsom önskar den.
Idag omfattar systemet 920 000 byar. Bydemokratins representanter väljs inom allmänna samt hemliga omröstning tillsammans vanliga vallängder tillsammans med fri nominering. Kvinnor kvoteras in nära eventuellt total snedrepresentation. Man behöver ej existera tillsammans med inom Kommunistpartiet på grund av för att ställa upp samt dem flesta likt väljs existerar detta ej heller.[3]
Xi Jinping nära makten sedan 2013
[redigera | redigera wikitext]President Xi Jinping besitter tagit en allt starkare grepp angående makten inom Kina.
Kommunistpartiets övervakning ovan samhället samt militären besitter stärkts samt förtryck besitter ökat tillsammans med skärpt censur samt gripanden från oliktänkande samt människorättsadvokater. Efter för att gränsen vid numeriskt värde mandatperioder slopats till presidentposten äger Xi befäst sin position likt den mäktigaste kinesiske ledaren sedan Mao Zedong.
Kulturell nationalism
[redigera | redigera wikitext]Kulturell nationalism definierar nationen genom den gemensamma kulturen. nationalitet inom nationen existerar varken helt frivilligt (man är kapabel ej genast tillägna sig enstaka traditioner alternativt ej heller avsäga sig den) alternativt ärftligt (barn mot medborgare är kapabel potentiellt betraktas liksom utlänningar angående dem växer upp inom enstaka ytterligare kultur).
Kinesisk nationalism existerar en modell vid kulturell nationalism, vid bas från dem många nära banden samt samhörighetskänslan tillsammans med den stora globala kinesiska diasporan (fler än 60 miljoner individer 2005). Kinesiska nationalister inbegriper inom begreppet Kina, även den dem facto självstyrande ön Taiwan (Kinesiska Taipei).
Utmärkande till den kinesiska kulturella nationalismen existerar för att den existerar många inklusiv. Historiskt sett besitter även andra områden inom Kinas geografiska att vara nära något inbegripits inom termen, bland annat Mongoliet, den Koreanska halvön, Vietnam, Myanmar (Burma). inom begreppet kines inbegrips samtliga likt äger kinesiska blodsband, detta önskar yttra även människor boende inom andra länder tillsammans kinesiskt påbrå, exempelvis singaporianer samt utlandskineser inom Afrika, Amerika, övriga Asien, Australien samt Europa.
Vidare är kapabel även människor inom länder vars folkgrupper finns representerade inom Kina inom struktur från minoriteter, anses existera kineser.
Premiärministern utses formellt av Nationella Folkkongressen på förslag från presidenten (som idag är vakant)vid således vis betraktas mongolerna ofta liksom enstaka kinesisk minoritet, även då dem äger enstaka självständig stat; republiken Mongoliet. beneath detta mongoliska väldet vid 1200-talet erövrade samt koloniserade mongolerna enstaka massiv sektion från Asien samt Europa, bland annat Kina. inom den kinesiska högstadiets läroplan tonas mongolernas invasion från Kina ner, samt perioden beskrivs mer likt en förenande mellan Mongoliet samt Kina, än vilket enstaka erövring.[4]